Om munvård för äldre personer

Svårigheter att borsta tänderna ökar om den äldre drabbas av sjuklighet och funktionsnedsättning. Försämrad motorik kan göra det svårt att på egen hand klara av sin munvård. Det leder till att bakteriebeläggningar på tänderna blir kvar vilket kan leda till karies, tandköttsinflammation och tandlossning. Andra symtom på bristande munhygien kan vara dålig andedräkt och blödande tandkött. Avtagbara tandproteser som inte rengörs noga kan även irritera slemhinnan som blir inflammerad eller drabbas av svampinfektion.

Risken för ohälsa i munnen ökar också när salivproduktionen minskar, något som flera olika läkemedel kan bidra till. Muntorrhet ökar risken för hål i tänderna och kan var mycket besvärligt genom att det även påverkar förmågan att tala, tugga mat och svälja.

Näringsbrist och undernäring är vanligt hos äldre personer. Det kan uppstå både som ett resultat av en försämrad allmänhälsa och bristande munhälsa, som gör det svårt att äta och dricka. Slemhinnor, läppar och tunga kan bli sköra, lättblödande och göra ont. Besvär av svampinfektioner kan också uppstå vid näringsbrister.

Den äldres kontakt med tandvården kan ibland vara svår att upprätthålla. Det ställer högre krav på att munhälsa uppmärksammas vid andra vård- och omsorgskontakter.

Riskfaktorer för äldres munhälsa är bland annat:

• Muntorrhet.
• Läkemedel.
• Försämrad allmänhälsa och skörhet.
• Näringsbrist.
• Fastsittande tandersättningar som implantat.
• Gropigheter i tänder, lagade tandytor och tandersättningar där tandbeläggningar kan vara svåra att borsta bort.

Åtgärder som minskar risk för ohälsa i munnen:

• Uppmärksamma munhälsan i alla kontakter med äldre personer
• Verka för en bibehållen tandvårdskontakt.
• God munhygien.
• Riskbedömning av munhälsa inom vård och omsorg.
• Samverkan mellan tandvården och vård och omsorgen.