Kognitiva funktioner och svårigheter

Teoretisk eller intellektuell begåvning handlar om förmågan att lära sig nya saker, genom att tänka och resonera effektivt och anpassa kunskapen till omgivningen.

Teoretisk begåvning är en av flera typer av begåvning. Andra typer är till exempel social, atletisk, musikalisk och konstnärlig begåvning.

Vid intellektuell funktionsnedsättning, IF, har man en låg teoretisk begåvning och en samtidigt nedsatt adaptiv förmåga, anpassningsförmåga (läs mer om det längre ner i texten). Låg teoretisk begåvning medför ofta stora svårigheter i vardagen, i skolan och i sociala relationer.

Man kan också ha en lägre teoretisk begåvning än andra utan att ha diagnosen IF, vilket ofta kallas svag teoretisk begåvning. Det innebär att ha svårare än jämnåriga med teoretisk inlärning och problemlösning, att resonera, reflektera och tänka i flera led.

Abstraktionsförmåga, eller att kunna tänka abstrakt, innebär att kunna föreställa sig och förstå händelser och begrepp som inte är konkreta, ”här och nu”.

Nedsatt abstraktionsförmåga gör det svårare att förstå något man själv inte har upplevt. Det blir svårt att reflektera och dra slutsatser av information, vilket påverkar problemlösningsförmågan.

Det som sägs tolkas bokstavligt och gör det svårt att förstå till exempel skämt, metaforer och liknelser. Om någon exempelvis säger ”du får lägga benen på ryggen”, i betydelsen ”du får springa fort”, kan en person med NPF uppfatta det konkret, och bli mycket förvånad. Det kan också innebära svårigheter att fantisera, föreställa sig framtidshändelser, och ta hänsyn till andras behov och känslor.

Anpassningsförmåga, eller adaptiv förmåga, handlar om att kunna anpassa sig till olika situationer i livet och vardagen, praktiskt och socialt. För de flesta sker det automatiskt, men för personer med låg adaptiv förmåga kan det vara påfrestande att anpassa sig till människorna runt omkring sig, nya platser eller nya sätt att göra saker på.

Det kan i vardagen exempelvis visa sig som svårigheter att kommunicera, umgås socialt, söka information, sköta hushållssysslor, beräkna hur mycket pengar som går åt, eller förstå hur lång tid saker tar.

Det är vanligt med en låg adaptiv förmåga hos personer med låg teoretisk begåvningsnivå, men den kan även vara låg hos personer med hög teoretisk begåvningsnivå.

Arbetsminnet håller aktuell information tillgänglig under en kort stund, tills informationen har bearbetats aktivt så att man förstår och kan dra slutsatser av den. Arbetsminnet är viktigt för komplicerade uppgifter som språkförståelse, inlärning och problemlösning. Det ger också möjlighet att göra flera saker eller lösa flera uppgifter samtidigt och då hålla isär olika typer av information, så kallad simultankapacitet.

Ett nedsatt arbetsminne kan bland annat göra det svårt att minnas och förstå instruktion-er och att bryta ner problem i mindre beståndsdelar. Det kan göra att man glömmer bort vad man just har läst eller vad som nyss har sagts, så att man tappar fokus. Många med adhd har problem med arbetsminnet.

Att kunna samordna till exempel intryck, tankar, känslor och kunskaper till en meningsfull sammanhängande helhet kallas ibland för central koherens. Det handlar bland annat om förmågan att sätta ihop detaljer till en helhet, och att kunna växla mellan detaljerna och helheten.

Har man svag central koherens kan det vara svårt att förstå sammanhang eller den övergripande betydelsen av en situation. Att uppfatta och förstå sociala sammanhang och sociala koder är också ofta svårt.

Personer med autism är ofta mer uppmärksamma på detaljer än hela sammanhanget. I vissa situationer är det en klar styrka med detaljfokus, att lätt kunna upptäcka fel, medan det andra gånger kan göra att man fastnar länge vid enstaka detaljer. Det kan exempelvis handla om vad någon har sagt eller gjort vid ett särskilt tillfälle. 

Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera kognitiva förmågor som hjälper oss att styra och reglera våra tankar, känslor och beteenden.

De behövs för att kunna planera, organisera och genomföra aktiviteter för att nå uppsatta mål längre fram.

Många med NPF har svårigheter med exekutiva funktioner. Det kan inverka på flera förmågor, som till exempel att samordna information och utföra flera saker samtidigt, lösa problem och lära sig av sina tidigare erfarenheter. Det påverkar hur man fungerar i det dagliga livet, i till exempel skola och arbete, att sköta sitt hem och ekonomi, liksom förmågan att utveckla och behålla sociala relationer.

Att ha en medveten uppfattning om att både man själv och andra människor har känslor och behov, samt kunna förstå hur man själv och andra tänker och känner i olika situationer, kallas ibland för mentalisering. Det här sker oftast automatiskt, när vi uppfattar andra människors ansiktsuttryck, tonläge, med mera.

Men för många med autism sker inte mentaliseringen av sig själv.

Svårigheterna att förstå sig själv och andra påverkar förmågan att tolka och samspela med andra i sociala sammanhang. Det blir till exempel svårt att föreställa sig vad andra vet och inte vet, och att dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteende.

Perception handlar om att uppfatta, uppleva, bearbeta och förstå intryck från våra sinnen, det vill säga hörsel, syn, smak, lukt och känsel.

Personer med NPF kan ofta ha en annorlunda perception. Överkänslighet för olika sinnesintryck är vanligt, exempelvis att man upplever vissa ljud extra starkt, och blir störd av till exempel ventilationen, eller att ljus från lysrör känns påträngande. Lätt beröring kan göra ont, lappar i ett klädesplagg kan trycka och göra det svårt att ha på sig plagget. Man kan även vara känslig för konsistensen på viss mat eller ha svårt att tåla vissa lukter eller smaker. Situationer med många intryck kan upplevas som kaotiska och stressande.

Men även underkänslighet förekommer. Ett exempel på det är personer som upplever mindre smärta än andra, vilket kan leda till att de söker sjukvård mycket sent.

Att kunna förstå ett språk, uttrycka sig och använda språket i socialt samspel kallas för språklig förmåga. Det är en förutsättning för att kunna vara delaktig och kommunicera i de flesta vardagliga situationer, både muntligt och skriftligt.

Om den språkliga förmågan är nedsatt kan man inte lära sig sitt modersmål på samma sätt och i samma takt som andra. Det blir svårt att uttrycka det man vill, både muntligt och skriftligt, samtidigt som man riskerar att missuppfatta andra. En nedsatt språklig förmåga behöver inte höras i talet för utomstående.

Hos personer med autism varierar den språkliga förmågan mycket. Vissa har ett mycket välutvecklat språk, andra talar lite eller inte alls. Det kan vara svårt att anpassa språket till situationen och tolka det som är underförstått, som människors kroppsspråk, minspel eller gester, eller det som är underförstått i en text. Sådant som turtagning i samtal kan också vara svårt.

Ungefär hälften av alla med diagnoserna adhd respektive autism har också NPF-diagnosen språkstörning. Men svårigheterna med den språkliga förmågan kan vara stora även om de inte uppfyller kriterierna för diagnos.

Läs mer: Språkstörning

Att ha en uppfattning om tiden är att kunna uppleva och hantera tid i sin vardag. Det är inte detsamma som att kunna avläsa klockan. Svårigheter med tidsuppfattningen påverkar möjligheten att planera och organisera. Man kan komma för sent eller för tidigt till aktiviteter, och få svårt att beräkna hur lång tid saker tar.

Uppmärksamhet handlar om förmågan att sortera bland olika sinnesintryck och välja vilken information som ska bearbetas. Att reglera uppmärksamheten är en komplicerad process i hjärnan. Den kan delas in i tre områden: att rikta, hålla kvar och fördela uppmärksamheten mellan olika saker.

Koncentration handlar om det första området: förmågan att rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt för en aktivitet och sortera bort det som är oviktigt.

Personer med adhd har svårt att rikta uppmärksamheten mot viktig information, att hålla kvar den tillräckligt länge för att uppgiften ska bli klar, och att kunna fördela uppmärksamheten på olika saker utan att tappa bort helheten och det långsiktiga målet.

En del är mer känsliga än andra för att bli störda av ljud och händelser i miljön, eller av egna tankar eller känslor. De tappar fokus och har svårt att gå tillbaka till uppgiften som de höll på med.

Svårigheter med koncentration och uppmärksamhet påverkar inlärningen. Att komma ihåg instruktioner och information förutsätter att man kan hålla kvar uppmärksamheten tillräckligt länge på det som ska bearbetas i arbetsminnet.

Koncentration och uppmärksamhet försämras av trötthet, stress och om kraven känns för stora. Om en uppgift kräver uthållighet och inte känns motiverande, kan det vara svårt att överhuvudtaget komma igång.