Under den så kallade LVU-kampanjen 2022 spreds en stor mängd desinformation om socialtjänstens arbete med barn och familjer. Både utländska och inhemska aktörer spred falsk, vilseledande och manipulerad information med budskap om att socialtjänsten kidnappar barn eller att de omhändertar barn på lösa grunder.
LVU-kampanjen fokuserade på en fråga där det funnits oro under en längre tid. Misstron mot myndigheter, rättsväsendet och till exempel socialtjänsten har tidigare uppmärksammats bland människor som lever i utsatthet i Sverige. Samtidigt är det ofta dessa personer som kan vara i större behov av samhällets stöd. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta långsiktigt och systematiskt med att stärka tilliten till socialtjänstens arbete med barn och familjer.
Oro och rädsla hindrar barn från att få stöd
Även om spridningen av desinformation har minskat sedan 2023 har det skapat oro och rädsla som finns kvar hos många. Framför allt känner föräldrar oro, men barn och unga känner sig också rädda för att komma i kontakt med socialtjänsten. Många tror att en kontakt med socialtjänsten kommer att innebära att barnet inte får bo hemma längre.
I vissa grupper har effekten av desinformationskampanjen varit särskilt stor. Det är till exempel hos den grupp som LVU-kampanjen riktade in sig på, så som personer med muslimsk bakgrund i Sverige och utlandet. Det är också vanligt att personer som upplever utanförskap och diskriminering känner en ökad rädsla försocialtjänsten. De har också lägre tillit till socialtjänsten. Därför undviker vissa barn och deras familjer att be om hjälp eller ta emot stöd från socialtjänsten, även om de har en svår situation.
Det innebär att en del barn inte får det stöd de behöver. Andra barn får stöd men i ett för sent skede, där problemen blivit mer större och allvarliga.
Bemötandet påverkar tilliten
För att våga be om hjälp eller tacka ja till det stöd som erbjuds är det viktigt att känna tillit. I Socialstyrelsens kontakter med kommuner och civilsamhällesrepresentanter är det tydligt att frågan om brist på tillit till, och rädsla för socialtjänsten är komplex och behöver förstås utifrån olika perspektiv.
Brist på tillit kan bland annat bero på:
- Språksvårigheter eller dålig kännedom om hur samhället fungerar.
- Egna negativa erfarenheter i mötet med socialtjänsten eller andra myndigheter. Det gör att personer upplever sig vara dåligt bemötta, diskriminerade eller att de inte blir lyssnade på.
- Att företrädare för andra organisationer så som skola, förskola eller polis förmedlar en negativ bild av socialtjänsten.
Bemötandet från socialtjänsten, andra myndigheter och offentliga institutioner är avgörande för om föräldrar känner tillit eller inte.
Information tillsammans med dialog kan öka tilliten
Undersökningar visar att allmänheten generellt har låg kännedom om socialtjänstens arbete. Information och kommunikation som beskriver hur socialtjänsten arbetar kan därför bidra till ökad tillit.
I det arbetet är det viktigt att tänka på att:
- Översätta och anpassa informationen för barn och familjer. Tänk också på att välja de kanaler, situationer och sammanhang där du når din målgrupp bäst.
- Ge utrymme för frågor och djupare diskussioner. I mötet med personer som är rädda eller saknar tillit till socialtjänsten är det viktigt att vi inte bara ger information utan att det även finns utrymme för frågor och dialog.
- Samverka med andra som kan berätta om socialtjänstens arbete. Rädslan och oron hos vissa kan vara stor och då kan det underlätta att någon person eller funktion som de själva litar berättar om hur socialtjänsten arbetar.
Samverkan med civilsamhället
Samverkan med civilsamhällesorganisationer, så som ideella organisationer eller trossamfund, kan skapa möjligheter att nå grupper som socialtjänsten annars har svårt att nå. I nya socialtjänstlagen betonas att samverkan med civilsamhället är en viktig del i att skapa en mer effektiv och förebyggande socialtjänst.
Exempel från kommuner
Många kommuner har utvecklat olika former för samarbete med civilsamhällesaktörer. Nedan finns ljudreportage från några kommuner som Socialstyrelsen har besökt för att ta del av erfarenheter av arbete för att öka tilliten till socialtjänsten.
I Borlänge möts kommunen och familjer i ömsesidig dialog
I Borlänge har politiker och chefer en strukturerad och återkommande dialog med somaliska föräldrar. Samverkansformen har vuxit fram ur ett tydligt behov och i forumet diskuteras frågor om trygghet, föräldraskap och förtroende för samhället.
Kulturtolkar arbetar med föräldrastöd i Lövgärdet
I Lövgärdet i Göteborg samarbetar en förening med socialtjänsten genom idéburet offentligt partnerskap (IOP). Centralt är kulturtolkar, som bidrar till relationsbyggande och ökad tillit till socialtjänsten.
Dialog mellan socialtjänst och civilsamhälle skapar nya vägar
I Malmö samarbetar socionomer med aktörer inom civilsamhälle och trossamfund, både på inbjudan och genom uppsökande arbete. På så vis ökar förståelsen för socialtjänsten och samarbetet med nyckelpersoner i lokalsamhället stärks.
Mammagrupp tog initiativ till dialog med socialtjänsten
I stadsdelen Skönsberg i Sundsvall möts kvinnor, socialsekreterare och kulturtolkar för löpande dialog. Forumet uppstod efter att en grupp mammor med oro för sina barn tog kontakt med socialtjänsten.