Personliga krisplaner används i hälso- och sjukvården för att förebygga försämring av exempelvis psykoser, svår ångest, självskador, suicidförsök eller skadligt alkohol- eller narkotikabruk. Både barn och vuxna kan behöva en krisplan.
Stöd för personen själv och alla runt omkring
I krisplanen formulerar personen med egna ord vad hen kan göra själv, vilket stöd hen vill ha av andra och vilka kontakter som finns att ta. Planen tas fram tillsammans med dig som arbetar i hälso- och sjukvården och om möjligt även närstående och personal från socialtjänsten.
– Krisplanen blir ett konkret stöd för personen själv och för er som finns runt omkring. Den kan bidra till att både personen och ni andra blir tryggare och bättre vet hur ni kan stötta på bästa sätt, säger Sofia Åhlqvist, utredare på Socialstyrelsen.
I vårt nya tema Personlig krisplan får du mer information om krisplaner. Här finns ett stödmaterial från Socialstyrelsen, som går igenom steg för steg hur du tar fram, använder och följer upp en krisplan, samt en film som visar ett konkret exempel på hur det kan gå till.
Återhämtningsinriktat och personcentrerat arbetssätt
Att arbeta med krisplaner är att arbeta återhämtningsinriktat, förebyggande och personcentrerat.
Temat kommer att kompletteras med ytterligare material, bland annat fler filmer riktade direkt till socialtjänstens personalgrupper.
– Vi hoppas att vi kan stärka personalen i både hälso- och sjukvården och socialtjänsten att ge ett mer personligt och skräddarsytt stöd till patienter och brukare, säger Sofia Åhlqvist.
Här hittar du det nya temat: Personlig krisplan