Målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet handlar också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män.
Vad innebär ett jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd?
Att ha ett jämställdhetsperspektiv inom socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma hur kvinnors och mäns förutsättningar att nå egen försörjning ser ut. Handläggaren behöver vara uppmärksam på om det egna förhållningssättet skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnor och män som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder ska utformas utifrån kvinnors och mäns behov.
Det handlar även om att arbetssätt och rutiner finns för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande samt att stödja de våldsutsatta och de som utövar våld att få relevanta stödinsatser. Vidare innebär det att kontinuerligt följa upp och analysera hur insatser och resurser fördelas mellan kvinnor och män och att jämna ut eventuella osakliga skillnader.
Vad är jämställdhet?
Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.
Varför är det viktigt med ett jämställdshetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd?
Flera aspekter gör att det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv inom socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd: samtal och bedömningar, situationen för olika grupper, samband mellan inkomst och hälsa, och ensamstående föräldrar.
Att främja jämställdhet inom ekonomiskt bistånd
En förutsättning för att verksamheten med ekonomiskt bistånd ska kunna arbeta med jämställdhet, sätta upp mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation.
Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov men det är inte tillräckligt att samla in och dela upp statistiken efter kön. Statistikinsamlingen måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att den ska vara meningsfull och främja jämställdheten. För att bedöma hur socialtjänsten fungerar för kvinnor och män behöver man utgå från de båda gruppernas specifika behov och jämföra vilket stöd och vilka insatser de får. Att alla får lika mycket av stöd och insatser kan tyckas vara rättvist men om behoven skiljer sig åt finns risken att det inte leder till reell jämställdhet.
Socialtjänsten behöver både uppmärksamma att kvinnor och män som grupper kan ha delvis olika behov av insatser och att man inte tillämpar könsstereotyper som blir konserverande och hinder för att se individens behov oavsett kön.
Standardiserade frågor som ställs till alla oavsett kön i de ärenden där frågorna är motiverade används i vissa kommuner och upplevs som ett sätt att försäkra sig om att kvinnor och män bemöts på likvärdigt sätt och att utredningarna blir likvärdiga.
Utbetalning av ekonomiskt bistånd
Vanligtvis betalar socialtjänsten ut beviljat bistånd till den ena parten i ett biståndshushåll. Vanligtvis skickas även beslut och information till hushållet till samma person. I vissa kommuner får de sökande själva bestämma om det är mannen eller kvinnan som ska vara betalningsmottagaren. I andra kommuner är det verksamhetssystemet som styr om utbetalningen ska gå till kvinnan eller mannen. Oavsett så riskerar den part som inte är betalningsmottagare att gå miste om viktig information till hushållet.
Det finns inte tillräcklig kunskap om det bidrar till mer jämställdhet om utbetalningen till ett hushåll delas upp med en del till kvinnan och en del till mannen. Fördelen att båda får pengar att disponera kan exempelvis vägas mot konsekvensen att det kan uppstå besvärligheter att betala in större räkningar som är gemensamma.
Socialtjänsten kan styra till vem eller vilka i ett hushåll som får biståndet och blir mottagare av beslut och övrig skriftlig information. Risken är att en av parterna inte får ta del av beslut och information om inte detta regelmässigt skickas till båda parterna oavsett vem som är betalningsmottagaren. Handläggaren behöver vara uppmärksam på om det finns indikation på om någon i hushållet inte har insyn i ekonomin och tillgång till pengarna. I dessa fall kan utbetalningen särskilt behöva styras av socialtjänsten.
En förutsättning för att kunna arbeta med och öka jämställdheten är tillgång till könsuppdelad statistik
Enligt lag ska officiell statistik vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl mot det. Det framgår av 14 § Förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Den könsuppdelade statistiken syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov och ger förutsättningar för att genomföra verksamhetsanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Jämställ.nu
Jamställ.nu är en webbplats som samlar fakta om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete från flera myndigheter och andra aktörer. Jämställ.nu är en samverkanssatsning mellan Jämställdhetsmyndigheten, Nationella sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges Kommuner och Regioner samt Vinnova.
FIA – förutsättningar inför arbete
FIA-förutsättningar inför arbete är en bedömningsmetod för att kartlägga biståndsmottagares behov av stöd ifråga om sociala förhållanden, arbete och arbetsmarknadsinsatser. Läs om FIA i Socialstyrelsens metodguide.
Stöd för en jämställd socialtjänst – Sveriges Kommuner och Regioner
För att människors kön inte ska påverka bemötande, bedömningar och insatser på ett osakligt sätt, behöver socialtjänsten bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete.