Steg 5. Hur kan datamaterialet bearbetas och analyseras?

Insamlat datamaterial läggs in i en databas och bearbetas med stöd av någon form av statistikprogram.

Några viktiga punkter att tänka på i arbetet med att bearbeta och analysera insamlat material är:

• behovet av kompetens och resurser för databearbetning
• vilka som ska delta i analysarbetet och formerna för detta - styrgrupp och ledning - personal i deltagande verksamheter - berörda brukar- och anhörigorganisationer

5.1 Hur kan datamaterialet kvalitetssäkras?

Kvalitetssäkring av insamlade data

Innan datamaterialet läggs in i en databas bör någon form av kvalitetssäkring av datamaterialet göras. Några viktiga frågor att ställa sig är bland annat:

• Motsvarar insamlade svarsblanketter från deltagande verksamheter förväntat antal? Hur ser bortfallet ut?
• Vilka felkällor kan identifieras (t.ex. finns det svar som är motstridiga)? Hur ska felkällorna hanteras när materialet läggs in i en databas?
• Hur ska det interna bortfallet hanteras när materialet läggs in i en databas?

Hantering av två eller flera besvarade frågeformulär för samma individ när datamaterialet ska sammanfogas i en databas

I det material som samlats in kan det finnas flera svarsblanketter för samma individ dels från kommunen och regionen, dels från samma huvudman. För att personer inte ska dubbelräknas vid bearbetningen och analysen kan dubbla frågeformulär för samma individ gallras bort innan datamaterialet matas in i en databas. En förutsättning för detta är dock att flera svar för samma individ kan identifieras i insamlat datamaterial.

Om inte detta är möjligt kan en uppskattning göras av antalet individer som har identifierats av flera verksamheter.

Gallring av dubbla svarsformulär innan materialet sammanfogas i en databas

Svarsformulär som gäller samma individ integreras till ett svarsformulär per individ innan uppgifterna läggs in i en databas. När de olika svarsformulären ska sammanfogas är det en fördel om man tar hänsyn till rapporterade svar för varje enskild fråga och inte väljer ett av svarsformulären i sin helhet.

Allmänna principer:

• Huvudformuläret kompletteras med uppgifter från annat/andra formulär när det gäller fråga om uppgiftslämnare och vissa andra frågor (exempelvis 2 insatser från uppgiftslämnarens myndighet/organisation och uppgiftslämnarens samarbete med annan myndighet/organisation).
• Huvudformuläret kompletteras med svar från annat/andra formulär på de frågor där svar saknas eller där svaret är ”ej känt”.
• Vid olika svar på frågor kring identifierad person (del 1 i inventeringsformuläret) är det viktigt att välja en princip, exempelvis att vissa uppgiftslämnares svar har företräde framför andra svar.
• Vid olika svar på frågor som gäller livssituationen (del 2 i inventeringsformuläret) är det viktigt att välja en princip, exempelvis att vissa uppgiftslämnares svar har företräde framför andras svar.

Princip för sammanfogning av personalens skattningar i del 3 i inventeringsformuläret

Socialstyrelsen har prövat olika principer vid sammanfogningen av uppgifter i en databas på Socialstyrelsen i samband med den pilotinventering som genomfördes av personer i målgruppen mantalsskrivna i Eskilstuna och Strängnäs. De principer som prövades var:

• Det svar som gavs av den uppgiftslämnare som hade haft längst kontakt med den enskilde fick företräde framför andras svar.
• Det svar som gavs av den uppgiftslämnare som hade tätast kontakt med den enskilde fick företräde framför andras svar.
• Det svar som angav störst grad av svårighet och mest behov av insatser på ett visst område valdes framför andra svar.

Prövning av dessa tre principer visade att det endast fanns marginella skillnader. Den princip som valdes när datamaterialet från pilotinventeringen sammanfogades till en databas var den sistnämnda. Argumentet för detta var att de behov av insatser som anges ska uppmärksammas även om det kan innebära en viss överskattning av behoven.

Uppskattning av antalet individer som identifierats av uppgiftslämnare hos både kommunen och regionen

En uppskattning kan göras av antalet individer som har identifierats av både socialtjänsten och psykiatrin. Som stöd för en sådan uppskattning kan fråga 7 i inventeringsformuläret användas. Vid bearbetningen av datamaterialet kan denna grupp personer sedan behandlas för sig för att i möjligaste mån minska risken för att behovet av insatser dubbelräknas.

I tidigare inventeringar har det visats sig att ungefär 20 till 30 procent av inventerade personer har identifierats av både socialtjänsten och psykiatrin.

5.2 Hur kan datamaterialet bearbetas och analyseras?

Datamaterialet kan bearbetas och analyseras utifrån:

• generella frågeställningar för jämförelse över tid i namngiven kommun samt för jämförelse mellan kommuner med motsvarande befolkningsunderlag
• specifika frågeställningar utifrån lokala behov av kunskap och planeringsunderlag

Analys utifrån olika grupperingar av datamaterialet

Livssituation och behov av insatser kan belysas och analyseras utifrån olika delgrupper. En sådan gruppering av datamaterialet ökar möjligheterna att identifiera viktiga förbättringsområden som berör dessa gruppers specifika livssituation och behov.

Exempel på några viktiga delgrupper är:

• Olika åldersgrupper (unga, vuxna, äldre)
• Personer med psykisk sjukdom och samtidiga missbruksproblem

TÄNK PÅ

En indelning av datamaterialet i flera grupper kan innebära en risk för att vissa uppgifter kan härledas till enskilda individer om gruppen är liten. När en inventering genomförs i samarbete mellan flera kommuner och en region ökar dock möjligheterna att dela in materialet i delgrupper på länsnivå.

Bild – Brist på kunskap om målgruppens livs- och hälsosituation och behov av insatser

När personalen saknar kunskap om en identifierad persons livssituation, svårigheter och behov av insatser på olika livs- och hälsoområden markeras detta i en särskild ruta i frågeformuläret. Bristen på kunskap om målgruppen eller delar av målgruppen är viktig att lyfta fram i analysarbetet och utgör ett underlag i diskussionen om hur kunskapen på olika områden skulle kunna öka.

Bild – Målgruppens livssituation

Det är bra om en översiktlig bild av målgruppens livssituation på viktiga livsområden tas fram. Den kan användas i analysen av behovet av insatser samt för att beskriva målgruppens livssituation över tid. Det kan också finnas skäl att särskilt belysa situationen dels för de unga, dels för de äldre. Några aspekter som kan belysas är bland annat:

• Andel personer som har respektive saknar stadigvarande bostad. Det är också viktigt att uppmärksamma personer som är placerade utanför kommunen, är hemlösa eller bor hos föräldrar.
• Andelen personer som bor tillsammans med egna eller andras barn är en central uppgift för att diskutera hur stödet till barnen och deras föräldrar ska kunna utvecklas.
• Målgruppens utbildningsnivå, arbets- och sysselsättningssituation samt deltagande i föreningsliv och intresseorganisationer är centrala uppgifter för att analysera målgruppens delaktighet i samhällslivet.

Bild – Svårigheter och behov av insatser på angivna livs- och hälsoområden

Livsområden

I målgruppen finns personer med både lättare och större svårigheter. Svårigheterna kan även variera i förhållande till de olika livsområdena. Om man delar upp de personer som har olika grad av svårigheter, kan man få en bild av tyngden av målgruppens svårigheter på olika livs- och aktivitetsområden. För de personer som har måttliga, större eller totala svårigheter på ett visst livsområde kan behovet av insatser lämpligen redovisas och analyseras för de aktiviteter som anges i frågeformuläret.

Hälsoområden

De hälsoområden som anges i frågeformuläret delas inte in i delområden och en skattning görs endast av om det finns ett problem på respektive hälsoområde eller inte. Bilden av problemen på hälsoområdet blir därför mer översiktlig och tyngden i problematiken kan inte anges. Behovet av insatser redovisas lämpligen för varje hälsoområde där det finns problem.

Kartläggning av verksamheternas utbud och resurser

Bilden av behovet av insatser på olika livs- och hälsoområden kan analyseras mot bakgrund av målgruppens livssituation, men också mot bakgrund av de resurser, verksamheter och insatser som finns tillgängliga hos kommunen och regionen. För detta ändamål kan en kartläggning göras över vilka verksamheter och insatser som finns tillgängliga för målgruppen, alltså vad huvudmännen kan erbjuda i dels egen regi, dels i privat regi?

Bakgrundsmaterial