Våld mot barn

Alla insatser för att upptäcka, utreda, skydda, stödja och behandla samtliga berörda i samband med våld i nära relationer är led i arbetet med att förhindra att våldet fortsätter. Det gäller både här och nu och på sikt – inte minst i nästa generation.

Många nationella svenska aktörer, men även WHO, arbetar med att ta fram och sprida kunskap inom området barn och våld och det finns mycket material till stöd för arbetet. I denna text finns länkar till en del av detta material.

Barnafrid – ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn

Basprogram om våld mot barn – Barnafrid

Barn som bevittnat brott mot närstående – Brottsoffermyndigheten

Våld mot barn – Socialstyrelsen

Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedriver utvecklingsarbete inom området barn och våld och har många publikationer som gäller olika typer av våld.

Våld & övergrepp – Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Böcker och rapporter – Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har mycket material om barn och våld på sin webbplats

Ämnesguider om barn som upplever våld – NCK

Stoppa våld mot barn till 2030

Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) har varje barn rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet. Sverige är ett av de så kallade vägvisarländerna i ett globalt partnerskap för att stoppa alla former av våld mot barn enligt mål 16.2 i Agenda 2030.

Globala partnerskapet – End violence against children

Alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och familjer där det finns påfrestningar som riskerar att utvecklas till våld eller där våld förekommer har ett ansvar för att bidra till att uppnå målet att stoppa allt våld mot barn. Världshälsoorganisationen, WHO, arbetar aktivt med att förebygga att barn far illa och har tagit fram bra vägledningar och kunskapsunderlag för detta.

Child maltreatment – 1952 studies

Förutsättningar för ett gott föräldraskap

Att förebygga och motverka våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våld i nära relationer. Det handlar också om ett sammanhållet och tryggt skyddsnät för barn i familjer med våld och i andra utsatta situationer. Det innefattar riktat stöd till blivande och nyblivna föräldrar med sårbarhet av olika slag, föräldrar som är på väg att separera, unga i deras nära relationer och insatser för våldsutövare som rör föräldraskap. Varje insats är betydelsefull för att förebygga, upptäcka, skydda, ge stöd och hjälp.

Förebygga, upptäcka och ge stöd

För att kunna förebygga våld är det viktigt att tidigt upptäcka allvarliga svårigheter i familjen, i relationen mellan föräldrarna och i föräldraskapet redan i mödra- och barnhälsovården. Hjärnan hos späda barn är under stark utveckling. Det innebär att påfrestande upplevelser kan skapa så kallad toxisk stress som kan forma hjärnan och påverka barnets utveckling och hälsa negativt.

Även hos äldre barn kan påfrestande händelser i familjen skapa ett stresspåslag som är starkt kopplat till både psykisk och fysisk ohälsa. Insatser för att stödja föräldrar och vid behov skydda barn kan inte vänta.

Både universellt och riktat tidigt stöd i föräldraskap, tidig upptäckt av tecken på våld, psykisk ohälsa, missbruk eller andra missförhållanden i familjen är av avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling.

Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse – SBU

Kunskapsöversikt om stöd och behandling för barn som utsatts för sexuella övergrepp och fysisk misshandel – Allmänna Barnhuset

Riktade insatser vid psykiska problem

Mödra- och barnhälsovårdens stöd i föräldraskap utgör grunden. Vid ökad sårbarhet hos föräldrar, som psykisk skörhet, problem med barnets anknytning, relationsproblem med mera behövs också riktade insatser.

Psykiska påfrestningar som föräldrarna inte har tillräcklig förmåga att hantera ökar risken för bland annat våld, både mellan de vuxna och mot barnet. Rutinmässiga frågor om våld är viktiga för att tidigt upptäcka utsatthet för våld.

I alla situationer där yrkesverksamma i hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter föräldrar med svårigheter och en påfrestande familjesituation måste barns behov och situation uppmärksammas. Det gäller även behovet av stöd i föräldraskapet, inte minst inom missbruks- och beroendevården eller när föräldrar får vård för psykisk ohälsa.

Fokus på familjeperspektiv

Ett familjeperspektiv behövs när barnhälsovården, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänstens familjerätt eller barn- och ungdomsvården möter barn som visar tecken på att må dåligt. Svårigheter hos barn kan ofta ha orsaker i familjen. Vid en direkt fråga om våld i barn- och ungdomspsykiatrin har yrkesverksamma inom BUP till exempel kunnat upptäcka att det förekommit våld i familjen i närmare hälften av familjerna.

Myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet gäller barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

På en interaktiv virtuell BUP-mottagning som Socialstyrelsen tagit fram får blivande psykologer, psykiatrer, socionomer eller redan yrkesverksamma möjlighet att öva på att närma sig frågor om våld i familjen i samtal med såväl barn som förälder. Syftet är att upptäcka fler fall av våld i nära relationer.

Till den virtuella BUP-mottagningen

Våld och andra problem kan förekomma samtidigt

När det finns kännedom om påfrestningar i familjer behövs särskild uppmärksamhet på barnens situation eftersom olika former av våld ofta förekommer samtidigt i barns liv. Det visar till exempel den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn 2016 som man kan hitta på Stiftelsen Allmänna Barnhusets webbplats.

Nationella kartläggningen av våld mot barn 2016 – Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Av de barn som inte hade missbruk i familjen uppgav 26 procent att de varit utsatta för någon form av våld. Om det fanns missbruk i familjen hade 77 procent av barnen varit utsatta för våld. Av dessa barn hade 37 procent utsatts för tre eller fler typer av misshandel. I familjer utan missbruk hade fem procent av barnen utsatts för flera typer av misshandel.

Andelen barn som var utsatta för våld var mycket högre när det även fanns psykisk sjukdom i familjen, bland barn som utsatts för försummelse, vid dålig familjeekonomi och när det fanns konflikter mellan separerade föräldrar.

Att bevittna våld i familjen eller konsekvenser av våld är en form av utsatthet för våld. Forskning visar att omkring 60 procent av barnen i familjer med en vuxen som är utsatt för våld själva är utsatta för direkt våld.

En form av utsatthet kan alltså vara en indikator på flera. Om den som är yrkesverksam inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården får kännedom om en typ av utsatthet eller våld mot barn är det viktigt att fråga om andra former av våld. Den yrkesverksamma behöver också uppmärksamma hur allvarligt våldet är, om våldet är upprepat och barnet utsatt på flera sätt.

Våld löser inget – Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Våld i ungas nära relationer

Olika former av våld förekommer även i ungas egna relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har nästan var femte ung person i åldern 16–24 år någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

Allmänna Barnhusets senaste kartläggning av våld mot barn hade 15 procent av dem som utsatts för sexuella övergrepp blivit det av sin partner.

Våld i ungas när relationer – förebyggande åtgärder – SBU

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer mot både vuxna och barn och uppstår för att bevara eller återupprätta en familjs eller släkts heder. Det som skiljer hedersrelaterat våld från till exempel våld i nära relationer är främst dess kollektiva aspekt, alltså att våldet ofta utövas, eller åtminstone stöds, av flera personer. Hedersrelaterat våld kretsar mest kring föreställningar om kvinnlig kyskhet och oskuld, men också kring mer generellt strikt definierade könsroller.

Är ett barn utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan det vara svårt att upptäcka och bedöma. Det beror på att våldet länge kan hålla sig på en latent nivå. Detta gäller speciellt om barnet underordnar sig hedersnormerna.

För att stödja socialtjänsten arbete med barn i en hederskontext har Socialstyrelsen utvecklat ett bedömningsstöd för upptäckt och riskbedömning. Stödet testas under 2022 och 2023.

Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer – Socialstyrelsen

För hälso- och sjukvården finns en folder som ska stödja upptäckt och eventuell vidare hänvisning av barn som utsätts för hedersvåld.

Foldern Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck – Socialstyrelsen

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck, tema på Kunskapsguiden

Orosanmälan, stöd, hjälp och skydd

Vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sina verksamheter får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller bland annat för myndigheter vars verksamheter gäller barn och unga.

När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Samma sak gäller om barnet har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående.

När en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga ska socialnämnden genast göra en skyddsbedömning.

Barn med våld i familjen berättar sällan spontant om detta. Om de berättar är det ofta för en jämnårig och inte i första hand för en yrkesverksam person i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Ofta krävs direkta frågor för att barn ska vilja och våga berätta.

Samtal med barn, tema på Kunskapsguiden

Dags att prata om – Allmänna Barnhuset

Lyssna, stötta och slå larm – informationsfolder – Allmänna Barnhuset

Risk- och skyddsintervjuer

För att kunna göra en strukturerad risk- och skyddsbedömning när det har förekommit våld finns särskilda risk- och skyddsintervjuer för socialtjänstens utredning, iRiSk. 

Kunskapsöversikter om metoder för stöd och behandling till barn som utsatts för våld i nära relationer visar att det ännu inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier för att kunna avgöra vilket stöd och vilken behandling som är mest effektiv i olika situationer. Det behövs mer forskning, prövning och utvärdering av lovande metoder utifrån det forskningsstöd som finns.

Socialstyrelsen utreder vissa fall av dödligt och allvarligt våld mot barn

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda vissa fall där barn har dödats eller utsatts för grov eller synnerligen grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående person. Syftet med utredningsverksamheten är att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa. Det handlar till exempel om att identifiera om det är något i samhällets skyddsnät som behöver förbättras för att förhindra att sådant händer.

I en rapport från 2018 konstateras att i de sex fall med barn som dödats hade hälso- och sjukvården försummat att uppmärksamma barnen. Detta trots att föräldrarnas problem hade varit av sådan karaktär att vården hade haft skyldighet att beakta barnens behov av information, råd och stöd. Om dessa skyldigheter går att läsa i 5 kap 7 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap 5 § patientsäkerhetslagen. 

Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018–2021 – Socialstyrelsen

Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018–2021 – Kortversion – Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) – Sveriges riksdag

Patientsäkerhetslagen (2010:659) – Sveriges riksdag

Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord

Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord har haft regeringens uppdrag att utreda ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar brott som begås av och mot närstående. Utredningen föreslår bland annat att det ska införas särskilda straffbestämmelser om barnfridsbrott och om uppmaning till självmord. I SOU 2019:32, kapitel 4 Problembeskrivning sammanfattas forskning kring barn och våld.

Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord, SOU 2019:32 – Regeringen