I denna text kan begreppet förälder också vara en annan omsorgsperson, vårdnadshavare eller närstående.
Varje år är det omkring 30 000 barn och ungdomar som har minst en förälder i fängelse eller inom frivården.
Barnet kan uppleva svåra känslor när en förälder eller en annan person i barnets närhet frihetsberövas. Det kan vara känslor som besvikelse, sorg, skam, oro och rädsla. Barn kan reagera olika beroende på ålder och individuella orsaker. Barn inom samma familj kan uppleva situationen olika. Det är därför viktigt att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning av vilket stöd som barnet och familjen behöver.
Barnet behöver dessutom få information anpassad efter sin ålder. Informationen kan handla om förälderns situation, om vad som har hänt och hur det blir framåt. Olika faser under frihetsberövandet kan kräva olika information och stöd.
Dialogmaterial till arbetsgrupper
Här finns ett dialogmaterial som kan användas i arbetsgruppen för att diskutera hur ni kan höja er kunskap om barn med frihetsberövade föräldrar.
Så påverkas barnet när en förälder frihetsberövas
Barn påverkas känslomässigt och socialt när en förälder frihetsberövas, men barns reaktioner och behov kan skilja sig åt. Om barnet bor med föräldern eller inte kan ha betydelse. För många blir det en svår upplevelse som leder till stora förändringar i vardagen, svåra upplevelser och oro. Om tillvaron hemma varit otrygg till exempel på grund av en förälders kriminalitet, kan frihetsberövandet också ge en känsla av lättnad.
Förutom att barnet påverkas känslomässigt och socialt kan barnets praktiska livssituation förändras. Det kan påverka familjens ekonomi och leda till separation eller förlust av en förälder. På längre sikt kan barnet få svårigheter i skolan eller drabbas av andra negativa konsekvenser, som att själv fara illa och drabbas av psykisk ohälsa som vuxen.
Ge socialt stöd och stärk barnets förmåga att berätta selektivt
Att förstå och hantera att ens förälder har begått ett brott kan vara svårt och skapa motstridiga känslor hos barnet. Det kan skapa en rädsla för att stigmatiseras och kan leda till att familjen håller saker hemliga inom familjen och för andra.
Barnet behöver hitta en balans i vad det kan berätta för andra. Ibland håller familjen frihetsberövandet hemligt för barnet. Familjen kan också vilja att barnet håller det hemligt för andra. Det kan vara för att skydda barnet från negativa reaktioner. Detta kan öka risken för upplevt stigma. Att ensam bära på oro och ansvar kan vara tufft, men att berätta allt för alla kan också bli problematiskt. Här kan barnet behöva stöd att utveckla sin förmåga till att berätta selektivt.
Faktorer som skyddar och stödjer
Med rätt hjälp och stöd kan barnet lättare hantera sin tillvaro. Stödet kan behövas under hela frihetsberövandet men även vid frigivning och tiden efter.
För att stärka och skydda barnet finns enligt forskning några specifika skyddsfaktorer som kan öka barnets förmåga att hantera stress och påfrestningar i vardagen.
Fyra behov har identifierats:
När syskon och andra anhöriga blir frihetsberövade
När ett syskon blir frihetsberövat kan barn uppleva liknande känslor av saknad, ilska, oro och stigma som när det är en förälder som frihetsberövas. Samtidigt är relationen till ett syskon en annan än den till en förälder. Syskonet kan vara en förebild och syskon kan också dela bekantskapskrets.
Det kan finnas risk att syskon till frihetsberövade själva rekryteras in i kriminalitet eller på andra sätt påverkas negativt av situationen. Vilken typ av relation man har till sitt syskon påverkar också reaktionerna. Föräldrar till unga frihetsberövade kan behöva stöd att se hur deras andra barn påverkas. Syskon kan låta sina egna behov och känslor stå åt sidan för att inte belasta föräldrarna eller sitt frihetsberövade syskon.
Socialtjänsten behöver ha ett familjeperspektiv när någon i en familj frihetsberövas och se vad varje person i en familj behöver för stöd. Att arbeta stödjande med hela familjen kan förhindra psykisk ohälsa, utanförskap och att småsyskonen rekryteras in i kriminalitet.
Intervjuer med unga frihetsberövade visar att yngre syskon påverkas
Organisationen Bufff har gjort en intervjuundersökning som visar att majoriteten av de unga frihetsberövade har yngre syskon som påverkas och att de har en nära relation till sitt yngre syskon. Undersökningen visar också att de unga frihetsberövade känner oro för sitt yngre syskon. De är oroliga för sitt syskons mående, skolgång och känner rädsla för att de ska välja samma väg och rekryteras in i kriminalitet.