Om hbtq

Paraplybegreppet hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H och B handlar om sexualitet eller sexuell läggning och T handlar om könsidentitet och könsuttryck. Q kan handla om både sexualitet, identitet och uttryck.

Att klumpa ihop begreppen hbtq och kalla det för en grupp kan på många sätt vara missvisande. Det finns vissa gemensamma nämnare för alla som bryter mot normer på olika sätt men det kan vara stor skillnad att göra det i sin sexualitet mot att göra det genom en normbrytande könsidentitet.

Normer

Normer är regler, föreställningar, värderingar och förväntningar som påverkar oss alla. De kan vara fastslagna i regelverket, men kan också i många fall vara underförstådda. De styr hur vi förväntas vara, leva och se ut. Att bryta mot de rådande samhällsnormerna när det gäller sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck kan få negativa konsekvenser för oss människor och våra levnadsvillkor. Ibland kan det innebära diskriminering vilket vi är skyddade mot i lag.

Heteronormen

Heteronormen är den norm som gör att utgångspunkten när det gäller människors sexualitet och kön är att alla förväntas vara heterosexuella och att tjejer och kvinnor förväntas vara feminina och killar och män förväntas vara maskulina. Heterosexualitet är överordnat, och den som är heterosexuell behöver inte förklara eller försvara sin sexuella läggning. Socialtjänsten behöver ibland ställa personliga frågor och heteronormen kan då innebära att formuleringen på frågorna felaktigt kan förutsätta att en kvinna lever med en man eller att en man som söker vårdnaden har barn med en kvinna.

Tvåkönsnormen

Tvåkönsnormen är normen som säger att alla människor tillhör ett av två biologiska kön, att denna tillhörighet medför vissa egenskaper som är fundamentalt olika, och att de två könen förhåller sig på vissa sätt till varandra. Tvåkönsnormen genomsyrar vårt tankesätt och alla sociala institutioner och funktioner i samhället. I den svenska lagstiftningen finns bara två kön, vilket påverkar hela samhällets uppbyggnad.

  • Juridiskt kön
    Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på deras biologiska kön.
  • Biologiskt kön
    Med biologiskt kön menas kön bestämt utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer.
  • Socialt kön
    Begreppet socialt kön används ofta som synonym till könsuttryck, och avser hur en person uttrycker ett kön genom att använda olika attribut som förknippas med det könet.

Cisnormen

Cisnormen är antagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tilldelats dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer, kvinnligt eller manligt. En effekt av cisnormen är att vi oftast per automatik försöker placera in människor i någon av könskategorierna kvinna eller man och kan bli obekväma om vi möter någon som vi inte vet hur vi ska placera.

Majoritetsnormen

Den norm som majoriteten av en population följer kallas majoritetsnormen. Det kan vara heteronormen, tvåkönsnormen osv.

Intersektionalitet

" "

Beroende på om du tillhör normen eller inte kan det påverka var du befinner dig i de samhälleliga maktstrukturer som omger oss. Intersektionalitet handlar om att belysa hur olika maktstrukturer och kategorier vävs samman och påverkar varandra. I centrum för en intersektionell analys är kategorierna kön (könsidentitet och könsuttryck inkluderat), klasstillhörighet, sexualitet och etnisk tillhörighet och hur de påverkar vilka vi är och våra roller i en samhällsstruktur.

Normer, makt, intersektionalitet och htbq

Det finns mycket att ta hänsyn till när det gäller normer, makt, intersektionalitet och hbtq. Här kan du läsa om viktiga saker att tänka på, från flera olika perspektiv.

Viktigt att tänka på när det gäller normer och makt

  • Att med min roll i socialtjänsten följer makt och mina beslut och handlingar påverkar mina klienter och de kan därför befinna sig i en utsatt position gentemot mig.
  • De normer jag bär med mig påverkar ytterligare maktbalansen mellan mig och de jag möter.
  • Arbetet med att synliggöra och förändra normer är något som pågår ständigt och jag måste ha mina normkritiska glasögon på mig hela tiden.
  • Använd de begrepp personen själv använder. Dock aldrig kränkande ord.
  • Om du träffar en person som definierar sig med ett begrepp du inte känner igen, ta reda på begreppets betydelse på egen hand eller med hjälp av kollegor. Det är inte den aktuella personens uppgift att utbilda dig.
  • Vilka frågor är relevanta att ställa i ett möte utifrån det jag faktiskt vet och vad är syftet med att ställa frågan?
  • Ställ inte frågor av ren nyfikenhet (Du kan söka på internet efteråt om det är exempelvis ett begrepp du inte förstår).
  • Om något blir fel: ta tillbaka, gör om. Alla kan råka uttrycka sig felaktigt vid något tillfälle eller säga något som inte stämmer. Gå tillbaka till personen eller gruppen och förklara.

Viktigt att tänka på när det gäller intersektionalitet

  • Att inte förutsätta att du vet något om en person bara baserat på kön, klass, etnicitet osv.
  • Utgå inte bara från dig själv i ett möte utan tänk till en extra gång – vem är det jag ska möta? Vad vet jag och vad tror jag mig veta?
  • Att ta ansvar för hur du pratar i arbetsgruppen eftersom det ofta speglas i mötet med klienter.
  • Använd det namn eller pronomen personen själv använder. Även när personen inte är med.
  • Att du inte vet allt om alla i din arbetsgrupp. Det kan finnas ämnen som är känsliga att prata om med sina kollegor. Riskera inte att utsätta en kollega för kränkningar eller blotta någon inför resten av arbetsgruppen.

Viktigt att tänka på när det gäller heder och hbtq

  • Personer som bryter mot hetero- eller cisnormen kan utsättas för hedersrelaterat våld på grund av sin sexualitet eller könsidentitet.
  • Personer kan utsättas för hedersrelaterat våld oavsett födelseland, kultur och religionstillhörighet.
  • Att känna till de rutiner som finns om du kommer i kontakt med hedersrelaterat våld.
  • Om personen är under 18, fundera över kontakt med vårdnadshavare. Finns det ett hot mot barnet ur en hederskontext och på vilket sätt bidrar vårdnadshavarna i så fall till det?
  • Vad du skriver om personen i dokumentation.
  • Identifiera personens nätverk och vilka som kan vara stöd för personen.
  • Finns det skyddade boenden för hbtq-personer som ni kan använda?
  • Hur fungerar samverkan med andra kommuner.

Viktigt att tänka på när det gäller kön och hbtq

  • Använda rätt begrepp och benämningar.
  • Säg inte ”dom” om transpersoner säg istället ”Om man/en är transperson” eller ”den som är transperson”.
  • Att ta reda på vilka mötesplatser finns för hbtq-personer i kommunen.
  • Att ta hjälp av ungdomsmottagningen om det rör unga personer.
  • Att ta reda på vart en person som upplever könsdysfori kan vända sig i ditt landsting.
  • Anhöriga till den som upplever könsdysfori kan också behöva stöd.
  • Ta personer som funderar över sin könsidentitet på allvar och hjälp dem vidare om de behöver ytterligare stöd eller insatser.
  • Att du i mötet med en person kan behöva justera ditt språk eller de ord du använder utifrån lagstiftningen för att personen ska känna sig inkluderad.

Viktigt att tänka på när det gäller funk och hbtq

  • Att bryta mot flera normer kan skapa ännu större minoritetsstress – var medveten om eventuell utsatthet för stress.
  • Det kan behövas anpassad information om sexualitet och könsidentitet och könsuttryck kan behövas, exempelvis bildstöd. Det är särskilt viktigt för dem som har intellektuella funktionsnedsättningar.
  • En person kan behöva hjälp med ”komma ut-processen” men även hjälp att sedan komma in i hbtq-communityt och få ta del av det stöd som kan finnas där.

Viktigt att tänka på när det gäller äldre och hbtq

  • Prata om viktiga personer i personens liv i stället för “din man”, “din fru” osv.
  • Stötta den äldre i de sociala relationer som uttrycks som viktiga utan att ifrågasätta.
  • Det kan även behövas stöd i att skapa nya kontakter.
  • Utöver att jobba med ökad kunskap hos er själva och annan personal kan ni även behöva jobba med andra äldre, där kunskapen om hbtq-frågor kan vara relativt begränsad.

Viktigt att tänka på när det gäller nyanlända och hbtq

  • Kartlägg vilka du kan ta stöd av för att prata om de här frågorna, exempelvis ungdomsmottagningen.
  • Ta reda på om det finns några mötesplatser för unga nyanlända som identifierar sig som hbtq-personer i närområdet eller på nätet.
  • Gör upp en plan i förväg för hur eventuell homofobi, transfobi eller rasism inom den egna gruppen eller från utomstående kan hanteras. Diskutera tillsammans hur ni kan skapa en tryggare mötesplats.
  • Om verksamheten vill inkludera exempelvis unga nyanlända hbtqpersoner så se till att dessa är med och planerar verksamheten.
  • Att det kan vara väldigt svårt för en person att berätta, komma ut eller fundera kring sin sexualitet eller könsidentitet.Om du får ett förtroende – ta väl vara på det.

Självskattningstest om normer

Genom att göra ett självskattningstest kan du bli mer uppmärksam på hur olika positioner och grupptillhörigheter kan ge dig fördelar i vissa situationer och bli till nackdelar i andra.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Material från Socialstyrelsen.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter