Kommunen är skyldig att informera om sin verksamhet och verka för att personer som behöver insatser får sina behov tillgodosedda och möjlighet att leva som andra.
Ansökan
Insatser enligt LSS är frivilliga för den enskilde. Därför behöver personen göra en ansökan om insats innan socialnämnden eller motsvarande kan fatta ett beslut. Ärendet påbörjas i och med att socialtjänsten får in en muntlig eller skriftlig ansökan om en insats.
Företrädare
En person kan bara få en insats enligt LSS om personen begär det. Om personen är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne.
Om personen vill kan anhöriga och närstående som inte är legala företrädare delta i kontakten eller på mötet med myndigheten.
Utredning
En utredning handlar om att ställa frågor och skaffa sig en helhetsbild av såväl behov av stöd och hjälp som resurser och förmågor hos den enskilde. Det innebär att handläggaren tillsammans med personen och eventuellt dennes företrädare och anhöriga tar reda på vad personen har för behov och önskemål. Därefter gör handläggaren en bedömning som ligger till grund för ett beslut. En utredning ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat i det enskilda ärendet.
En utredning enligt LSS ska ge svar på tre centrala frågor:
- Ingår personen i den personkrets som beskrivs i LSS?
- Har den enskilde behov av den sökta insatsen?
- Tillgodoses behovet (faktiskt) på annat sätt?
Prövning om personen tillhör personkretsen i LSS
För att beviljas någon av insatserna i LSS görs först en prövning om personen tillhör lagens målgrupp, den så kallade personkretsen. De som omfattas av LSS är personer
- med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
- med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom eller
- med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Idag används begreppet intellektuell funktionsnedsättning i stället för utvecklingsstörning, men det betyder samma sak.
Prövningen av personkretstillhörigheten kan ofta göras utan någon mer ingående utredning. Om handläggaren sedan tidigare vet att personen tillhör personkretsen och har behov av insatser behöver hen exempelvis inte begära läkarintyg. Om det råder tveksamhet kring funktionsnedsättningens varaktighet eller stödbehovets omfattning kan handläggaren behöva samla in information för att kunna göra utredningen.
Hur ser behoven ut?
Personer som tillhör personkretsen har rätt till lagens insatser om de behöver hjälp i sin livsföring och om behovet inte tillgodoses på något annat sätt. Det framgår av 7 § LSS. Personen ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov och utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
Nästa steg i utredningen, efter personkretsbedömningen är att samla in information till utredningen så att den enskilde kan få en individuellt anpassad insats som gör att personen får goda levnadsvillkor. Syftet är att få en så utförlig beskrivning av behoven som möjligt, så att den som utformar och verkställer insatsen kan tillgodose behoven. Det handlar alltså inte om att ifrågasätta personens behov.
En viktig källa i behovsbedömningen är den personens egen beskrivning av sin situation. Om kompletterande uppgifter behövs från andra ska personen ge sitt samtycke. Det kan också ingå att hjälpa personen att konkretisera och formulera sina behov och önskemål.
Till stöd för insamlingen finns arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC. Det är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för att gå igenom de livsområden där personen kan behöva stöd. Genom att använda IBIC kan också den som utreder behoven göra en bättre beställning till den som ska utföra insatsen. IBIC ger stöd till att formulera nuläge och mål, med fokus på de individuella behoven.
Om en insats inte kan beviljas enligt LSS kan den enskilde ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Det är viktigt att socialtjänsten ger den enskilde information och vägledning om LSS och socialtjänstlagen.
Läs mer: Individens behov i centrum
Utredningssamtal
Under utredningssamtalet tar handläggaren reda på vilka behov och önskemål personen har. Vid samtalet är det viktigt för handläggaren att tänka på att den sökande står i en beroendeställning. Därför kan det ses som ett möte mellan två experter där den sökande är expert på sin egen situation och handläggaren är expert inom sitt yrkesområde.
Ett professionellt bemötande handlar dels om att visa respekt, ödmjukhet och empati, dels om att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation till den sökande. Handläggaren behöver vara tydlig, saklig och kunna uttrycka sig, både muntligt och skriftligt, så att personen förstår. Socialstyrelsens rekommendation är att personer med kommunikationssvårigheter bör få tillgång till individuellt anpassad Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK för att öka möjligheten till funktionell kommunikation i viktiga sammanhang för personen.
Efter en prövning formuleras ett skriftligt beslut
Efter en prövning av ärendet fattar socialnämnden eller motsvarande ett beslut. Beslutet kan vara bifall, delvis bifall eller avslag på personens ansökan, och det måste vara skriftligt om hen begär det. Beslut ska alltid dokumenteras. Om ansökan avslås helt eller delvis ska beslutet innehålla information om hur personen kan överklaga beslutet.
Delaktighet vid utformning av uppdrag
Vid utformningen av uppdrag till utförare är det viktigt att den enskilde får möjlighet att lämna synpunkter och ha inflytande. Det är centralt i arbetet för delaktighet. Grundläggande för delaktigheten är att personen:
- har möjlighet att ta del av, förstå, kommunicera och lämna synpunkter på förslag till uppdrag
- blir informerad om och har möjlighet att ta ställning till deltagande i särskilda metoder och arbetssätt hos utförare
- har möjlighet att utifrån lokala förutsättningar göra välinformerade val av utförare eller påverka val av utförare.
I detta sammanhang är det också viktigt att personen har möjlighet att förstå, ta ställning till och ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas över till utförare.
Vägar till ökad delaktighet – Socialstyrelsen
Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner – Socialstyrelsen
Uppföljning
Den som fattar beslut om insatser enligt LSS ansvarar också för att beslutet verkställs och följs upp. Insatserna syftar till att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Den beslutande nämnden har ansvaret för att personen verkligen får den insats som har beviljats, oavsett vem – den beslutande nämnden själv, en annan nämnd eller en enskild verksamhet – som verkställer den beslutade insatsen.
Dokumentation
Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. I dessa anges hur dokumentationen ska gå till i samband med handläggning av ett ärende och i genomförandet av insatserna.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen