Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Tre faktorer som innebär en särskild utsatthet för kvinnor med funktionsnedsättning är beroendet, osynligheten och sårbarheten.

Beroende

Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. Dessa personer kan upptäcka att kvinnan har utsatts för våld men de kan även vara förövare. Beroendet kan medföra en risk för upprepat våld. Det kan vara särskilt problematiskt när den som ger stöd är en familjemedlem och stödet är en grund för familjens försörjning. En annan situation kan vara att kvinnan är ekonomiskt beroende av mannen och på så sätt har svårigheter att bygga upp ett självständigt liv.

Ytterligare en form av beroende finns om kvinnan har svårigheter att kommunicera genom tal och därför blir hänvisad till ett fåtal personer som förstår henne. Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att sätta gränser och värna om sin integritet och även förstå att ett övergrepp har ägt rum. Att vara delaktig i samhällslivet minskar beroendet av ett fåtal personer och kan därför vara stärkande.

Osynlighet

Osynlighet kan handla om att det som kvinnan utsätts för inte räknas som våldshandlingar utan benämns som missförhållanden eller brister i olika verksamheter. Det blir vårdfrågor istället för rättsliga frågor. Våld och övergrepp mot kvinnor med funktionsnedsättning kan också osynliggöras i en vidare bemärkelse då kvinnorna ibland ses som könlösa och icke-sexuella. Det kan också finnas en föreställning om att personer med funktionsnedsättning är skyddade mot våld vilket ytterligare bidrar till att problemet osynliggörs.

Sårbarhet

Sårbarheten kan variera med typen och graden av funktionsnedsättning. Kvinnor med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar är särskilt sårbara,  framför allt för det sexuella våldet. I en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, framstår fyra omständigheter som ökar sårbarheten:

• frånvaro av eller brister i sexualundervisningen
• vårdares tillgång till kvinnans kropp
• risken att övertalas till att uppfylla behov och krav från omgivningen
• svag sexuell självkänsla.

Att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning utnyttjas sexuellt har uppmärksammats både inom rättsväsendet och inom forskningen.

Våldet tar sig olika uttryck

Våld i nära relationer kan vara kombinationer av olika handlingar. Det kan handla om allt från att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt, fysiskt våld eller allvarliga hot. Kvinnan kan till exempel utsättas genom att någon låter bli att ge vård och omsorg eller att hon inte får nödvändig medicin eller andra behov tillgodosedda. Sexuellt våld och sexuella övergrepp innehåller många dimensioner och kan vara svårare att sätta ord på. En del kvinnor saknar information om vad som kan räknas som övergrepp. I vissa fall utsätts kvinnan för trakasserier och kränkningar riktat mot själva funktionsnedsättningen.

Exempel på situationer när kvinnor blivit utsatta för våld:

• En synskadad kvinna blev ledd in i och sedan lämnad i okända miljöer.
• Mannen vägrade tolka för sin döva hustru vad människor i omgivningen sa.
• Mannen till en rullstolsburen kvinna ställde undan rullstolen så att hon inte kunde nå den.
• En kvinna med omfattande rörelsenedsättning blev lämnad i lyftanordningen, medan mannen tog ifrån henne telefonen och gick hemifrån.

Våld mot barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning är ofta mer utsatta och riskerar i högre grad än andra barn att fara illa. Våld mot och försummelse av barn innebär både lidande för barnet när det inträffar och ökad risk för långvarig psykosocial och medicinsk ohälsa, inklusive missbruk och kriminalitet.

Många undersökningar visar att barn med funktionsnedsättning är mer utsatta och att det finns högre risk för dem än andra barn att fara illa.

Våld mot barn med funktionsnedsättning, tema på Kunskapsguiden

Webbkurs om våld

Webbkurs om våld är en introduktionskurs som ger grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Webbkurs om våld - Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK