FN:s världshälsoorganisation, WHO, har sedan år 2002 klassat mäns våld mot kvinnor som en folkhälsofråga och lyft fram våld mot kvinnor som en prioriterad fråga i folkhälsoarbetet.
Utöver det mänskliga lidandet får våld mot kvinnor i nära relationer dessutom samhällsekonomiska konsekvenser. Socialstyrelsen uppskattade år 2006 att de samhällsekonomiska kostnaderna uppgick till omkring 3 miljarder kronor per år. I denna summa stod direkta sjukvårdskostnader för nära 38 miljoner kronor.
Våldet beskrivs också som ett jämställdhetsproblem, som hindrar våldsutsatta att ha sina mänskliga rättigheter och friheter.
Utbildningsmaterial: Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld
Utbildningsmaterial från Socialstyrelsen som riktar sig till personal som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i nära relationer. Du får frågor att fundera över själv eller i grupp, och frågor om hur ni gör i er verksamhet.
Ur innehållet: Vilka olika sorts våld finns det? Vad kan våld i nära relationer ge för konsekvenser? Hur upptäcker du och frågar om våld?
För socialtjänsten
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial (pdf)
Tillhörande studiehandledning för chefer och de som leder utbildningar (pdf)
För hälso- och sjukvården och tandvården
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial (pdf)
Tillhörande studiehandledning för chefer och de som leder utbildningar (pdf)
Våld kan definieras på olika sätt
Våld är ett mångtydigt begrepp som i forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet. Det kan till exempel vara nedsättande kommentarer, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och isolering från vänner och familj.
I 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, tydliggörs socialnämndens ansvar för brottsoffer. I bestämmelsen anges i andra stycket att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Med våld eller andra övergrepp avses i detta sammanhang systematisk misshandel och andra övergrepp, till exempel av det slag som omfattas av brottsbalkens bestämmelser om kvinnofridsbrott.
Omfattningen av våldet
Under 2014 publicerades två svenska undersökningar om mäns och kvinnors utsatthet för våld i nära relationer. De genomfördes av Brottsförebyggande rådet, Brå, och Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK. Enligt Brå uppger knappt 7 procent av befolkningen – 7 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen – att de utsattes för våld i en nära relation under 2012. Det gäller både fysiskt och psykiskt våld.
Kvinnor är särskilt utsatta
Även om utsattheten för våld verkar ganska jämnt fördelad mellan könen så finns ändå betydande skillnader. Studierna från både Brå och NCK visar att kvinnor utsätts för grövre våld än män. Under 2012 var det tio gånger vanligare att de våldsutsatta kvinnorna hade behövt uppsöka läkare, sjuksköterska eller tandläkare för sina skador.
Brottsförebyggande rådets kartläggning visar att drygt var femte person i befolkningen någon gång i livet har varit utsatt för våld i en nära relation. Även här var kvinnorna särskilt utsatta – drygt var fjärde kvinna jämfört med var sjätte man.
Förutom att våldet mot kvinnorna är grövre så är det också oftare upprepat. Båda undersökningarna visar att det är betydligt vanligare att kvinnor utsätts för sexuellt våld. Enligt NCK har var femte kvinna och var tjugonde man någon gång i sitt liv utsatts för sexuellt våld. Detta kan man läsa mera om i Socialstyrelsens handbok från 2016 Våld – handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.
Vilka söker stöd och vilka insatser får de?
SKR har följt upp 3 070 ärenden hos olika socialtjänster för att finna lärdomar om individbaserad systematisk uppföljning, ISU. Rapporten besvarar vilka som söker stöd för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, vilka insatser de får och om stödet gör någon skillnad.
Vem utsätts för våld i nära relationer?
Både kvinnor och män kan utsättas för våld i nära relationer, och våldet kan drabba alla. Men det finns vissa grupper som kan vara i en särskilt sårbar position. Det är äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, med utländsk bakgrund eller med missbruks- och beroendeproblem. Även personer som lever i samkönade relationer, kvinnor som tillhör nationella minoriteter och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara särskilt sårbara.
Särskild utsatthet för våld i nära relationer, sida inom detta tema
Särskilda sårbarhetsfaktorer kan finnas
När en person utsätts för våld i en nära relation kan våldet få olika konsekvenser beroende på vilka resurser och förmågor personen har eller på olika omständigheter i personens liv. Migrationsbakgrund, fysisk och psykisk funktionsförmåga, ålder, sexuell läggning, drogvanor med mera kan spela roll.
Exempel på sårbarhetsfaktorer
- Brist på kunskap om vilka rättigheter man har
- Brist på kunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp
- Negativa erfarenheter av kontakt med myndigheter
- Socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället
- Starkt beroende av våldsutövaren
- Isolering och ensamhet
- Sjukdom och funktionsnedsättning
Våldets karaktär och konsekvenser
Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om kriminella handlingar såsom grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott men som ändå kan ingå i ett mönster av utsatthet. Exempel på det är verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller känslomässig utpressning. Eftersom våldet vanligen äger rum inom hemmets väggar blir det sällan uppmärksammat av utomstående.
Olika uttryck för våldet
Världshälsoorganisationen WHO har fastställt en definition av våld utifrån fyra olika våldstyper. Det handlar om fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt försummelse. Genom att ha en bred definition av våld kan man inkludera handlingar som inte nödvändigtvis resulterar i skada eller död, men som innebär en stor påfrestning för individ, familj, samhälle och sjukvårdssystem världen över. Konsekvenserna av våldet kan vara omedelbara eller latenta och kan bestå under lång tid efter övergreppet. Om konsekvenserna definieras enbart i termer av skada och död begränsas möjligheterna att förstå våldets fulla omfattning.
Flera typer av våld
Våldet består ofta av en kombination av olika handlingar. Utöver de våldstyper som nämns ovan kan förövaren utöva ekonomisk kontroll och vägra den utsatta att ha insyn i den gemensamma ekonomin.
Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera. Våld mot husdjur kan också ingå i mönstret.
Man kan också tala om våld relaterat till funktionshinder. Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den som är utsatt för våld och som försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan till exempel flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten.
Fysiska och psykiska följder
Att utsättas för våld kan ge upphov till en rad fysiska och psykiska besvär och ohälsa, både på kort och lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård. Men det kan också leda till bland annat kronisk smärta, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
Depression kan vara en reaktion på att ha utsatts för våld. Andra uttryck för psykisk ohälsa till följd av våld är dåligt självförtroende, att den våldsutsatta förändrar sin personlighet och till exempel blir tillbakadragen och isolerar sig. Personen kan också bli utagerande och börja utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv. Den som är utsatt för våld kan också reagera genom att undvika vissa personer eller vissa platser eller motsätta sig fysisk kontakt. Hög konsumtion av alkohol och/eller droger kan också vara tecken på utsatthet för våld.
Att upptäcka utsatthet för våld
En förutsättning för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda den våldsutsatta vård, stöd och hjälp är att utsattheten för våld upptäcks. Inom vissa verksamheter, till exempel psykiatrin och missbruks- och beroendevården är våldsutsatta personer överrepresenterade bland patienterna. Men våldsutsatta finns överallt i samhället och det är därför viktigt att vara uppmärksam på signaler och tecken på utsatthet för våld.
Så kan utsatthet för våld upptäckas, sida inom detta tema
Att förebygga våld – en grundkurs
En webbkurs från Jämställdhetsmyndigheten om hur ett förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor kan bedrivas och utvecklas. Utbildningen riktar sig till alla som vill skapa förutsättningar för ett långsiktigt, systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete. Arbetar du operativt får du hjälp att förstå din roll i helheten; arbetar du på strategisk nivå får du hjälp med att planera och sätta mål. Det krävs inga förkunskaper. Tid: 1-2 timmar.
Svartsjuka är inte romantiskt
Svartsjuka är inte romantiskt är en kampanj för att uppmärksamma och förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Kampanjmaterialet innehåller bland annat information om vart man kan vända sig för att få råd och stöd eller vill veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer.
Svartsjuka är inte romantiskt – Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelserna och Ungarelationer.se