Ätstörningar

Många med ätstörning försöker kontrollera sin kropp och sitt ätande, som ett sätt att hantera svåra tankar och känslor. Barn och unga som har en ätstörning är ofta mycket kritiska mot sitt utseende, och kan ha en verklighetsfrånvänd uppfattning om sin egen kropp. Både pojkar och flickor kan ha ätstörningar.

Ätstörningar har ökat under de senaste decennierna. Många barn och unga är missnöjda med sina kroppar och försöker gå ner i vikt, framförallt flickor men även pojkar.

Att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende kan vara en orsak till att ätstörningar utvecklas. Men orsakerna bakom ätstörningar är ofta ett komplicerat samspel mellan biologiska och sociokulturella faktorer.

Flera riskfaktorer för ätstörningar är desamma som för annan psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om stress på grund av skolarbete, konflikter hemma eller med kompisar, depression eller ångest.

Många som har ätstörningar är ambitiösa och vill vara duktiga i skolan. Men ätstörningarna kan påverka både kroppen och tankeförmågan. Det kan leda till att kroppen svälter och att minnet och koncentrationsförmågan blir sämre. Dessutom blir den som har en ätstörning ofta upptagen av tankar kring mat, vikt, träning och kroppsform, samtidigt som intag av mat väcker ångest. 

Olika typer av ätstörningar 

Ätstörningar brukar delas in i olika diagnoser, till exempel

• anorexi, då man äter för lite eller ingenting alls, ofta i kombination med överdriven motion
• bulimi, då man hetsäter mycket mat på kort tid och sedan försöker kompensera det, ofta genom att kräkas
• hetsätningsstörning, då man hetsäter som vid bulimi men utan att försöka kompensera det
• ARFID, en restriktiv ätstörning utan rädsla för viktuppgång som är vanlig hos personer med autism. 

Barn och unga med ätstörning kan ofta samtidigt ha andra psykiatriska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel 

• depression 
• ångest 
• tvångstankar och tvångshandlingar 
• självskadebeteende 
• autismspektrumtillstånd 
• adhd.

Det kan vara svårt för barnet eller den unga att själv ta sig ur sina tankar om mat och vikt, och sin uppfattning om den egna kroppen.

Det är viktigt att upptäcka en ätstörning tidigt och att den drabbade får hjälp på ett tidigt stadium. Det handlar om kroppsliga komplikationer, som att bli kortare i växten, få påverkan på hormoner eller i allvarliga fall oregelbunden hjärtrytm. Det handlar också om risken för att fastna i ätstörningsbeteendet.