För dig som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården är det viktigt att vara medveten om hur normer och olika villkor, som klass, etnisk tillhörighet, kön och sexualitet samspelar. Du är utifrån din roll i en maktposition gentemot den du träffar. Den enskilde är beroende av dig för att få den vård eller omsorg som den behöver. Normer du bär med dig kan ytterligare påverka maktbalansen mellan dig och de du möter.
Ditt agerande är viktigt
Kontakten och dialogen med personer som söker vård eller stöd ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet.
Delta i ert förbättringsarbete
Medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Du kan gärna ge förslag på hur verksamheten kan bli mer inkluderande för hbtqi-personer.
Gör verksamheten mer inkluderande för hbtqi-personer
- Fundera över dina egna föreställningar. Vilka föreställningar har du om de personer du möter i ditt arbete? Vad är fakta och vad är åsikter? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande inte påverkas av personliga åsikter?
- Arbeta personcentrerat för att skapa tillit. För att kunna arbeta personcentrerat behöver du ha kunskap om hbtqi-personers liv, hälsa och rättigheter. Lyssna på personen och ställ frågor om vad som är viktigt för hen. Var lyhörd för personens behov och om hen känner oro för något.
- Ställ öppna frågor för att få rätt information. Utgå ifrån att du inte vet vem du möter. Ställ öppna och inkluderande frågor som alla kan svara på, oavsett sexuell läggning, relationer, familjekonstellation, könsidentitet, könsuttryck och kroppsligt kön. Ställ de frågor som är relevanta för det aktuella ärendet eller den aktuella arbetsuppgiften. Om du behöver fråga om personens sexualitet, könsidentitet, sätt att bilda familj eller liknande – förklara varför du gör det.
- Använd ett inkluderande språk. Använd ord som fungerar oavsett vilket kön och sexuell läggning någon har, som partner i stället för flickvän eller pojkvän, förälder eller vårdnadshavare i stället för mamma eller pappa. Du kan sedan använda de ord personen själv använder om sig själv, sina relationer och sin familj.
- Respektera identitet och integritet. Alla har rätt till sin könsidentitet, sitt könsuttryck och sin sexualitet. Fråga gärna vilket namn och pronomen personen vill att du använder, såsom hon, han eller hen. Använd dessa i både samtal och dokumentation. Journalen behöver innehålla de namn som framgår av folkbokföringen för att personen ska kunna identifieras. Men det är viktigt att du även får med det namn och pronomen som personen själv använder, om hen vill det.
- Informera om sekretess och tystnadsplikt. Många är oroliga för att känsliga uppgifter ska kunna nå utomstående. Barn och ungdomar kan också vara oroliga för att vårdnadshavare ska få tillgång till information som de inte vill dela. Berätta därför om din tystnadsplikt, vad den innebär och vilka uppgifter som omfattas av sekretess.
Främja trygga miljöer
Här är exempel på sådant som gör att miljön blir mer tillgänglig och som kan hjälpa hbtqi-personer att känna sig mer trygga i att söka stöd och delta i insatser:
- I väntrum: erbjud nummerlappar eller ropa upp efternamn i stället för förnamn.
- Erbjud könsneutrala toaletter och möjlighet till ombyte som fungerar för alla.
- Om ni har könsuppdelade verksamheter och ser behov av det kan ni komplettera med verksamheter som är öppna för alla oavsett kön. Om det bara finns könsuppdelad verksamhet – prata gärna med personen om vad den själv föredrar.
- Diskutera med den enskilda hur ett familjehem, hvb-hem, särskilt ungdomshem eller annan verksamhet kan bli så tryggt för hen som möjligt.
- Skapa gemensamma förhållningsregler kring hur ni ska vara med varandra i verksamheten. Var tydlig med att homofobi, bifobi och transfobi aldrig är okej.
- Prata om normer i gruppen och arbeta aktivt för att motverka destruktiva maskulinitetsideal.
- Agera alltid vid kränkningar och våld.
Fundera över vad du behöver kunna mer om
Beroende på vad du arbetar med kan du behöva mer kunskap inom specifika frågor.
Webbutbildning: Arbeta för jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer – Socialstyrelsen
Lär dig om äldre hbtqi-personers lika rättigheter till god vård och omsorg, och om äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Med mer kunskap har du bättre förutsättningar att bemöta hbtqi-personer på ett sätt som är respektfullt och förtroendeingivande, och arbeta för en jämlik vård och omsorg. I webbutbildningen får du ta del av fakta, filmer, fallbeskrivningar och reflektionsfrågor. Du får också kunskap om hur man kan tänka och göra i olika situationer. Webbutbildningen har tagits fram i samarbete med intresseorganisationer, kommuner och andra berörda myndigheter.
Webbutbildning: Kunskap om hbtqi och likvärdigt bemötande – Forum för levande historia
En självstudiekurs för dig som jobbar i offentlig sektor, till exempel på en myndighet eller i en kommun. Kursen ger kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor historiskt och i dag och det offentligas uppdrag att främja hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Du får exempel på hur du kan bemöta invånare på ett likvärdigt sätt, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
Mänskliga rättigheter på hemmaplan – inspirationsbok – DO
Idéer och inspiration för arbetet mot diskriminering i din kommun.
Fånga upp ohälsa och främja hälsa
Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan hbtqi-personer och befolkningen i stort. Det gäller både fysisk och psykisk hälsa, men risken är särskilt stor för psykisk ohälsa som ångest, nedstämdhet, stress och suicidtankar.
Omgivningens bemötande har stor betydelse, både i negativ och positiv riktning. Här har du som arbetar inom vård eller omsorg en viktig roll. Det finns mycket som skyddar mot psykisk ohälsa. Några exempel:
- Att få stöd från personer i omgivningen.
- Att bli sedd och bekräftad i sin könsidentitet.
- Att få vård för eventuella psykiatriska diagnoser och eventuell könsdysfori.
Könsbekräftande vård
Könsbekräftande vård är samlingsnamnet på de olika vårdinsatser som transpersoner kan få för att minska det lidande som kan uppstå när kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten. Där ingår till exempel utredning, psykosocialt stöd, hormonbehandling och kirurgiska ingrepp. Unga under 18 år kan få viss könsbekräftande medicinsk behandling.
Från och med 2024 är merparten av den könsbekräftande vården så kallad nationellt högspecialiserad vård.
Vård vid könsdysfori – Socialstyrelsen
Ta alltid personer med funderingar kring könsidentitet på allvar, oavsett personens ålder. Det gäller också om du möter föräldrar som har tankar och frågor om sitt barns könsidentitet. Det är viktigt att alla med eventuell könsdysfori snabbt får påbörja en utredning om de vill det – och att de erbjuds det stöd och den vård de behöver.
Det finns även andra situationer när du kan behöva hjälpa den du möter att komma i kontakt med den nationellt högspecialiserade vården. Några exempel:
- En person som har påbörjat hormonbehandling i ett annat land.
- En person som självmedicinerar med könshormoner på grund av könsdysfori.
- En person som tidigare har genomgått könsbekräftande vård och har funderingar kring sin könsidentitet eller vill ha en ny utredning eller reverserande könsbekräftande vård, så kallad detransition.
Observera: Ansvaret för att utreda könsidentitet eller könsdysfori ligger hos den nationellt högspecialiserade vården. Annan vård eller omsorg som personen kan ha behov av behöver dock inte invänta utredning i den nationellt högspecialiserade vården. Andra utredningar och behandlingar exempelvis inom psykiatrin kan göras parallellt.
Personer i väntan på utredning kan behöva stöd
Kö till utredningen kan vara flera år. Många mår dåligt och behöver stöd eller annan vård under den tiden.