Vårdens arbete med våld i nära relationer

Vårdpersonal kan upptäcka patienter som är utsatta för våld i nära relation och därmed ge bästa möjliga stöd, hjälp och vård. Men hur upptäcker man våld, vad bör vårdenheter ha på plats och hur pratar man med en patient vid misstanke om våld?

Varför ska vården arbeta med våld i nära relationer?

Forskning visar att det finns tydliga samband mellan våldsutsatthet och ohälsa. I och med att vården möter en stor del av befolkningen finns stora möjligheter att uppmärksamma patienter utsatta för våld i nära relation.

Upptäcker vården våldet kan rätt insats sättas in för att förebygga och behandla, och därmed minska patienters lidande.

Men få berättar självmant om sin våldsutsatthet. Därför är det viktigt att vårdpersonalen ställer frågor om våld som en del av anemnesen.

Våld lämnar inte alltid ett blåmärke

Fysiskt våld är en typ av våld, men det finns flera. Psykiskt våld är den vanligaste våldstypen. Oftast drabbas våldsutsatta i nära relationer av flera typer av våld samtidigt.

3 sätt för vården att skapa förutsättningar för att upptäcka våld

  • Integrera och prioritera arbetet med att upptäcka våld på ledningsnivå. Chefer måste lyfta temat återkommande under året.
  • Ta fram lokala rutiner enligt HSLF-FS 2022:39 som tydligt visar på hur verksamhetens ska arbeta med att fråga om våldsutsatthet samt vilka åtgärder som bör ske i samband med upptäckt.
  • Öka kunskapen om sambandet mellan ohälsa och våldsutsatthet samt vilka tecken personalen bör vara uppmärksam på.

Vad ska du göra i patientmötet?

Att fråga om våld är det enskilt viktigaste vårdpersonal kan göra vid misstanke om våld. Att berätta om sin situation kan vara ett avgörande första steg för patienten.

Om en patient berättar om sin livssituation är det viktigt att du lyssnar intresserat, förmedlar trygghet och tar berättelsen på allvar. Det är sällan akuta åtgärder som behövs. Informera patienten om rättigheter och vilken typ av stöd och hjälp som finns.

Finns barn med i bilden?

När barn upplever våld i familjen kan det medföra risker för barnets utveckling och hälsa. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor.

Nytt stöd med rekommendationer i april

Just nu utvecklar Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med rekommendationer för hälso- och sjukvården och tandvården.

Stödet gäller vuxna patienter och anhöriga barn. Det ska stötta i att kunna upptäcka och hjälpa våldsutsatta.

Kunskapsstödet kommer i april 2025.

Vad ska du vara uppmärksam på?

Ibland är tecken på våld lätta att se, till exempel rivmärken, blåmärken, frakturer och andra fysiska skador.

Ibland är det inte lika tydligt. Vissa symtom och sjukdomstillstånd kan orsakas eller förvärras av tidigare eller pågående våldsutsatthet, exempelvis:

  • Depression och/eller postpartum depression
  • Ångesttillstånd
  • Posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) och komplex ptsd
  • Självskadebeteende eller suicidalitet
  • Ätstörningar
  • Skadligt substansbruk eller beroende av alkohol eller
    narkotika
  • Psykisk ohälsa och samtidigt skadligt bruk eller beroende
  • Sömnstörningar
  • Mag- och tarmbesvär
  • Långvarig smärta
  • Dålig munhälsa som inte har behandlats.

Det finns också vissa andra omständigheter som kan tyda på våldsutsatthet, till exempel patienter som:

  • Återkommande söker vård för samma eller olika besvär utan tydlig klinisk orsak
  • Upprepat uteblir från screeningtillfällen de kallas till, exempelvis mammografi
  • Har bristande följsamhet till ordinerad behandling vid kroniska sjukdomar
  • Återkommande lämnar återbud eller uteblir från besök
  • Förminskar eller förnekar skador, symtom eller sjukdom
  • Har en medföljande eller närstående person som uppträder kontrollerande, överbeskyddande, inte lämnar patienten ensam med personal eller uppträder likgiltig inför patientens hälsotillstånd
  • Har skyddade personuppgifter
  • Uppvisar svår tandvårdsrädsla.

För att upptäcka våld behöver du föra ämnet på tal. Ibland kan du behöva fråga vid flera tillfällen. Gör det på ett inkännande och respektfullt sätt. Fråga hellre för ofta än för sällan.

Hur frågar du om våld?

Det är svårt för våldsutsatta att prata om våld. De kan vara rädda för att inte bli trodda eller att ett samtal kan leda till mer våld om våldsutövaren får reda på det. De kan känna skam eller skuld – eller inte ens tänka att det är våld som de utsatts för. Det är viktigt att ha med sig in i samtalet.

Att tänka på vid samtal om våld

  • Ha samtalet enskilt i en för klienten/patienten så lugn och trygg miljö som möjligt.
  • Ha tid för samtalet och säkra så att ni inte blir störda.
  • Skapa förtroende genom att berätta att du vill ställa frågor för att det är en del av ditt jobb, för att du bryr dig och för att hjälpa.
  • Respektera om klienten/patienten inte vill berätta.
  • Ha gott om tid för samtalet.

Lyssna aktivt under samtalet. Låt klienten/patienten berätta med egna ord, utan att avbryta. Ifrågasätt inte. Ställ relevanta följdfrågor. Sammanfatta för att försäkra dig om att du har förstått rätt. Bekräfta allvaret i den våldsutsattas berättelse.

Tips på frågor

Använd konkreta ord, till exempel ”slag” och ”knuffar”. För att fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse, använd uttryck som ”blivit rädd”, ”varit med om något obehagligt”, ”gjort dig illa”.

Frågor du kan ställa

”Har du varit med om något obehagligt?”

”Har det hänt att du känt dig rädd för någon?”

”Känner du dig trygg hemma?”

”Är hen snäll mot dig?”

”Du verkade lite orolig förut, vad berodde det på?”

”Har någon slagit eller sparkat dig eller gjort dig illa?”

”Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?”

”Det ser ut som att du har ont. Jag undrar lite, vad är det som har hänt?”

Vad är vårdens ansvar?

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd mot våld i nära relationer beskrivs vårdens ansvar som bland annat handlar om nedanstående.

Rutiner att ha på plats
  • Rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld för att upptäcka våldsutsatta och barn som har bevittnat våld.
  • Rutiner för hur orosanmälan ska fullgöras gällande våldsutsatta barn och barn som har bevittnat våld.
  • Rutiner för hur barns behov av information, råd och stöd ska tillgodoses.
Åtgärder vid misstanke om våldsutsatthet – vuxna

Vid symtom eller tecken som ger misstanke om våldsutsatthet, ska personalen fråga den vuxna i enrum om orsaken till symtomen.

Kvarstår misstanken efter det ska personalen:

  • Fundera på den utsattas behov av fysisk och psykisk vård med anledning av våldet,
  • Informera om möjlig vård, stöd och hjälp från socialtjänsten och kontakt med frivilligorganisationer,
  • Hjälpa den utsatta komma i kontakt med socialtjänsten om hen vill det,
  • Göra en orosanmälan till socialtjänsten om det finns barn som misstänks fara illa.

Personalen ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits.

Åtgärder vid misstanke om våldsutsatthet – barn

Visar ett barn symtom eller tecken på att vara våldsutsatt eller har bevittnat våld ska personalen:

  • Fundera på vilka behov barnet kan ha av vård (fysisk och psykisk) med anledning av våldet
  • Göra en orosanmälan till socialtjänsten
  • Ställa frågor om orsaken till symtomen eller tecknen till de vuxna som är med, om det är möjligt utan att det innebär risk för barnet
  • Fråga barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad.

Personalen ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits.

Möjlighet att lämna uppgifter till polisen för att förebygga våld i nära relationer, sida på Kunskapsguiden

Vilka inom vården ska fråga om våld?

Alla verksamheter: Fråga om våld vid misstanke.

Mödrahälsovård och psykiatrisk vård: Rekommendation att fråga alla kvinnor om våldsutsatthet, oavsett om det finns misstanke eller inte.

BUP: Rekommendation att fråga om våld i nära relation i alla ärenden.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Våld – handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2016.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39). Socialstyrelsen, 2022. Socialstyrelsen, 2022.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!