I denna text kan begreppet förälder också vara en annan omsorgsperson, vårdnadshavare eller närstående.
Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för att barnets behov av bland annat omvårdnad och tillsyn blir tillgodosett. Även när en av vårdnadshavarna är frihetsberövad ska vårdnadshavarna ha gemensam vårdnad av barnet. Det innebär att det är vårdnadshavarnas ansvar att samarbeta och komma överens om sådant som gäller barnet. Situationer som när en förälder frihetsberövats ställer höga krav på föräldrar att samarbeta och lösa frågor som rör barnet, samtidigt som vardagen förändrats drastiskt för familjen. Relationer kan bli ansträngda och kommunikationen försvåras.
Ibland kan ett frihetsberövande aktualisera frågor om förändringar som handlar om barnets vårdnad, boende och umgänge. I sådana situationer kan du som socialsekreterare ge råd och stöd till föräldrar att samarbeta med utgångspunkt i vad som blir bäst för barnet – på kort och längre sikt. Du kan behöva bistå föräldrar att hitta stöd i frågor som rör samarbete eller vårdnad, boende och umgänge. Vilket stöd som behövs och var det ges varierar utifrån behov och lokala förutsättningar. Kommunens familjerätt kan vara en viktig samtalspartner.
Stöd kan utformas på olika sätt
Det stöd som barnfamiljer kan få när en förälder blivit frihetsberövad utformas på olika sätt i olika kommuner. Det finns ofta möjlighet till både öppna verksamheter och biståndsbedömda insatser. Föräldrar eller en ung person kan själva söka sig till någon av socialtjänstens öppna verksamheter för rådgivning. Det kan vara krisstöd, föräldraskapsstöd, samtal med kommunens anhörigstödjare eller kontakt med fältförlagda socialsekreterare.
Föräldrar eller en ung person kan också vid behov ansöka om individuellt stöd från socialtjänsten. Det kan handla om till exempel familjebehandling, kontaktperson eller placering utanför hemmet. Vid en ansökan om bistånd inleder socialtjänsten en utredning av barnets och familjens behov av stödinsatser. De insatser som föreslås utformas av socialtjänst och familj tillsammans.
Det kan uppstå situationer när båda eller den ena vårdnadshavaren inte samtycker till föreslagna insatser för barnet. Ibland kan du som socialsekreterare ta hjälp av familjens nätverk eller av personal i Kriminalvården för att resonera med föräldrar om vad som blir bäst för barnet. Socialnämnden har också en möjlighet att besluta om öppna insatser för ett barn som har fyllt 12 år även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet samtycker till det.
Läs mer:
Vuxna anhöriga har rätt till stöd
Den som är anhörig till någon som blir frihetsberövad, till exempel maka eller make, sambo eller medförälder, kan behöva stöd för egen del. I alla kommuner finns anhörigkonsulenter som kan ge råd, stöd och vägledning. Ibland påverkas familjens ekonomiska situation när en förälder frihetsberövas. I kommunen finns möjlighet till ekonomisk rådgivning och till att ansöka om ekonomiskt bistånd.
När familjer befinner sig i kris och vardagen plötsligt har förändrats kan många saker vara svåra att klara av. Att söka psykosocialt stöd kan upplevas som svårt. Här kan du som socialsekreterare göra stor skillnad genom ett stödjande förhållningssätt.
Att hjälpa till att söka rätt instans, bevaka barnets rättigheter, boka och påminna om tider kan vara avgörande för att barnet ska få tillgång till den hjälp som behövs. Det handlar om helhetssyn och kan förebygga att svårigheter förs vidare i generationer.
Samtycke och sekretess
I de fall du som socialsekreterare arbetar med en familj där en förälder frihetsberövas kan du behöva samverka med Kriminalvårdens personal. Det kan handla om frågor kring barnets kontakt med den frihetsberövade eller om att du i ditt uppdrag behöver ha kontakt direkt med den frihetsberövade föräldern.
I de allra flesta fall finns inga hinder för socialtjänsten att ha kontakt med Kriminalvården. Huvudregeln är att information kan lämnas ut från Kriminalvården till socialtjänsten, om det inte är till men för den enskilde. När en utredning om ett barns behov av skydd och stöd pågår är Kriminalvården skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen.
Ibland kan socialsekreterare behöva lämna uppgifter till Kriminalvårdens personal, till exempel för att lösa ut praktiska frågor. I dessa situationer behöver socialsekreteraren ta hänsyn till regler om sekretess och säkerhetsställa att det finns samtycke innan uppgifter om föräldern eller barnet kan lämnas ut.
Läs mer: