Kommuner och regioner har ett delat ansvar som huvudmän för primärvården. Från och med den I juli 2021 har primärvården en ny definition. Den nya definitionen innebär att primärvården ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens.
Särskilda medicinska resurser kan avse annan kompetens än specialistkompetens i allmänmedicin eller likvärdig specialitet, som till exempel geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin. Särskilda tekniska resurser innebär exempelvis avancerad eller kostsam utrustning som brukar finnas på sjukhusen.
Samtidigt införs en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om primärvårdens grunduppdrag.
Primärvårdens grunduppdrag
Regioner och kommuner ska inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt
- tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov,
- se till att vården är lätt tillgänglig,
- tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar,
- samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården, och
- möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.
Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Det är viktigt att uppnå en likvärdig vård över landet.
Två poddavsnitt på temat organisering av kommunal hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen har tagit fram två poddavsnitt som handlar om kommunal hälso- och sjukvård. Poddavsnitten är en del av myndighetens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Utgångspunkten är att den kommunala hälso- och sjukvården är en viktig aktör i omställningen till en god och nära vård samtidigt som det kan vara en komplex uppgift att organisera den kommunala hälso- och sjukvården.
Målgrupp för poddavsnitten är i första hand chefer och andra ledare inom den kommunala hälso- och sjukvården, till exempel medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). De kan också vara intressanta för chefer och andra ledare för verksamheter som samverkar med den kommunala hälso- och sjukvården samt övriga som är intresserade av att lära sig mer om den kommunala hälso- och sjukvården och dess förutsättningar och behov.
Syftet med poddavsnitten är att chefer och andra ledare ska kunna lära av varandra – poddavsnitten ska erbjuda så kallade lärande exempel. Tanken är att det kan vara hjälpsamt för den som arbetar med att leda, organisera eller utveckla kommunal hälso- och sjukvård att ta del av andras erfarenheter. Det kan också vara hjälpsamt för den som samverkar med den kommunala hälso- och sjukvården att få en inblick i den kommunala hälso- och sjukvårdens utmaningar, förutsättningar och behov.
Om organisering av kommunal hälso- och sjukvård, del 1
Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för avsnittet är god och nära vård. Lyssna på Björn Klemedsson, verksamhetschef, Bodil Fälth, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), och Therese Finn, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Alla tre kommer från Ängelholms kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.
Om organisering av kommunal hälso- och sjukvård, del 2
Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för avsnittet är samverkan. Lyssna på Catrin Engberg Tukia, enhetschef och chef för sjuksköterskorna i Borgholms kommun, och Agneta Höglund Petersson, enhetschef för reha-benheten och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i samma kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.