Det saknas statistik om hur många av socialtjänstens klienter som har NPF-relaterade svårigheter. Men forskning, undersökningar och erfarenheter visar att det finns en överrepresentation av NPF hos dem som socialtjänsten möter. Det gäller till exempel barn och unga
- som har omfattande skolfrånvaro
- med normbrytande beteende
- med skadligt bruk och beroende
- som begår eller är utsatta för brott
- inom Statens institutionsstyrelse, SiS.
Samtidigt riskerar personer med NPF som får insatser från socialtjänsten att få sin funktionsnedsättning förbisedd. Det gäller även fler grupper, till exempel personer som är socioekonomiskt utsatta eller har annat förstaspråk än svenska. Det kan till exempel bero på att andra symtom syns tydligare, att symtomen inte visar sig på ett typiskt sätt eller för att personerna inte söker eller får tillgång till vård.
Fler skulle kunna få bättre hjälp om socialtjänsten kunde uppmärksamma tecken på funktionsnedsättning och anpassa sina insatser till dem.
NPF-kompetensen behöver öka hos all personal i socialtjänsten
Du som arbetar i socialtjänsten behöver ha NPF-kompetens för att kunna upptäcka, bemöta och stödja personer med misstänkt eller fastställd NPF på ett lämpligt sätt. Brist på kunskap och förståelse riskerar att leda till felaktiga bedömningar och att socialtjänstens insatser blir verkningslösa eller till och med förvärrar situationen. Symtom på adhd och autism kan till exempelvis misstolkas som ovilja eller bristande omsorg.
I en undersökning av funktionsrättsorganisationen Attention (2020) uppgav 94 procent av cirka 300 handläggare inom sociala barn- och ungdomsvården att det inte fanns tillräcklig NPF-kompetens i den egna arbetsgruppen. Även Socialstyrelsen konstaterar att kunskapen om NPF behöver öka bland yrkesverksamma i socialtjänsten. I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid adhd och autism rekommenderar Socialstyrelsen kompetensutveckling i hela socialtjänsten, inklusive personal på LSS-boenden, HVB, SiS-hem och äldreomsorgen.
Ge tidiga insatser utan att vänta på diagnos
Socialstyrelsen rekommenderar också tidiga insatser, utifrån barnets och familjens behov. Exempelvis kan kognitivt och kommunikativt stöd behöva prövas redan före en eventuell diagnos. Stöd för föräldraskap, psykologiska insatser och sömnbehandling är andra exempel på tidiga insatser.
Samtidigt som tidiga insatser behövs direkt när behovet uppstår, är det viktigt att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning, så att personen kan få insatser som verkligen fungerar. Med rätt kompetens kan du hjälpa dem som behöver det vidare till utredning.
Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
Stöd till socialtjänsten vid införande av riktlinjerna
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism – Socialstyrelsen
Mer om anpassningar i socialtjänstens barn- och ungdomsvård
Socialstyrelsen har även tagit fram ett särskilt stöd för socialtjänsten om NPF hos barn och föräldrar, med exempel på hur verksamheten kan anpassas. Det vänder sig i första hand till personal inom den sociala barn- och ungdomsvården, men också till andra yrkesgrupper som möter barn och föräldrar, till exempel boendestödjare, handläggare och personal inom LSS-verksamhet.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och föräldrar i socialtjänsten – Socialstyrelsen
Anpassa ditt bemötande och stödinsatserna
Alla som arbetar i verksamheter som möter barn, unga och vuxna med NPF behöver kunna anpassa sitt bemötande och stödinsatserna till dem. Läs mer om att kartlägga styrkor och svårigheter, och hur du kan anpassa stödet till personerna du möter.