Om individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning, ISU, handlar om att beskriva och mäta brukares behov, insatser och resultat för att sedan sammanställa dem på gruppnivå i syfte att analysera och utveckla verksamheten. ISU ger kunskap för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete.

Kunskap är en självklar bas för verksamhetsutveckling och strävan mot kvalitet i socialtjänsten. Individbaserad systematisk uppföljning, ISU, handlar om att sammanställa uppgifter från individärenden på gruppnivå och använda uppgifterna som underlag för verksamhetsutveckling.

ISU kan användas för att ta fram lokal kunskap om behov, insatser och resultat på gruppnivå för att bättre belysa hur socialtjänstens arbete fungerar för olika grupper av brukare och om det finns omotiverade skillnader mellan grupper. Den kan därmed vara en viktig del av socialtjänstens kvalitetsarbete.

ISU skiljer sig från annan typ av verksamhetsuppföljning som inte behandlar individdata och från individuell uppföljning som görs i enskilda ärenden. Eftersom ISU utgår från uppgifter på individnivå så underlättas ISU om uppgifterna om enskilda i verksamheten dokumenteras strukturerat med mått som fångar och beskriver det som verksamheten vill belysa i en aktuell uppföljning.

Av socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) framgår att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.

Utvecklar verksamheten

ISU kan bidra till att stödja utvecklingen av socialtjänstens verksamhet och verksamhetens kvalitet och ge stöd i strävan mot en evidensbaserad socialtjänst.

Genom ISU skapas kunskap baserad på lokala data om verksamhetens arbete med brukarna och dess resultat. Kunskapen kan tillsammans med forskning och individens behov och önskemål vara en utgångspunkt för val och värdering av insatser och metoder både i enskilda fall och på verksamhetsnivå.

Bild som visar EBP-modellens olika delar: bästa tillgängliga kunskap personens erfarenhet och önskemål personens situation och professionell expertis, samt Systematisk uppföljning

Ger svar på viktiga frågor

ISU kan ge svar på flera viktiga frågor för en verksamhet, till exempel:

  • Vilka problem/behov har våra brukare?
  • Vilka insatser får våra brukare?
  • Har brukarnas situation förändrats efter insatserna/vid uppföljning?
  • Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra brukare?
  • Vad tycker brukare och anhöriga om insatserna?
  • Hur skiljer sig insatser, resultat och delaktighet mellan olika grupper, t ex mellan kvinnor och män?

Olika syften och omfattning

ISU syftar alltid till att utveckla kunskap baserad på lokala data, men det specifika syftet med en viss uppföljning kan variera utifrån verksamhetens behov. Det specifika syftet avgör vilka frågor som uppföljningen ska belysa och därmed vilka uppgifter som behöver användas och sammanställas. Även en mindre omfattande individbaserad systematisk uppföljning kan ge värdefull information för verksam­heten.

Om – Individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten, hos Socialstyrelsen (pdf)

Folder till socialtjänsten som beskriver vad individbaserad systematisk uppföljning är, nyttan med den och hur den kan göras.

Webbutbildning –​ Individbaserad systematisk uppföljning

Webbutbildningen förklarar nyttan med systematisk uppföljning och ger kunskap om de olika moment som ingår i arbetet med uppföljning på flera nivåer, både uppföljning på individnivå och sammanställning av uppgifter på gruppnivå för ISU.

Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel (pdf)

Skriften presenterar hur en verksamhet kan planera och arbeta med systematisk uppföljning. Den avslutas med exempel från praktisk verksamhet.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Partnerskapet kunskapsstyrning Socialtjänst Senast granskad:

Källor:

Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel, Socialstyrelsen, 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.