Precis som i all hälso- och sjukvård är närstående viktiga resurser i psykiatrin och rättspsykiatrin.
Texterna, filmerna och det övriga materialet i det här temat är ett stöd som Socialstyrelsen har tagit fram. Det är till för dig som arbetar med vuxna patienter inom psykiatrin eller rättspsykiatrin, när du ska utveckla arbetet med närståendes delaktighet. Här hittar du information, inspiration, vägledning och fördjupningsmaterial.
Stödet kan användas både individuellt och gemensamt, som en del av verksamhetens utvecklingsarbete. De olika delarna riktar sig dels till dig som arbetar i vårdpersonalen, dels till dig som är chef eller verksamhetsutvecklare. Det finns också en del som riktar sig till dig som ska leda utvecklingsarbetet i en arbetsgrupp.
Utgångspunkten i stödet är att både patienter och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling.
Film: Närståendes delaktighet i psykiatri och rättspsykiatri
Elin Fröding, psykiater, chefläkare och forskare, och Peter Andiné, rättspsykiater och professor, samtalar om varför närstående är viktiga resurser i psykiatrin och rättspsykiatrin. Filmen är 4 minuter och 45 sekunder lång.
Varför är närstående viktiga?
Närstående har ofta värdefull kunskap om patienten, som kan bidra till din förståelse av hur patienten mår, vilka behov som finns och hur vardagen fungerar.
Det bidrar i sin tur till att vården blir mer personcentrerad och patientsäker, och förhoppningsvis till snabbare återhämtning för patienten.
Att lyssna på och främja goda relationer mellan patienter och närstående kan också bidra till att rädda liv. Goda relationer är en skyddsfaktor för suicid. Flera utredningar efter suicid har visat att vården inte har involverat eller lyssnat på de närstående, och därför missat betydelsefull information om patienten.
Vem är närstående?
Patienten avgör vem eller vilka som är närstående. Det kan till exempel vara en partner, familjemedlem, vän eller kollega.
Ibland används ordet anhörig på samma sätt som ordet närstående. Det hänger ihop med att ordet närstående används i hälso- och sjukvårdslagen, medan ordet anhörig användes i den tidigare socialtjänstlagen.
Det här kan närstående göra
De närstående kan se och följa förändringar i hur patienten mår på ett annat sätt än ni som arbetar i vården. Det kan både förebygga försämring och vara en del i utvärderingen av patientens vård.
Närstående kan exempelvis
- vara delaktiga vid utformandet av vårdplan och krisplan
- vara stödjande i patientens vardag
- stärka patienten i sin återhämtning.
Om du ger närstående information om vården tillsammans med patienten kan det undvika missförstånd, och bidra till att skapa trygghet, lugn och tillit. Då har du också möjlighet att fånga upp de närståendes behov av stöd.
Närstående kan själva behöva stöd
Närstående kan behöva olika sorters stöd och vägledning, som
- information
- stöd i rollen som närstående
- rådgivning om vart de kan vända sig för bedömning av egen psykisk ohälsa.
OBS! Barn under 18 år har enligt lag rätt till anpassad information och stöd. Läs mer om det i temat Barn som anhöriga
Det här kan du alltid göra
Ibland går det inte att ge de närstående personlig information om patientens tillstånd och vård, för att hen inte vill eller har hunnit ge sitt samtycke. Men även utan samtycke kan du alltid
- lyssna på de närstående
- ge allmän information om vården och hur ni arbetar
- hänvisa närstående till information, rådgivning och annat stöd som rör deras egen situation.
Du som arbetar nära patienter och närstående
Här hittar du som arbetar som vårdpersonal information som är anpassad till din roll:
För vårdpersonal om närståendes delaktighet
Du som arbetar som chef eller med verksamhetsutveckling
Här hittar du som är chef eller arbetar med verksamhetsutveckling information som är anpassad till din roll:
För chefer och verksamhetsutvecklare om närståendes delaktighet
Du som ska leda arbetet med stödet
Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag på hur ni kan lägga upp arbetet med materialet i arbetsgruppen. Du hittar det här: