Om daglig verksamhet

Daglig verksamhet är den vanligaste LSS-insatsen, sett till antalet individer. År 2022 hade 41 181 personer insatsen.

Den dagliga verksamheten ska anpassas till deltagarens individuella behov, och erbjuda stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter personens önskemål. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt.

Lokalerna, gruppernas storlek och sammansättning kan behöva utformas utifrån deltagarnas funktionsnedsättning. Deltagarna kan också behöva annat personligt stöd. I daglig verksamhet ingår också omvårdnad, det vill säga stöd och hjälp med de dagliga behoven som deltagaren har svårt att klara själv. Det kan till exempel vara att sköta hygienen, äta, klä sig, förflytta sig och kommunicera.

Personer som kan få insatsen daglig verksamhet tillhör grupp 1 och 2 i LSS personkrets.

En deltagare i daglig verksamhet kan prova ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller studera och sedan återgå till daglig verksamhet. Man har rätt att delta i daglig verksamhet upp till normal pensionsålder, det vill säga 67 år.

Daglig verksamhet kan utformas på olika sätt

Arbetsuppgifterna i den dagliga verksamheten kan vara desamma som hos arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden, men den dagliga verksamheten kan innehålla både aktiviteter med habiliterande inriktning och mer produktionsinriktade uppgifter.

Börja i daglig verksamhet

Daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar som avslutat den anpassade gymnasieskolan, tidigare kallad gymnasiesärskolan. Det är också den vanligaste sysselsättningen efter Komvux som särskild utbildning. Det är viktigt att få möta förväntningar, kunna uttrycka framtidsplaner, få vägledning och ha möjlighet att prova olika arbetsuppgifter.

Det är angeläget att i god tid planera övergången från den anpassade gymnasieskolan till daglig verksamhet för de som har behov av insatsen. En individuell plan enligt LSS kan här vara ett verktyg. Det gäller att fånga upp individuella intressen, förutsättningar och behov. Studie- och yrkesvägledare är betydelsefulla för ungas övergång från skola till annan sysselsättning.

Utvecklas i den dagliga verksamheten

Man ska kunna utvecklas i den dagliga verksamheten. Flexibilitet och individanpassning är nyckelord. Det kan betyda att

• prova nya arbetsuppgifter, utan att behöva lämna sin grupp där man har den sociala samvaron
• gå på kurs inom daglig verksamhet, om man till exempel är intresserad av hantverk eller musik
• få praktisera på en annan enhet någon dag eller några timmar i veckan.

Viktigt för att deltagare i daglig verksamhet ska ha möjlighet att utvecklas är

• habilitering, rehabilitering och hjälpmedel
• kommunikation, delaktighet och inflytande
• hälsofrämjande aktiviteter.

Tillgången till utbildning och ett livslångt lärande är rättigheter som ska gälla för alla. Det tas upp både i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Agenda 2030. Det kan till exempel innebära att deltagare i daglig verksamhet kan kombinera den dagliga verksamheten med studier på deltid inom vuxenutbildning, på folkhögskola eller genom studieförbund.

Gå i pension

I dag lever allt fler personer med funktionsnedsättning allt längre, jämfört med tidigare generationer, och många uppnår pensionsåldern. Det kan innebära att de måste lämna sin dagliga verksamhet där de varit i många år. Det är en stor omställning.

Personer med funktionsnedsättning har lika stort behov som andra av meningsfull sysselsättning och ett vardagligt sammanhang, även efter att de fyllt 67 år. Äldre personer kan behöva stöd för att kunna ha en meningsfull sysselsättning. Att kunna fortsätta i daglig verksamhet kan vara ett sätt.

Det finns inga hinder för att ge personer som uppnått pensionsåldern möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet, för att undvika isolering och passivisering, visar förarbetena till LSS.

Individers behov av sysselsättning ser olika ut. Vissa mår bra av att arbeta heltid långt upp i åren, medan andra kan behöva trappa ned tidigare. Man kan på olika sätt behöva anpassa aktiviteterna ifall personen är kvar i daglig verksamhet. Det kan handla om kortare arbetsdagar eller någon ledig dag i veckan. Att skapa en äldre-grupp i den dagliga verksamheten är en annan möjlighet.

Pensioneringen är en stor förändring. Personer i daglig verksamhet som snart ska gå i pension behöver hjälp att förbereda sig. Det är viktigt att ta reda på vad personen vill, hur han eller hon ser på tiden som ska komma – att det finns något att gå till, inte bara gå ifrån. Personer som bor i egen lägenhet med boendestöd kan löpa en större risk att bli ensamma. Det kan vara särskilt viktigt att den dagliga verksamheten – med utgångspunkt ifrån den enskildes vilja – samverkar med boendet eller med boendestödet när personen trappar ner sitt deltagande. 

Gott liv som äldre

Åldern har sin rätt – Om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning – Svenskt demenscentrum

Kunskapsstöd för daglig verksamhet enligt LSS

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för daglig verksamhet enligt LSS som består av tre delar:

• skriften Att utveckla den dagliga verksamheten
• ett studiehäfte med reflektions- och diskussionsfrågor kopplat till skriften 
• fyra korta filmade föreläsningar.

Kunskapsstödet vänder sig till chefer och medarbetare i daglig verksamhet, handläggare, verksamhetsutvecklare och andra funktioner som daglig verksamhet är beroende av för att kunna hålla god kvalitet. Kunskapsstödet kan användas oberoende av i vilken regi den dagliga verksamheten drivs.

Du hittar filmerna inom det här temat via sidan Kunskapsstöd i tre delar.