Hbtqi är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Det är människor som bryter mot normer om sexuell läggning och kön, på flera olika sätt.
Vilka ord som används, och vad de betyder, har förändrats genom åren. Orden kan också användas på olika sätt av olika personer. Varje person har rätt att själv välja vilka ord hen vill använda om sig själv.
Här får du generella förklaringar av några viktiga ord som är bra att ha koll på.
Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar om vilket kön personen har som du blir kär i eller attraherad av. Några exempel på sexuell läggning:
- Homosexuell är en person som kan bli kär i eller attraherad av personer av samma kön som den själv.
- Bisexuell är en person som kan bli kär i eller attraherad av personer oavsett kön.
- Heterosexuell är en person som kan bli kär i eller attraherad av personer av ett annat kön än den själv.
Kön
Det finns flera olika aspekter av människors kön:
- Kroppsligt kön. Det kroppsliga könet är bland annat könsorgan och könshormoner. Detta kallas även det biologiska könet.
- Juridiskt kön. När ett barn föds registreras barnet som kvinna eller man i folkbokföringen utifrån vilket kroppsligt kön man bedömer att barnet har.
- Könsuttryck är hur du uttrycker kön socialt, till exempel genom kläder, smink eller kroppsspråk.
- Könsidentitet är hur du ser på dig själv. Det är bara du själv som kan veta vad du har för könsidentitet och vad det innebär för dig. Du kan identifiera dig som man, kvinna eller som både man och kvinna. Det kan också vara så att du inte identifierar dig som varken kvinna eller man.
Relationen mellan kropp, juridiskt kön, identitet och uttryck kan se olika ut:
- Transperson är en person som inte identifierar sig med det kön den registrerades som vid födseln, eller har ett normbrytande könsuttryck som är en del av personens identitet. Begreppet har inget med sexualitet eller sexuell läggning att göra.
- Cisperson är en person som identifierar sig med det kön den registrerades som vid födseln.
- Intersexvariationer är variationer i det kroppsliga könet. Det är medfödda tillstånd, som kan göra att en persons kropp inte ser ut eller fungerar som en typisk kvinnokropp eller manskropp. Personer med intersexvariationer kan identifiera sig som kvinnor, som män eller med en annan könsidentitet. Intersexvariation har ingenting med sexualitet att göra.
Queer
Queer är ett sätt att tänka som ifrågasätter samhällets idéer om kön och sexualitet. Ordet queer kan också användas för att beskriva ett sätt att leva. Det kan vara en identitet. Det kan också innebära att inte vilja definiera sin sexualitet eller sitt kön.
Alla är olika
Att klumpa ihop begreppen hbtqi och kalla det för en grupp kan på många sätt vara missvisande. Det finns vissa gemensamma nämnare för alla som bryter mot normer på olika sätt men det kan vara stor skillnad att göra det i sin sexualitet mot att göra det genom en normbrytande könsidentitet.
Jämlik vård och omsorg
Du som arbetar i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården ska ge alla personer du möter ett jämlikt bemötande och insatser av god kvalitet. Utgångspunkten för ditt arbete är principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänsten ska bland annat främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deltagande i samhällslivet.
Hbtqi-personer är en av de grupper i samhället som har sämre livsvillkor, lägre social trygghet och sämre tillgång till samhällets resurser jämfört med majoritetsbefolkningen.
Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete fokuserar sällan direkt på någons sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Men det kan ändå spela roll, till exempel när kontakten berör relationer, familj, arbetssituation, hälsa, socialt nätverk eller utsatthet för våld. Det är exempel på områden där det finns risk att socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser omedvetet utformas för heterosexuella cispersoner. Då finns också en risk för att hbtqi-personer inte får det stöd de har rätt till.
Många hbtqi-personer har erfarenhet av okunnigt eller kränkande bemötande. Du som jobbar inom socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården kan göra mycket för att varje människa du möter ska få det hen behöver. Främja förtroendet genom att visa att du har kunskap om att människor kan ha olika identiteter, sexualiteter och livsvillkor och att det går att prata med dig. Utgå från att du inte kan veta vem du möter, och vilken sexuell läggning eller könsidentitet just den personen har.
Könsdysfori och könsbekräftande vård
Transpersoner är ett samlingsbegrepp för personer med en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön de tilldelades vid födseln, eller med ett normbrytande könsuttryck som är en viktig del av identiteten.
Vissa transpersoner har könsdysfori. Könsdysfori innebär att kroppen eller det kön andra uppfattar att du har inte stämmer överens med könsidentiteten, och att det orsakar lidande eller en försämrad möjlighet att fungera i vardagen.
Funderingar om könsidentitet kan uppstå och finnas hos personer i alla åldrar.
Könsbekräftande vård är samlingsnamnet på de olika vårdinsatser som transpersoner kan få för att minska det lidande som kan uppstå när kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten. Där ingår till exempel utredning, psykosocialt stöd, hormonbehandling och kirurgiska ingrepp. Unga under 18 år kan få viss könsbekräftande medicinsk behandling.
Från och med 2024 är merparten av den könsbekräftande vården så kallad nationellt högspecialiserad vård.
Vård vid könsdysfori – Socialstyrelsen
Intersexvariationer/DSD
Intersexvariationer eller DSD (Disorders/Differences of Sex Development) är ett samlingsnamn för flera olika medfödda tillstånd som påverkar den biologiska könsutvecklingen. Det betyder att Intersexvariationer/DSD har med kromosomer, könskörtlar, könsorgan och hormoner att göra.
Intersexvariationer är okänt för många. Socialstyrelsen har informationsmaterial dig som möter patienter med DSD i arbetet eller är förälder till barn med DSD.
Tillstånd som påverkar könsutvecklingen (DSD) – Socialstyrelsen
Könstillhörighetslagen och ändring av juridiskt kön
Personer som vill ha en annan könstillhörighet än den som framgår i folkbokföringen kan ansöka om att få detta ändrat. Den så kallade könstillhörighetslagen styr hur ansökan går till, vilka villkor som måste vara uppfyllda och vad som krävs för att få genomgå bland annat könsbekräftande underlivskirurgi.
Du kan läsa mer om detta i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall – Riksdagen
Under 2025 blir det enklare att ändra könstillhörighet i folkbokföringen
Den 1 juli 2025 börjar en ny lag gälla om fastställande av kön i vissa fall. Samtidigt träder en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen i kraft. Ett övergripande mål med förändringarna är att det ska bli enklare att ändra det kön som framgår av folkbokföringen.
Nuvarande åldersgräns för att få ändra könstillhörighet är 18 år. Den sänks till 16 år med vårdnadshavares samtycke. Den nya lagstiftningen innebär också att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen skiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen.
Socialstyrelsen kommer att pröva ansökningar om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen i enlighet med den nya lagen. När den träder i kraft börjar också nya föreskrifter från Socialstyrelsen att gälla. De ska bland annat beskriva hur en ansökan går till och vad den ska innehålla. Socialstyrelsen kommer också att ge ut ett nytt nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens prövning av könsidentiteten, i enlighet med den nya lagen.