Individanpassat stöd till arbete, IPS, är en metod för personer med psykisk funktionsnedsättning eller skadligt bruk och beroende. Grundtanken är att alla människor med funktionsnedsättning kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden om de bara hittar rätt arbete och rätt arbetsplats.
Mer än dubbelt så många får arbete med IPS
Metoden har mycket goda resultat: Forskning visar att mer än dubbelt så många får ett arbete med hjälp av IPS, jämfört med andra insatser för arbetsrehabilitering.
Förkortningen IPS kommer från engelskans Individual placement and support. Arbetssättet växte fram i vård- och stödsystemet i USA under 1980-talet. I början av 1990-talet väcktes intresset för metoden i Sverige och den används nu inom flera verksamheter, inom till exempel kommuner.
Tanken är inte att ”stöpa om” en person genom omfattande arbetsträning och successiv utslussning, utan att söka efter ett arbete som tar vara på klientens motivation och intressen. I insatsen ingår därför inte arbetsträningsprogram eller bedömning av arbetsförmåga. Man betonar i stället vikten av att söka arbete och komma ut i förvärvslivet, så snart personen önskar det. En särskild stödperson med utbildning i metoden (en arbetsspecialist) stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete.
Varför ska verksamheter erbjuda IPS?
Att ha ett arbete är för de flesta människor en viktig pusselbit för att livet ska fungera bra. Det ger ekonomisk trygghet, delaktighet i ett sammanhang och bättre förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa. Men en stor andel av personer med psykisk funktionsnedsättning har inget arbete.
Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen är en evidensbaserad, effektiv metod för arbetsrehabilitering. Den ger betydligt större möjligheter för personer med psykisk funktionsnedsättning att få ett arbete än andra arbetsrehabiliteringsmetoder.
Svensk forskning har också visat att IPS kan minska depression, öka personernas livskvalitet och upplevd egenmakt samt vara kostnadseffektivt.
Film om IPS från SBU
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har tagit fram en film om IPS och varför metoden fungerar så bra. I filmen medverkar en chef för enheten för arbetsrehabilitering i Södertälje kommun, en deltagare i IPS, och en professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning vid Lunds universitet.
Filmen är 6 minuter och 6 sekunder lång.
Film från Stockholms stad
Stockholms stad har också tagit fram en film om IPS. Filmen beskriver delvis hur just Stockholms stad arbetar med metoden, men innehåller också delar som är till nytta för andra. Filmen vänder sig framförallt till arbetsgivare, men även direkt till deltagare. Flera deltagare berättar i filmen om sina positiva erfarenheter.
Du hittar filmen på den här sidan:
Funktionsnedsättning i arbetslivet – Stockholms stad
IPS genomsyras av åtta grundprinciper
- Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfarenheter eller missbruksproblem.
- Målet är ett konkurrensutsatt arbete på den öppna arbetsmarknaden.
- Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta.
- Arbetsspecialisten jobbar systematiskt med att etablera kontakt med arbetsgivare och hitta arbetstillfällen.
- Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete.
- Insatsen är inte tidsbegränsad – arbetsspecialisten fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd.
- Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Arbetsspecialisten fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten.
- Klienter får ekonomisk vägledning tidigt i insatsen och stöd till att vidta åtgärder.
IPS fungerar lika bra i olika länder
En internationell granskning visar att IPS fungerar bättre än vanlig arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Effekten är densamma i olika länder, trots skillnader i välfärdssystem och arbetsmarknad. Drygt hälften fick ett arbete med hjälp av IPS jämfört med cirka en femtedel av kontrollgruppen.
Läs mer om den systematiska granskningen hos SBU:
IPS rekommenderas i nationella riktlinjer från Socialstyrelsen
Enligt Socialstyrelsens rekommendationer i nationella riktlinjer bör hälso- och sjukvården och verksamheter i kommunerna, som socialtjänst och arbetsmarknadsenheter, erbjuda IPS till flera grupper. De bör göra det i samverkan med varandra samt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Rekommendationer i nationella riktlinjer har olika prioritet, från 1 till 10, beroende på vilken nytta och vilka risker som finns med en viss insats. Rekommendationerna om IPS har hög prioritet, eftersom nyttan med insatsen är så stor.
IPS rekommenderas i nationella riktlinjer för vård och stöd vid
- schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
- missbruk och beroende
- adhd och autism.
Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
IPS rekommenderas med högsta prioritet till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar arbete eller har svag arbetsmarknadsanknytning (prioritet 1).
Rekommendationen baseras på att
- schizofreni och liknande tillstånd är svåra sjukdomar
- IPS har visat sig ha effekt på personernas möjlighet att få arbete eller studerar
- IPS har även visat sig ge bättre privatekonomi, bättre hälsa, bättre livskvalitet och mindre isolering.
Schizofreni och andra psykossjukdomar – tema på Kunskapsguiden
Skadligt bruk och beroende
IPS rekommenderas med hög prioritet till personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol och narkotika, och som har svag anknytning till arbetsmarknaden (prioritet 3).
Rekommendationen baseras på att IPS har god effekt på hur många som får ett arbete, hur länge de är anställda och hur lång tid det tar för dem att få ett arbete.
IPS-metoden har inte utvärderats specifikt för personer med skadligt bruk eller beroende, men har visat sig ha stor effekt för personer med psykisk funktionsnedsättning generellt.
Behandling och stödinsatser vid missbruk och beroende – tema på Kunskapsguiden
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Socialstyrelsen
Adhd och autism
IPS rekommenderas med hög prioritet till personer med adhd eller autism som saknar arbete eller har svag anknytning till arbetsmarknaden (prioritet 3).
Rekommendationen gäller personer vars hälsotillstånd totalt sett har en stor eller mycket stor svårighetsgrad.
Stöd till arbete är viktigt, eftersom många med adhd eller autism saknar arbete. IPS-metoden har inte utvärderats specifikt för personer med adhd eller autism, men har visat sig ha stor effekt för personer med psykisk funktionsnedsättning generellt.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism – Socialstyrelsen
Kommunens och regionens ansvar
IPS kan erbjudas av både hälso- och sjukvården och av kommunen, men kräver samverkan, eftersom personen kan behöva stöd från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. IPS behöver integreras med personens övriga behandling.
Kommuner och regioner har en skyldighet att ingå överenskommelser om ett samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende.
Socialtjänsten ska främja enskildas aktiva deltagande i samhällslivet samt verka för att enskilda personer får arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning samt personer med missbruk.
Hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och en vård på lika villkor. Hälso- och sjukvårdens roll i arbetslivsinriktad rehabilitering kan vara att utifrån sin kompetens bidra till att sjukskrivna patienter återfår hälsa och främja återgång i arbete.
Presentation av IPS
Socialstyrelsen har tagit fram en presentation som ger en introduktion till IPS och vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att lyckas med metoden.
Presentationen kan till exempel användas för att berätta om IPS på en ledningsgrupp, arbetsplatsträff eller för eventuella samarbetspartners.
Presentation: Om IPS – En kort introduktion (ppt)