Att ha ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma hur kvinnors och mäns förutsättningar att nå egen försörjning ser ut. Det handlar också om att handläggaren är uppmärksam på om det egna förhållningssättet i utredning av behov eller planering av insatser skiljer sig åt för män och kvinnor.
För verksamheter som vill utveckla arbetet med jämställdhet presenteras här exempel på arbetssätt som kan väcka idéer och ge inspiration. Innehållet bygger på erfarenheter från flera verksamheter i kommuner och stadsdelar.
Exemplen beskriver inte ett färdigt koncept utan varje exempel måste anpassas till de lokala förutsättningarna i den verksamhet det gäller. Det är också verksamheten som ansvarar för att de arbetssätt som tillämpas och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning.
Interna förutsättningar för jämställdhetsarbete
Hur handläggaren bemöter kvinnor och män påverkar förändringsprocessen. Viktiga förhållningssätt för handläggaren är en positiv grundsyn, respekt för den enskilde, och fokus på styrkor och tillgångar i stället för på svårigheter.
Handläggarens förhållningssätt
Handläggaren kan i sitt arbete styras av omedvetna stereotypa förhållningssätt. Exempelvis kan handläggaren ha mer fokus på försörjningshinder relaterade till familjesituationen och mindre uppmärksamhet på förvärvsarbete i samtal med kvinnor medan mer fokus är på arbete och insatser inriktade mot arbete i samtal med män.
Ett första steg i ett jämställdhetsarbete är att bli medveten om och undersöka sina egna värderingar och normer eftersom dessa kan styra arbetet. Värderingsövningar i en arbetsgrupp är ett verktyg som kan användas för att föra dialog kring, reflektera över och diskutera värderingar. Övningarna synliggör normer och värderingar och ger utrymme för medvetandegörning, utveckling och förändring. På Jämställ.nu finns exempel på flera värderingsövningar.
Utgå från faktaunderlag
Flera verksamheter har uppgett att det är lättare att diskutera jämställdhet i arbetsgrupperna när de haft ett konkret faktaunderlag från den egna verksamheten att utgå ifrån. Exempel är statistikunderlag där det funnits skillnader mellan kvinnor och män. Med utgångspunkt i underlagen har de valt ett område att diskutera, analysera och arbeta vidare med. Detta arbetssätt har väckt intresse, nyfikenhet och en förståelse för vikten av att arbeta vidare med området.
Framgångsfaktorer i förändringsarbete
För att inte jämställdhetsprojekt ska avstanna efter att kartläggningar genomförts och för att ett nytt arbetssätt ska bli en integrerad del i den ordinarie verksamheten behövs ofta en kombination av information och utbildning med praktisk träning samt uppföljning av resultatet. Handläggarna som ska genomföra förändringsarbetet behöver stöd i arbetet. Nyckelfaktor för en framgångsrik implementering är att ledningen på alla nivåer är engagerad i förändringsarbetet och att det finns ett tydligt uppdrag från ledning och chefer och att det finns policys och indikatorer för jämställdhetsarbetet.
Framgångsfaktorer som många verksamheter lyft fram är:
- Introduktion för ny personal där utbildning om jämställdhet ingår.
- Fortbildning för personal via utbildningar, konferenser och föreläsare.
- Att jämställdhet är en stående punkt på arbetsplatsmöten och även på planeringsdagar för att medvetandegöra och hålla det vid liv. För diskussion, för att få information, prata om personalens värderingar, ställa sig frågan om de ställer samma krav på kvinnor och män. Att det blir en integrerad del av arbetsprocessen och inte något som läggs vid sidan av.
- För att jämställdhetsarbetet ska bli en självklar del av det dagliga arbetet behöver det anges i rutinerna för att handläggarna ska få in det i det löpande arbetet. Innan verksamheten ändrar sina rutiner är det en bra grund med att väcka en tanke och diskutera förändringen innan rutinen ändras.
- När något arbetssätt som provats fungerar ska det bli en del av den ordinarie processen och verksamheten.
- Att arbetsgruppen har börjat i liten skala med en fråga och inte med allt samtidigt.
Implementering – hur man kan hålla frågan vid liv
Flera verksamheter har uppgett att det är bra att en eller flera särskilt utsedda personer har ansvar för och arbetar med frågorna för att det ska hållas levande. Exempelvis genom att göra jämställdhetsanalyser, bevaka kunskapsläget, föreslå utbildningar, och litteratur och övningar för arbetsgruppen från exempelvis Jämställ.nu.
Många verksamheter har tagit fram checklistor, klistermärken och laminerade kort kring likvärdigt bemötande som handläggaren kan ha med på besök för att påminna sig om att bemöta alla på samma sätt. Om handläggarna är två eller fler på ett besök kan materialen användas som underlag för att ge feedback på bemötandet.
Arbetssätt för utveckling
Verksamheter har provat olika sätt för att uppmärksamma och utveckla jämställdhetsfrågan.
Välj ett område och börja i liten skala
Alla verksamheterna har lyft fram att en framgångsrik väg är att välja ett område som är av intresse att undersöka närmare och inte alla områden på en gång. Exempel på områden som verksamheter valt att undersöka:
Material som används av verksamheterna
I arbetet med att uppmärksamma jämställdhet har flera verksamheter sett över sina informationstexter på hemsidor och foldrar som delas ut till personer som söker bistånd för att säkerställa att texter och bilder inte bidrar till könsstereotypa föreställningar.
Jämställ.nu
Jamställ.nu är en webbplats som samlar fakta om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete från flera myndigheter och andra aktörer. Jämställ.nu är en samverkanssatsning mellan Jämställdhetsmyndigheten, Nationella sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges Kommuner och Regioner samt Vinnova.