Systematisk uppföljning handlar om att löpande beskriva och mäta den enskildes problem och behov, insatser och resultat. Idealt sett omfattar uppföljningen uppgifter före och efter en insats, men det kan även vara av stort värde att under en avgränsad tid följa upp vilka insatser som förekommer eller följa upp brukarnas uppfattning om till exempel delaktighet.
Utvecklar verksamheten
Systematisk uppföljning kan bidra till att stödja utvecklingen av socialtjänstens verksamhet och verksamhetens kvalitet och ge stöd i strävan mot en kunskapsbaserad socialtjänst.
Informationen från systematisk uppföljning kan sammanställas på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Genom systematisk uppföljning skapas beprövad erfarenhet baserad på det egna arbetet och dess resultat. Det kan sedan vara en utgångspunkt för val och värdering av insatser och metoder både i enskilda fall och på verksamhetsnivå. Beprövad erfarenhet är en värdefull bas för bästa tillgängliga kunskap i en kunskapsbaserad socialtjänst.
Ger svar på viktiga frågor
Systematisk uppföljning kan ge svar på flera viktiga frågor för en verksamhet, till exempel:
- Vilka problem har våra brukare?
- Vilka insatser får våra brukare?
- Har brukarnas situation förändrats efter insatserna?
- Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra brukare?
- Vad tycker brukare och anhöriga om insatserna?
- Hur skiljer sig insatser, resultat och delaktighet mellan kvinnor och män?
Tydligare för handläggare och klient
Det finns flera argument för att arbeta med systematisk uppföljning som en ordinarie del av verksamheten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det kanske tyngsta argumentet för att använda systematisk uppföljning är att den bidrar till transparens i verksamheten. Det blir tydligt både för brukaren och handläggaren vilken information som samlas in och som bildar en del av underlaget inför bedömning och beslut om insats.
Underlättar infriandet av krav och förväntningar
I ett vidare sammanhang underlättar systematisk uppföljning infriandet av krav och förväntningar på verksamheter såsom att:
- uppfylla kvalitetsparagraferna i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- handlägga, dokumentera och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om (SOSFS 2011:9) ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
- skapa och anpassa dokumentation till nationella kvalitetsregister och andra nationella register som används för att för att jämföra kvalitet, till exempel Öppna jämförelser
- ge välunderbyggda underlag till ledning och nämnder för beslut om resurser och insatser.
Om – Individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten, hos Socialstyrelsen (pdf)
Folder till socialtjänsten som beskriver vad individbaserad systematisk uppföljning är, nyttan med den och hur den kan göras.
Webbutbildning – Individbaserad systematisk uppföljning
Webbutbildningen förklara nyttan med systematisk uppföljning och ger kunskap om de olika moment som ingår i arbetet.
Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel
Skriften presenterar hur en verksamhet kan planera och arbeta med systematisk uppföljning. Den avslutas med exempel från praktisk verksamhet.
Metodguiden på Socialstyrelsens webbplats
I Metodguiden samlar Socialstyrelsen bedömningsmetoder och insatser som är aktuella för socialt arbete i Sverige. Att en metod finns med i Metodguiden innebär inte att Socialstyrelsen rekommenderar den metoden framför andra. Syftet med guiden är att ge objektiv och transparent information till verksamheter som vill bedriva en evidensbaserad praktik.