Kriminalvården har en viktig roll i kontakten med den frihetsberövade. Kriminalvårdens klienthandläggare hanterar ärenden som till exempel ansökan om att få besök av barn i fängelset.
I denna text kan begreppet förälder också vara en annan omsorgsperson, vårdnadshavare eller närstående.
Första steget till ett gott samarbete mellan verksamheter med olika uppdrag är att ha kunskap om varandras verksamhet. Respekt och förståelse för den andres handlingsutrymme gör samarbetet lättare.
Hur arbetar Kriminalvården?
Kriminalvården är en statlig myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Deras uppdrag är att tillsammans med polis, åklagare och domstolar minska brottslighet och öka människors trygghet. Ett sätt är att minska antalet återfall i brott. Kriminalvården arbetar med motiverande samtal, behandlingsprogram, sysselsättning och en möjlighet för de intagna att förbättra bristande skolgång. Syftet med arbetet är att klienter ska vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var innan.
Ett frihetsberövande innehåller många steg och går igenom olika faser. Här är förklaringar till några begrepp som kan vara bra att känna till i kontakten med Kriminalvården.
Anhållen
Tillfälligt frihetsberövande i väntan på exempelvis häktning eller frisläppande.
Häkte och häktad
Vid misstanke om brott kan personen häktas i väntan på att brottet utreds. En häktad person är endast misstänkt för brott, inte skyldig förrän eventuell fällande dom ges.
Frihetsberövad
En person räknas som frihetsberövad när den befinner sig i häkte eller fängelse.
Anstalt
Ett annat ord för fängelse. Anstalterna har olika säkerhetsklasser där en del har hinder för rymning och en del är öppna.
Frivård
Frivården är kriminalvård som äger rum ute i samhället och innebär kontroll och stöd för de dömda. Frivården övervakar exempelvis klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn eller samhällstjänst eller som övervakas med hjälp av elektronisk fotboja. Majoriteten av de som döms till kriminalvård finns inom frivården.
Rättskedjan
När ett brott skett startar rättskedjan med en polisanmälan, till följd av en förundersökning, åtal, rättegång, dom och slutligen straff och/eller skadestånd. Kedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård.
Eftervård och utslussning
Det finns olika typer av eftervård som en klient kan få för att minska risken för återfall i brott. Till exempel kan behandling ges för det som ligger bakom kriminalitet som exempelvis missbruk, beroende eller våldsbenägenhet.
Halvvägshus är en annan form av eftervård som kan ges till de som till exempel saknar bostad. Klienten bor då i ett hus som är öppnare än ett fängelse och klienten kan lämna huset under vissa tider. I hu-set finns personal alltid närvarande.
Frigång innebär att klienten får göra andra aktiviteter utanför fängelset under dagtid, som till exempel arbeta, studera eller liknande.
Tanken med utslussning är att det ska underlätta övergången mellan livet i fängelse och livet i frihet.
Fler begrepp förklaras hos Kriminalvården
Kriminalvården ger stöd till barn och föräldrar
I frivården, häkten och anstalter finns barnombud som säkerställer barns rättigheter och integrerar och utvecklar barnperspektivet. Ombuden kan till exempel anpassa besöksmiljön för barn, stödja medarbetare i frågor om barn och föräldraskap. Barnombudens roll varierar mellan de olika anstalterna. Ibland kan det vara barnombudet som du som socialsekreterare kommunicerar med i frågor som gäller barnet.
Kriminalvården erbjuder också föräldragrupper som stödjer den frihetsberövade i föräldrarollen. Det kan vara en bra möjlighet att reflektera över sitt föräldraskap och stärka motivationen till ett liv utan kriminalitet.
Samarbete när barn ska besöka förälder på häkte eller anstalt
Planeringen av barnets kontakt med den frihetsberövade föräldern görs tillsammans med Kriminalvården. De känner till den frihetsberövades situation och psykiska hälsa vilket vägs in i bedömningen vid eventuell kontakt med barnet. Inför ett barns besök på en anstalt eller häkte gör Kriminalvården en bedömning om detta är lämpligt utifrån barnets bästa. Som underlag för denna bedömning inhämtar Kriminalvården vanligtvis information från den intagna och från den andra föräldern.
Ibland kan Kriminalvården ha behov av ytterligare underlag för att kunna bedöma lämpligheten i ett besök och för att kunna planera besöket på ett så bra sätt som möjligt för barnet. Då kan det hända att socialtjänsten blir kontaktad för att ge sin bild av situationen. Det kan ske oavsett om familjen har en pågående kontakt med socialtjänsten eller inte. Socialtjänsten behöver i sin tur då göra en bedömning i dialog med familjen och Kriminalvården.
Förbered barnet inför ett besök
För att förbereda ett barn inför ett besök i fängelset finns särskilt framtagen information på Kriminalvårdens webbplats för barn. På webbplatsen finns svar på frågor barn kan ha, såsom hur vardagen ser ut när man är frihetsberövad och hur ett besök går till. Det finns också berättelser från barn som är i en liknande situation. Information om hur ett besök går till skickas hem till barnet från anstalten eller häktet.
Du som socialsekreterare kan stödja barnet genom att hjälpa omsorgsföräldern att förbereda barnet. Ett sätt är att föräldern gör ett första besök på anstalten utan barnet. På det sättet kan föräldern sedan förbereda barnet genom att berätta hur ett besök går till, och sedan vara en trygghet för barnet vid besöket.
Fängelser och häkten kan se olika ut. Anpassade besöksrum för barn, där det till exempel finns spel och pyssel ska finnas på alla anstalter och häkten. En del anstalter har besökslägenheter där barn och förälder ska kunna träffas och vara tillsammans kanske över en natt. Kriminalvården kan bedöma att ett besök behöver vara övervakat av kriminalvårdspersonal.
Läs mer:
Olika sätt att hålla kontakten
Förutom besök finns olika sätt att hålla kontakten med den frihetsberövade föräldern. Det kan till exempel vara genom telefon, videosamtal eller genom att skriva brev. Ett telefon- eller videosamtal måste bokas in och det är då föräldern som sitter på anstalt som måste ringa upp en specifik tid. Den intagne måste först ansöka om och få tillstånd för att kunna ringa. På vissa anstalter går det att ha videosamtal, som också måste bokas i förväg.
I vissa situationer behöver barnets säkerhet och trygghet väga särskilt tungt i bedömningen om kontakt och besök på anstalten. Exempel på sådana situationer är om den frihetsberövade föräldern har utsatt barnet för brott så som våld mot barnet eller att barnet upplevt förälderns våld mot närstående. Utgångspunkten är vad som blir bäst för barnet.
Läs mer:
När spädbarn följer med på anstalt
Barn som följer med till anstalten eller häktet ska vanligtvis vara under ett år och vistelsen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas utifrån barnets bästa. Cirka 10 barn per år har de senaste åren vistats med sin mamma på anstalt. Framförallt rör det sig om barn som föds under tiden i fängelset eller häkte.
Det är Kriminalvården som utreder och fattar beslut om ett barn ska tillåtas följa med och vara med föräldern på anstalten. Utredningen genomförs i samråd med socialtjänsten. I utredningen tar Kriminalvården beslut utifrån olika faktorer så som barnets behov och förälderns förmåga. Även förutsättningarna på respektive anstalt eller häkte spelar in.
Läs mer:
Information till barn
Insidan är en webbplats som vänder sig till barn och unga som har en familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård.
