Insamlat datamaterial är underlag för verksamhetsplanering och uppföljning samt för att upprätta överenskommelser om samarbete.
6.1 Hur kan inventeringsresultatet användas?
En del i analysarbetet är att diskutera vilka slutsatser som kan dras, vilka problemområden som behöver prioriteras och vilka förslag till utveckling och förbättring som kan formuleras. Denna diskussion förs med fördel tillsammans med chefer, personal samt representanter från brukar- och anhörigorganisationer.
Inventeringsresultat som underlag för den informerande och uppsökande verksamheten
En låg andel av identifierade personer i målgruppen i förhållande till den vuxna befolkningen (fördelade exempelvis på olika ålderskategorier) är ett viktigt incitament för att det kan finnas personer i målgruppen som saknar adekvata vård- och stödinsatser. En analys av mörkertalet behöver göras. Även en hög andel av personer som saknar insatser men har behov av sådana är ett viktigt incitament för att diskutera ett informerande och uppsökande arbete i syfte att nå fram till målgruppen med adekvata insatser.
Inventeringsresultat som underlag för utveckling och uppbyggnad av insatser som motsvarar målgruppens behov
Personer med psykisk funktionsnedsättning har behov av insatser som anpassas till deras specifika situation och svårigheter, och som också kan leda till en förbättrad livssituation eller hälsa. Det innebär att de behandlings- och stödinsatser som byggs upp bör ingå i ett varierat utbud av insatser och också inkludera de insatser och åtgärder som har visat sig ge goda resultat.
Vilken typ av insatser bör finnas tillgängliga hos huvudmännen för att motsvara målgruppens behov och i vilken omfattning?
Den bild inventeringen ger av målgruppens svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden är en grund för en förutsättningslös diskussion kring vilken typ av insatser som skulle kunna motsvara målgruppens svårigheter och behov. Förutom inventeringsresultatet kan Socialstyrelsens nationella riktlinjer användas som underlag för denna diskussion.
Formulera förslag
Mot bakgrund av ovanstående diskussion och en kartläggning av huvudmännens verksamheter och insatser, kan ett antal förslag formuleras kring vilka insatser och verksamheter som ska införas, byggas ut, minska eller upphöra. När sådana förslag formuleras kan man även diskutera behovet av gemensamma verksamheter mellan kommun och lansting alternativt mellan flera kommuner.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd – Socialstyrelsen Insatserna berör exempelvis områden som; Stöd i föräldraskap, Insatser för att förbättra sociala färdigheter, Insatser för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning, Boende och insatser i form av anpassat stöd, Samordnade insatser.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Socialstyrelsen
Riktlinjerna innehåller insatser för barn och unga, vuxna samt läkemedelsbehandling för äldre personer.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård – Socialstyrelsen
I riktlinjerna finns särskilt avsnitt som berör missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och somatisk sjukdom
Riktlinjerna innehåller metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Inventeringsresultat som underlag för utveckling av samarbetet och överenskommelser om samarbete
Sedan den 1 januari 2010 är regioner och kommuner skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning (Prop. 2008/09:193). Socialstyrelsen har utifrån denna proposition angett ett antal områden som kan ingå i överenskommelsen.
Se Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 1/2010. Överenskommelser om samarbete.
Inventeringsresultatet som underlag för uppföljning
Vid regelbundna inventeringar kan resultatet användas för att följa målgruppens livssituation och behov av insatser över tid och för jämförelser med tidigare resultat.
Några uppföljningsfrågor är till exempel:
- Har målgruppen (olika delgrupper) ökat eller minskat?
- Har livssituationen för målgruppen (olika delgrupper) förändrats?
- Ökar eller minskar svårigheterna för målgruppen (olika delgrupper) att utföra angivna aktiviteter på viktiga livsområden?
- Hur stor del av målgruppen (olika delgrupper) har tillgodosedda respektive ej tillgodosedda behov?
6.2 En tillräckligt trovärdig bild
Det inventeringsverktyg som presenteras på Socialstyrelsen webbsida syftar till att vara ett stöd för en inventering som kan ge en övergripande men tillräckligt bra bild av målgruppens livssituation och behov av insatser. Det bygger på ett antal ställningstaganden kring metodik och tillvägagångssätt i inventeringsarbetet. De ställningstaganden som gjorts har tagit hänsyn till att inventeringen ska vara möjlig att genomföra med en rimlig tidsåtgång och med rimliga resurser. Det innebär att de som tolkar, analyserar och sammanställer resultaten behöver vara medvetna om de begränsningar och felkällor som verktyget och det praktiska genomförandet medför. Det är viktigt att resultatet av inventeringen uppfattas vara trovärdigt, vilket förutsätter att man också redovisar de felkällor och begränsningar som finns.
Bakgrundsmaterial
Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning
Rapporten redovisar inventeringsarbetet sedan psykiatrireformen, samt erfarenheterna från ett antal lokala inventeringsprojekt. Rapporten beskriver även arbetet med att ta fram ett nytt inventeringsverktyg.
Erfarenheter från sju lokala inventeringsprojekt
I det här dokumentet redovisas erfarenheterna från sju lokala inventeringsprojekt något mer ingående än i rapporten Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning.