Alla insatser för att upptäcka, utreda, skydda, stödja och behandla samtliga berörda i samband med våld i nära relationer är led i arbetet med att förhindra att våldet fortsätter. Det gäller både här och nu och på sikt – inte minst i nästa generation.
Många nationella svenska aktörer, men även WHO, arbetar med att ta fram och sprida kunskap inom området barn och våld och det finns mycket material till stöd för arbetet. I denna text finns länkar till en del av detta material.
Barnafrid – ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn
Basprogram om våld mot barn – Barnafrid
Barn som bevittnat brott mot närstående – Brottsoffermyndigheten
Våld mot barn – Socialstyrelsen
Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedriver utvecklingsarbete inom området barn och våld och har många publikationer som gäller olika typer av våld.
Våld & övergrepp – Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Böcker och rapporter – Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har mycket material om barn och våld på sin webbplats
Ämnesguider om barn som upplever våld – NCK
Stoppa våld mot barn till 2030
Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) har varje barn rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet. Sverige är ett av de så kallade vägvisarländerna i ett globalt partnerskap för att stoppa alla former av våld mot barn enligt mål 16.2 i Agenda 2030.
Globala partnerskapet – End violence against children
Alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och familjer där det finns påfrestningar som riskerar att utvecklas till våld eller där våld förekommer har ett ansvar för att bidra till att uppnå målet att stoppa allt våld mot barn. Världshälsoorganisationen, WHO, arbetar aktivt med att förebygga att barn far illa och har tagit fram bra vägledningar och kunskapsunderlag för detta.
Child maltreatment – 1952 studies
Förutsättningar för ett gott föräldraskap
Att förebygga och motverka våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våld i nära relationer. Det handlar också om ett sammanhållet och tryggt skyddsnät för barn i familjer med våld och i andra utsatta situationer. Det innefattar riktat stöd till blivande och nyblivna föräldrar med sårbarhet av olika slag, föräldrar som är på väg att separera, unga i deras nära relationer och insatser för våldsutövare som rör föräldraskap. Varje insats är betydelsefull för att förebygga, upptäcka, skydda, ge stöd och hjälp.
Förebygga, upptäcka och ge stöd
För att kunna förebygga våld är det viktigt att tidigt upptäcka allvarliga svårigheter i familjen, i relationen mellan föräldrarna och i föräldraskapet redan i mödra- och barnhälsovården. Hjärnan hos späda barn är under stark utveckling. Det innebär att påfrestande upplevelser kan skapa så kallad toxisk stress som kan forma hjärnan och påverka barnets utveckling och hälsa negativt.
Även hos äldre barn kan påfrestande händelser i familjen skapa ett stresspåslag som är starkt kopplat till både psykisk och fysisk ohälsa. Insatser för att stödja föräldrar och vid behov skydda barn kan inte vänta.
Både universellt och riktat tidigt stöd i föräldraskap, tidig upptäckt av tecken på våld, psykisk ohälsa, missbruk eller andra missförhållanden i familjen är av avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling.
Föräldraskapsstöd (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF)
Riktade insatser vid psykiska problem
Mödra- och barnhälsovårdens stöd i föräldraskap utgör grunden. Vid ökad sårbarhet hos föräldrar, som psykisk skörhet, problem med barnets anknytning, relationsproblem med mera behövs också riktade insatser.
Psykiska påfrestningar som föräldrarna inte har tillräcklig förmåga att hantera ökar risken för bland annat våld, både mellan de vuxna och mot barnet. Rutinmässiga frågor om våld är viktiga för att tidigt upptäcka utsatthet för våld.
I alla situationer där yrkesverksamma i hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter föräldrar med svårigheter och en påfrestande familjesituation måste barns behov och situation uppmärksammas. Det gäller även behovet av stöd i föräldraskapet, inte minst inom missbruks- och beroendevården eller när föräldrar får vård för psykisk ohälsa.
Fokus på familjeperspektiv
Ett familjeperspektiv behövs när barnhälsovården, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänstens familjerätt eller barn- och ungdomsvården möter barn som visar tecken på att må dåligt. Svårigheter hos barn kan ofta ha orsaker i familjen. Vid en direkt fråga om våld i barn- och ungdomspsykiatrin har yrkesverksamma inom BUP till exempel kunnat upptäcka att det förekommit våld i familjen i närmare hälften av familjerna.
På en interaktiv virtuell BUP-mottagning som Socialstyrelsen tagit fram får blivande psykologer, psykiatrer, socionomer eller redan yrkesverksamma möjlighet att öva på att närma sig frågor om våld i familjen i samtal med såväl barn som förälder. Syftet är att upptäcka fler fall av våld i nära relationer.
Till den virtuella BUP-mottagningen (inloggning krävs)
Våld och andra problem kan förekomma samtidigt
När det finns kännedom om påfrestningar i familjer behövs särskild uppmärksamhet på barnens situation eftersom olika former av våld ofta förekommer samtidigt i barns liv.
Att bevittna våld i familjen eller konsekvenser av våld är en form av utsatthet för våld. Forskning visar att omkring 60 procent av barnen i familjer med en vuxen som är utsatt för våld själva är utsatta för direkt våld.
En form av utsatthet kan alltså vara en indikator på flera. Om den som är yrkesverksam inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården får kännedom om en typ av utsatthet eller våld mot barn är det viktigt att fråga om andra former av våld. Den yrkesverksamma behöver också uppmärksamma hur allvarligt våldet är, om våldet är upprepat och barnet utsatt på flera sätt.
Våld och övergrepp (Stiftelsen Allmänna barnhuset)
Våld i ungas nära relationer
Olika former av våld förekommer även i ungas egna relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har nästan var femte ung person i åldern 16–24 år någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer mot både vuxna och barn och uppstår för att bevara eller återupprätta en familjs eller släkts heder. Det som skiljer hedersrelaterat våld från till exempel våld i nära relationer är främst dess kollektiva aspekt, alltså att våldet ofta utövas eller stöds av flera personer. Hedersrelaterat våld kretsar mest kring föreställningar om kvinnlig kyskhet och oskuld, men också kring mer generellt strikt definierade könsroller.
Att upptäcka och bedöma om ett barn utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara svårt. Det beror på att våldet länge kan hålla sig på en latent nivå. Detta gäller speciellt om barnet underordnar sig hedersnormerna.
Bedömningsstöd för att upptäcka och utreda barn som är utsatta för hedersrelaterat våld
Socialstyrelsens bedömningsstöd Heva riktar sig till socialsekreterare. Manual och frågeformulär ger ett verktyg att upptäcka, bedöma och utreda hedersrelaterat våld och förtryck mot barn. Manualen innehåller även kunskap om våld i hederskontext.
Orosanmälan, stöd, hjälp och skydd
Vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sina verksamheter får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller bland annat för myndigheter vars verksamheter gäller barn och unga.
När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Samma sak gäller om barnet har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående.
När en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga ska socialnämnden genast göra en skyddsbedömning.
Barn med våld i familjen berättar sällan spontant om detta. Om de berättar är det ofta för en jämnårig och inte i första hand för en yrkesverksam person i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Ofta krävs direkta frågor för att barn ska vilja och våga berätta.
Risk- och skyddsintervjuer
För att kunna göra en strukturerad risk- och skyddsbedömning när det har förekommit våld finns särskilda risk- och skyddsintervjuer för socialtjänstens utredning, iRiSk.
Kunskapsöversikter om metoder för stöd och behandling till barn som utsatts för våld i nära relationer visar att det ännu inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier för att kunna avgöra vilket stöd och vilken behandling som är mest effektiv i olika situationer. Det behövs mer forskning, prövning och utvärdering av lovande metoder utifrån det forskningsstöd som finns.
Socialstyrelsen utreder vissa fall av dödligt och allvarligt våld mot barn
Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda vissa fall där barn har dödats eller utsatts för grov eller synnerligen grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående person. Syftet med utredningsverksamheten är att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa. Det handlar till exempel om att identifiera om det är något i samhällets skyddsnät som behöver förbättras för att förhindra att sådant händer.
Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar med barn som brottsoffer (socialstyrelsen.se)