Genom att arbeta med systematisk uppföljning kan varje verksamhet bidra till att ge stöd i arbetet mot en kunskapsbaserad socialtjänst. De regelbundna uppföljningarna gör att verksamheten både går att utvärdera och förbättra.
På individnivå handlar systematisk uppföljning om att löpande beskriva och mäta den enskildes problem och behov. Uppföljningen kan bland annat baseras på uppgifter före och efter en insats eller på brukares uppfattning om insatserna under en viss tidsperiod.
Om individdata sammanställs på gruppnivå kan informationen svara på frågor om verksamhetens status och utveckling på ett mer övergripande plan. Denna kunskap kan bidra till att utveckla arbetet och förbättra verksamheten.
Systematisk uppföljning ger inte kunskap om en insats generella effekt. Uppmätta förändringar kan ses som indikationer på att en viss typ av insats eller kombinationer av insatser har bidragit till en förbättring eller försämring, men inte förklara orsaken till förändringar hos enskilda individer.
Systematisk uppföljning börjar med en fråga
Systematisk uppföljning ska alltid utgå från en frågeställning som verksamheten arbetar med. Detta kan vara någonting som verksamheten vill ta reda på om sin klient- eller patientgrupp eller andra delar av verksamheten. En sådan fråga kan till exempel vara:
- Vilka problem har våra klienter/patienter?
- Vilka insatser får våra klienter/patienter?
- Har individernas situation förändrats efter insatserna?
- Når vi verksamhetens mål?
Använda ASI för systematisk uppföljning
Eftersom frågorna i ASI har testats för reliabilitet, validitet och acceptans lämpar de sig väl för systematisk uppföljning i beroende- och missbruksverksamheter.
Detta går att göra genom att välja ut en eller flera frågor från ASI Grund eller ASI Uppföljning som svarar mot den frågeställning som verksamheten söker svar på. Möjligheten att använda uppgifterna är beroende av i vilken omfattning ASI används.
I Socialstyrelsens publikation Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel finns exempel på hur verksamheter har använt data från ASI för systematisk uppföljning.
Lagkrav på kvalitetsutveckling inom socialtjänsten
Enligt 3 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Den som bedriver socialtjänst är alltså skyldig att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling. Verksamhet som omfattas av 3 kap. 3 § tredje stycket SoL ska också tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de föreskrifterna menas med kvalitet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.
IT-system kan underlätta systematisk uppföljning
Möjlighet till datorstöd påverkar förutsättningarna för att bedriva systematisk uppföljning. Genom att utforma ett befintligt IT-system med exempelvis variabler eller koder kan data enkelt tas fram och sammanställas för analys och presentation. Det kan vara av värde att pröva systematisk uppföljning i liten skala innan befintliga IT-system utformas utifrån verksamhetens krav. Det finns företag som erbjuder färdiga IT-system för ASI.
ASI-manualen och tillhörande blanketter
ASI-manualen – Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning – Reviderad version 2022