Ätstörningar

Det finns flera typer av ätstörningar och de kan yttra sig på olika sätt. En ätstörning sitter inte i ens utseende eller vikt utan handlar snarare om känslor, tankar eller upplevelsen av att äta. Både flickor och pojkar kan ha ätstörningar.

Det är viktigt att upptäcka en ätstörning tidigt, och att den som har ätstörningen också får hjälp tidigt. De allra flesta som får hjälp blir helt friska från sin ätstörning så småningom.

Olika typer av ätstörningar

Ätstörningar brukar delas in i olika diagnoser, som ställs av hälso- och sjukvården. Exempel på diagnoser är

anorexi, då man äter för lite eller ingenting alls, ofta i kombination med överdriven motion
bulimi, då man hetsäter mycket mat på kort tid och sedan försöker kompensera det, ofta genom att kräkas, laxera eller motionera överdrivet
hetsätningsstörning, då man hetsäter som vid bulimi men utan att försöka kompensera det
ARFID, då man äter mycket begränsat och undviker viss mat, men utan att vara missnöjd med sin kropp.

Symtomen kan variera över tid, hos samma person. Till exempel kan det som börjar med självsvält och viktnedgång senare i livet övergå till hetsätning. Svårighetsgraden kan också förändras.

Ätstörningar kan få allvarliga följder

Ätstörningar kan påverka både kroppen och tankeförmågan negativt. Det handlar om komplikationer, som till exempel

att bli kortare i växten
påverkan på hormoner
oregelbunden hjärtrytm, i allvarliga fall
att minnet och koncentrationsförmågan blir sämre.

Det handlar också om risken för att fastna i ätstörningsbeteendet.

Missnöje med kroppen kan vara en av orsakerna

Många som har en ätstörning försöker kontrollera sin kropp och sitt ätande, som ett sätt att hantera svåra tankar och känslor.

Barn och unga som har en ätstörning är ofta mycket kritiska mot sin kropp och sitt utseende. Det kan vara en orsak till att ätstörningar utvecklas. Men orsakerna bakom en del ätstörningar är ofta ett komplicerat samspel mellan biologiska och sociokulturella faktorer.

Flera riskfaktorer för vissa ätstörningar är desamma som för annan psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om stress på grund av skolarbete, konflikter hemma eller med kompisar, depression eller ångest.

ARFID – ätstörning utan missnöje med kroppen

Det finns också ätstörningar som inte beror på negativa tankar kring vikt och utseende. Barn och ungdomar med ARFID äter mycket begränsat, ofta både vad gäller hur mycket och vad de äter. Det leder till näringsbrist, undervikt eller social begränsning. Barn med ARFID har ofta problem med tillväxten tidigt.

Svårigheterna att äta har ingen koppling till negativa tankar om vikt eller kroppsform, som vid anorexi. Det handlar i stället om att personen saknar intresse för att äta, känner ett starkt obehag inför matens egenskaper eller är mycket rädd för att exempelvis sätta i halsen.

ARFID är en engelsk förkortning, för ”avoidant/restrictive food intake disorder”, på svenska undvikande/restriktiv ätstörning.

Vanligt med andra psykiatriska tillstånd samtidigt

Barn och unga med ätstörning kan ofta samtidigt ha andra psykiatriska tillstånd, till exempel

depression
ångest
tvångstankar och tvångshandlingar
självskadebeteende
funktionsnedsättningar som exempelvis autism eller adhd.

Psykisk hälsa och ohälsa

På sidan Främja psykisk hälsa finns exempel på hur skolan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

På sidan Elever med psykisk ohälsa finns exempel på hur elevhälsan kan arbeta individinriktat med elever med psykisk ohälsa.

Dela:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Skolverket Senast granskad: 2024-05-07