Behov hos barn med frihetsberövade föräldrar

När en förälder frihetsberövas vänds barnets vardag upp och ner. Som socialsekreterare kan du bidra till att öka tryggheten för barnet genom att hjälpa barnet hantera sin situation och sina känslor. Forskning har visat att barn med frihetsberövade föräldrar har fyra övergripande behov som behöver uppfyllas.

I denna text kan begreppet förälder också vara en annan omsorgsperson, vårdnadshavare eller närstående.

Barn behöver tillgång till stöd från sin omgivning och en möjlighet att utveckla sina egna färdigheter och copingstrategier. Det är viktigt för att de ska kunna hantera sin situation och dess konsekvenser på ett konstruktivt sätt.

Barnets fyra behov som behöver uppfyllas

information
kontakt med den frihetsberövade föräldern
närvarande föräldrar som samarbetar
känslomässigt stöd och respektfullt bemötande från familj och professionella.

Information

Barn behöver få information anpassat efter sin ålder och person

om vad som hänt
om hur barnets egen livssituation påverkas
om hur barnet kan få stöd.

Du som socialsekreterare kan bidra till att öka barnets trygghet genom att hjälpa omsorgsföräldern att samtala med barnet. Barnet kan få ställa frågor och du kan också fånga upp eventuellt behov av annat stöd. Genom att stödja familjen att tillsammans sätta ord på det som inträffat, hur man kan förstå det och hur det kan hanteras öppnar man upp för en fortsatt dialog i vardagen.

Informera barnet om vad som hänt

Vuxna behöver vara konkreta och berätta vad som har hänt. Genom att vara tydlig och saklig kan vuxna hjälpa barnet att börja skapa sin egen berättelse och förståelse om det som har hänt och om den frihetsberövade föräldern.

Det är viktig att hjälpa barnet att skilja på person och handling. Barnet kan till exempel vara besviken på det föräldern gjort, samtidigt som det tycker om sin förälder som person. Att tillsammans konstatera det som har hänt och dela tankar om det utan att värdera, kan vara ett sätt att stödja barnet. Vuxna behöver samtidigt ta hänsyn till vad barnet utifrån mognad och ålder kan förstå och ta till sig.

Informera om hur barnets egna livssituation påverkas

När det sker stora förändringar i ett barns liv behöver barnet få veta hur den egna vardagen kommer att påverkas. Du som socialsekreterare kan stödja familjen genom att initiera ett sådant samtal. Det är till exempel vanligt att barn undrar hur länge föräldern kommer vara borta, vad som händer när föräldern får komma hem igen och om familjen kan bo kvar hemma.

Vuxna behöver bekräfta barnets frågor, svara på det som går och benämna det man inte kan svara på. Genom att samtala med barnet om hur vardagen påverkas, på kort och längre sikt, får de vuxna som ansvarar för barnet förståelse för barnets tankar, känslor och behov.

Informera om hur barnet kan få stöd

Barn kan behöva mer och annat stöd än det som omsorgsföräldern kan ge. Vilket stöd som passar bäst och i vilken form stödet kan ges varierar och beror på flera olika faktorer. Det beror på barnets ålder, mognad och egna önskemål men också vilka möjligheter som finns där barnet bor. Som socialsekreterare kan du i kontakt med barnet och föräldern utforska hur behovet ser ut och visa vägen till den hjälp som finns. Var konkret och visa eller skriv ner länkar och kontaktuppgifter.

Kontakt med den frihetsberövade föräldern

Många barn oroar sig för sin frihetsberövade förälder. Några funderingar hos barn kan till exempel vara

hur mår min mamma eller pappa?
vilka bor han eller hon med?
vad gör de på dagarna?
är de snälla på anstalten?

Ett sätt att minska oron är att ge barnet stöd att ha kontakt med den frihetsberövade föräldern. Kontakten behöver utformas så att den kan ske på ett tryggt sätt för barnets bästa.

Hur ofta, när och på vilket sätt det blir bäst för barnet att ha kontakt med den frihetsberövade föräldern behöver avgöras i varje enskilt fall. Det är den som har den dagliga omsorgen om barnet, omsorgsföräldern eller familjehemsföräldern, som ansvarar för barnets kontakt med den frihetsberövade föräldern.

Ibland kan det vara svårt att veta vad som blir bäst. Här behöver förälder, socialtjänst och kriminalvårdens personal tillsammans utforma en kontakt som gynnar barnets trygghet och utveckling. Du som socialsekreterare kan spela en viktig roll i att resonera tillsammans med barnet och omsorgsföräldern.

I vissa situationer kan besök eller kontakt vara olämpligt utifrån barnets bästa. Till exempel kan relationen till den frihetsberövade föräldern vara problematisk av olika skäl. Kontakten ska då ske utifrån barnets behov, inte de vuxnas.

Stöd för bedömning om kontakt och umgänge

Här följer några frågeställningar som kan vara till hjälp i samtal och bedömning om barnets kontakt med den frihetsberövade föräldern:

Hur önskar barnet ha kontakt? (telefon, brev, digitalt, besök)
Hur tänker omsorgsföräldern att kontakten bäst skulle utformas för barnets trygghet?
Vilket praktiskt stöd kan barnet behöva inför, under och efter kontakt med föräldern?
Vilket känslomässigt stöd kan barnet behöva inför, under och efter kontakt med föräldern?
Vilket stöd kan respektive förälder behöva inför, under och efter kontakt och umgänge?
Kan en långsiktig plan utformas för kontakt och eventuellt umgänge, så att barnet får förutsägbarhet?

Närvarande föräldrar som samarbetar

En grundläggande förutsättning för att barnet ska må bra är trygga vuxna som samarbetar för barnets bästa. Barn är beroende av vuxnas stöd och kan må dåligt om stödet uteblir. Därför måste vuxna hitta sätt att kunna göra det bästa av situationen. Som socialsekreterare kan du stödja föräldrarna att kommunicera för att hitta olika praktiska lösningar på den nya vardagssituationen. Genom att lyfta barnets situation i samtal med föräldrarna kan du bidra till föräldrars lyhördhet för barnets behov.

Omsorgsförälderns behov av stöd för att klara vardagen

När någon blir dömd för ett brott påverkas anhöriga på olika sätt. Den närmsta familjen, såsom partnern, kan hamna i kris och ha behov av konkret information och stöd. Många både praktiska och känslomässiga frågor kan behöva hanteras. Det kan till exempel handla om hur familjens ekonomi påverkas, vad andra ska tänka och hur ens relationer ska påverkas. För att omsorgsföräldern ska kunna vara trygg och ge barnet den omsorg och det stöd som behövs, kan hen själv behöva stöd i sin situation.

Det kan handla om

Samtalsstöd för att hantera känslor som väckts i samband med frihetsberövandet. Hur det kommunala stödet till barn och familjer i olika svåra livssituationer är utformat varierar.
Praktiskt stöd för att få vardagen att fungera med läxläsning, fritidsaktiviteter, umgänge. Ibland kan föräldern behöva stöd att hitta möjligheter till stöd från sitt privata nätverk.
Juridisk rådgivning i frågor om till exempel vårdnad, boende och umgänge.
Föräldraskapsstöd eller föräldrarådgivning, till exempel vid behov av stöd i samarbetet med den andra föräldern.

Läs mer:

Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd – Kunskapsguiden

Stöd i föräldraskapet till den frihetsberövade föräldern

Inom Kriminalvården finns ofta tillgång till stöd i föräldraskapet för den frihetsberövade föräldern. Många anstalter erbjuder olika föräldrastödsprogram, med fokus på hur barnet påverkas, hur föräldern kan stödja barnet i det som har hänt, och hur man kan samarbeta med den andra föräldern. Du som är socialsekreterare kan stödja den frihetsberövade föräldern att arbeta med sitt föräldraskap genom att samarbeta med Kriminalvården för att ta reda på behoven, önskemålen och söka vilka möjligheter som finns.

Känslomässigt stöd och respektfullt bemötande

Att ha en frihetsberövad förälder innebär ett stigma som barnet ofta är medvetet om. Det är därför viktigt att barnet får tala om det som hänt med vuxna som har kunskap om barnets situation. Många barn har också fått god hjälp av att träffa andra barn i liknande situation. Vuxna behöver ta ansvar för att barnet blir bemött med respekt och omsorg.

Olika former av stöd utifrån behov

Det känslomässiga stödet behöver anpassas efter barnets individuella situation och behov. Det kan utformas på olika sätt och ges av olika aktörer eller från familj och nätverk. När mer terapeutiskt eller behandlande stöd behövs kan du som socialsekreterare behöva lotsa barnet och familjen vidare till rätt instans. Det kan vara i kommunens organisation, inom hälso- och sjukvården eller organisationer i det civila samhället.

När familjer befinner sig i kris och vardagen plötsligt har förändrats kan det vara svårt att planera och genomföra stödinsatser. Här kan du som socialsekreterare göra stor skillnad genom ett stödjande förhållningssätt. Att hjälpa till att boka tider, komma ihåg dem och kanske följa med familjen till stödinsatsen kan vara avgörande för att barnet ska få tillgång till den hjälp som behövs.

Bidra till en öppen dialog i familjen

Barnet och omsorgsföräldern kan också behöva stöd i att upprätthålla viktiga relationer med familj och nätverk. Ett första steg kan vara att hjälpa familjen att samtala tillsammans om det som har hänt.

Du kan bidra genom att initiera samtal som hjälper familjemedlemmarna att tillsammans sätta ord på sin situation. Att prata om vad som har inträffat, hur man kan förstå det och hur man kan svara på omgivningens frågor är några exempel. Genom att dela tankar och känslor med varandra formulerar familjen en berättelse om det svåra, vilket kan underlätta i kontakten med familj och nätverk. Barnet får på detta sätt en ökad trygghet i situationen.

Läs mer:

Samtal med barn – Kunskapsguiden

Dela:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad: 2024-04-05

Källor:

Att samtala med barn, Socialstyrelsen, 2018

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2021

Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige – En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet Forte, 2018

Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2021