Mer än 200 000 personer i Sverige har en ätstörning. Många av dem får inte vård och stöd, och det beror framförallt på att det saknas kunskap och resurser i vården och omsorgen.
Kunskaperna behöver öka
Det är viktigt att upptäcka en ätstörning tidigt, så att den som har ätstörningen får hjälp tidigt. De allra flesta som får hjälp blir helt friska.
Det kan vara svårt att upptäcka ätstörningar av flera skäl. Den som har ätstörningen kan känna skuld och skam över sitt beteende, eller samtidigt ha andra sjukdomar eller problem.
Du som möter personer med ätstörningar i ditt arbete inom vården eller omsorgen behöver ha grundläggande kunskap om olika typer av ätstörningar, så att du kan ge ett bra bemötande och rätt stöd.
Det gäller både dig som arbetar i hälso- och sjukvården, även till exempel barnavårdscentraler och elevhälsan, och dig som arbetar inom socialtjänsten.
Olika typer av ätstörningar
Ätstörningar brukar delas in i olika diagnoser, till exempel
- anorexi, då man äter för lite eller ingenting alls, ofta i kombination med överdriven motion
- bulimi, då man hetsäter mycket mat på kort tid och sedan försöker kompensera det, ofta genom att kräkas, laxera eller motionera överdrivet
- hetsätningsstörning, då man hetsäter som vid bulimi men utan att försöka kompensera det
- ARFID, då man äter mycket begränsat och undviker viss mat, men utan att vara missnöjd med sin kropp.
Anorexi är den mest kända ätstörningen, men fler har bulimi, hetsätningsstörning och ARFID.
Symtomen kan ändras hos samma person. Till exempel kan självsvält och viktnedgång senare i livet övergå till hetsätning. Ätstörningen kan också bli mer eller mindre svår.
Fler behöver få vård och stöd
Olika delar av hälso- och sjukvården behöver kunna ge behandling vid flera typer av ätstörningar. Till exempel behöver det vara möjligt att få viss ätstörningsbehandling i primärvården.
Vården och stödet behöver alltid anpassas till personen som har ätstörningen.
Ibland behövs även stöd från socialtjänsten. Personer som har svårt att självständigt klara sitt dagliga liv kan behöva särskilt stöd. Svårigheterna kan bero på en funktionsnedsättning, en svår familjesituation eller annat som hindrar till exempel en fungerande måltidsordning.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger stöd för arbetet
De nationella riktlinjerna för vård och stöd vid ätstörningar riktar sig både till beslutsfattare och till dig som arbetar inom vård eller omsorg, inklusive socialtjänsten. Riktlinjerna ska ge stöd för att du ska kunna utföra ditt arbete på bästa sätt. Det finns särskild information som stödjer det praktiska arbetet.
Läs riktlinjerna i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats. Där finns också stödmaterial för att implementera delar av riktlinjerna. Framöver kommer mer stöd för implementering, bland annat om bemötande.