Personcentrerad vård och omsorg

För att en person med psykisk funktionsnedsättning och stora behov ska må bättre och öka sin livskvalitet behöver hen få vård och omsorg som är personcentrerad. Det innebär att du som arbetar i vården eller omsorgen utgår från personens behov, förutsättningar och resurser, oavsett psykiatriskt tillstånd.

För mig betyder personcentrerad vård och omsorg att vården ska formas runt personen, personen ska inte formas efter vården”

Citat från Hjärnkollambassadör, person med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning

Viktigt med rätt kompetens och arbetssätt

När en person har en psykisk funktionsnedsättning och stora behov ställs särskilda krav på kompetens och arbetssätt i en verksamhet för att den ska kunna ge personcentrerad vård och omsorg.

Personcentrering innebär bland annat att du som arbetar i vård och omsorg 

  • utgår från personens samlade behov, resurser och förutsättningar
  • anpassar ditt arbete, bemötande och kommunikation efter personens situation och funktionsförmåga - till exempel kan alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, vara användbart
  • ser personens resurser och kan inge hopp även när situationen är svår
  • bjuder in till samtal, lägger tid på att lyssna, bygga förtroende och skapa goda relationer.

Flera olika delar behövs för att arbetet ska fungera

Verksamheten behöver ha flera olika delar på plats som samspelar: 

  • Arbetet och arbetsplatsen behöver präglas av värderingar som utgår ifrån att personens kunskap och erfarenhet är viktig, att hen har resurser och kan återhämta sig trots långvariga svårigheter.
  • Organisationen och ledningen behöver skapa förutsättningar för personalen och personen att mötas och samarbeta. Det kan till exempel handla om att träffa personen där hen känner sig trygg, som i personens eget hem, och på besökstider som passar personen. Det kan också handla om att kommunicera på de sätt som personen önskar, exempelvis med sms i stället för telefonsamtal. 
  • Arbetssätt och rutiner behöver utformas utifrån personens behov, och inte hindra ett flexibelt arbetssätt.
  • Det behöver finnas rutiner för personens delaktighet i planeringen av och besluten om vården och stödet.
  • Personalen behöver få utrymme att kunna stödja varandra, och få kontinuerlig handledning och utbildning i personcentrerade arbetssätt och metoder. 

Metoder och insatser som bidrar

Evidensbaserade metoder och insatser är också viktiga delar av en personcentrerad vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det handlar framförallt om insatser som på olika sätt stödjer personerna att vara delaktiga i vården och omsorgen och som stärker deras egenmakt. 

Psykopedagogisk utbildning och psykopedagogiska program

Psykopedagogiska insatser går ut på att öka en persons delaktighet och självständighet genom information och kunskap.

Mer om psykopedagogisk utbildning:

Psykopedagogisk utbildning – Sveriges regioner i samverkan

Två exempel på psykopedagogiska program:

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning, eller case management, som det också kallas, syftar till att hjälpa en person att hantera sin vardag och arbeta mot ett önskvärt liv genom samarbete mellan olika vård- och stödinstanser.

Mer om vård- och stödsamordning: Case management - Socialstyrelsen

Bostad först

Bostad först riktar sig till bostadslösa personer med psykisk funktionsnedsättning och stora behov. Utgångspunkten är att bostaden är medlet snarare än målet för en persons återhämtning. Här hittar du mycket information, filmer och annat material om metoden:

Bostad först – Kunskapsguiden

Individanpassat stöd till arbete – IPS

Individanpassat stöd till arbete är en metod som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning som vill arbeta eller studera. Metoden utgår från personens önskemål och intressen. 

Individanpassat stöd till arbete – IPS

Delat beslutsfattande

Delat beslutsfattande är en metod för att underlätta att beslut om vård och omsorg tas gemensamt med personen med behov.

NECT – att motverka självstigmatisering

NECT (Narrative Enhancement and Cognitive Therapy) är en metod där personen själv, tillsammans med andra och utifrån sin egen berättelse, hittar sätt att lägga märke till och handskas med självstigmatisering. 

Självstigmatisering handlar om att påverkas av omgivningens negativa attityder och fördomar i hur man ser på sig själv och sitt värde.

NECT-metoden – Sveriges regioner i samverkan

Självvald inläggning

Självvald inläggning innebär att en patient själv kan välja att lägga in sig för en kortare vårdtid i psykiatrisk heldygnsvård. Syftet är att hindra försämring och att öka patientens självbestämmande.

Självvald inläggning

Utveckla en mer personcentrerad vård och omsorg på er arbetsplats

Tillsammans med personer med egen erfarenhet och personal som arbetar inom vård och omsorg har Socialstyrelsen tagit fram ett diskussionsmaterial som ni kan använda för att utveckla ert arbete. 

Diskussionsmaterial om personcentrering

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Från mottagare till medskapare – Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2018.
Om personcentrerad vård. Webbsida hämtad 2024-12-18. Centrum för personcentrerad vård – GPCC, Göteborgs universitet 2024.
Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker vård. Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas Riksförbund 2019.
Öppna jämförelser 2022 – Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning – Socialpsykiatri. Socialstyrelsen 2022.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!