Roller som stödjer

En vård- och stödsamordnare samordnar kontakter mellan personen som behöver stöd, hens närstående, och verksamheter inom hälso- och sjukvård, kommun och myndigheter. Rollen kan också kallas till exempel case manager, och ansvarar för att tillsammans med personen utreda behov, resurser och planera för insatser. Vård- och stödsamordnare kan finnas inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

Det finns olika modeller för vård och stödsamordning eller case management. Gemensamt för dem är bland annat fokus på kontinuitet, hög tillgänglighet, flexibilitet och krisberedskap. Det som skiljer modellerna åt är bland annat vilken roll samordnaren har i stöd och behandling.

Läs mer om vård- och stödsamordning på sidan om personcentrerad vård och omsorg vid psykisk funktionsnedsättning och stora behov.

Ett personligt ombud fungerar som stöd vid kontakt med myndigheter, vårdgivare och andra aktörer. Många kommuner erbjuder personligt ombud. Personen kan själv, eller med stöd av en anhörig, vän, myndighetsperson eller någon annan, ta kontakt med ett personligt ombud. Det behövs ingen ansökan eller biståndsbeslut.

Det personliga ombudet arbetar på uppdrag av klienten. Syftet med personligt ombud är att stärka personens egenmakt och bidra till ökad självständighet.

Personligt ombud

En fast vårdkontakt är en medarbetare inom primärvård eller annan öppenvård som ska hjälpa patienten i kontakterna med sjukvården och hjälpa till att samordna vårdens insatser. Olika professioner kan ha rollen som fast vårdkontakt, till exempel

• sjuksköterska
• läkare
• psykolog
• arbetsterapeut
• vård- och stödsamordnare.

En patient kan ha en eller flera fasta vårdkontakter.

Fast läkarkontakt och vårdkontakt

Alla som har insatser från hemtjänsten ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Det är bara vid vissa undantag det inte behöver göras, det beror på vilka behov personen har. Den fasta omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassning och samordning.

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Personer som har nedsatt eller helt saknar beslutsförmåga kan ha behov av stöd av en god man eller förvaltare.

En god man eller förvaltare kan hjälpa till inom ett eller flera områden:

• Förvalta egendom: Området handlar om sådant som att betala räkningar, placera pengar i fonder eller fördela pengar till personen.
• Bevaka rätt: Området handlar om att till exempel söka bidrag, skriva avtal, sälja hus eller företräda personen vid arvskifte.
• Sörja för person: Området handlar exempelvis om att se till att personen har en meningsfull fritid, att boendet är bra eller att beviljad hjälp från samhället fungerar.

Personens hjälpbehov ska styra vilka delar som ingår i uppdraget. Personen ansvarar själv för de delar som inte ingår i godemannen eller förvaltarens uppdrag.  

Regler om ställföreträdare – Stödja vuxna personers vilja – Kunskapsguiden

God man och förvaltare – Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Barn och vuxna som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, har rätt till en stödperson. Vården ska berätta för patienten om rätten till stödperson och det är patientnämnden som utser stödpersonen.

Stödpersonen kan till exempel besöka patienten regelbundet på avdelningen, delta i möten om vården eller vara ett stöd vid förhandlingar i förvaltningsrätten, om personen själv vill.

När tvångsvården avslutas kan personen behålla sin stödperson under en månad om båda parter vill det. Sedan kan personen ansöka via kommunen om insatsen kontaktperson, och på så sätt fortsätta hålla kontakten med den tidigare stödpersonen.

Tvångsvård – sida i Psykiatrisk heldygnsvård

Stödperson – Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Brukarspecialister, det vill säga personer med egen erfarenhet av att ha varit brukare, finns inom vissa verksamheter inom vård och omsorg. De kan vara så kallad peer support (peer är här en förkortning för "personlig egenerfaren resurs") eller vanliga vård- eller omsorgsmedarbetare med egen brukarerfarenhet. Arbetet baseras på både egna och brukarrörelsens erfarenheter av psykisk ohälsa, vård och stöd.

Arbetsuppgifterna för en brukarspecialist är olika i olika verksamheter. Arbetet är ofta kopplat till enskilda individer, men det kan också handla om gruppaktiviteter. Brukarspecialisten ska fokusera på hjälp till självhjälp.

Projektet PEER support – Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH