Insatser enligt LSS – från ansökan till uppföljning

Innan kommunen kan fatta beslut om en insats enligt LSS behöver socialtjänsten få in en ansökan om insats. Socialtjänsten gör sedan en utredning som ligger till grund för ett skriftligt beslut. Den enskilde bör få möjlighet att vara delaktig genom hela processen och i hur insatserna utformas.

Kommunen är skyldig att informera om sin verksamhet och verka för att personer som behöver insatser får sina behov tillgodosedda och möjlighet att leva som andra.

Ansökan

De insatser en kommun erbjuder är frivilliga för den enskilde. Därför behöver socialtjänsten få in en ansökan om insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innan socialnämnden eller motsvarande kan fatta beslut. Ett ärende påbörjas i och med att socialtjänsten får in en muntlig eller skriftlig ansökan om en insats.

Om en insats inte kan beviljas enligt LSS kan den enskilde ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Utredning

För att kommunen ska kunna fatta beslut om, utforma och erbjuda lämpliga insatser måste socialtjänsten utreda den enskildes behov av stöd och hjälp.

En utredning handlar om att ställa frågor och skaffa sig en helhetsbild av såväl behov av stöd och hjälp som resurser och förmågor hos den enskilde. Det innebär att man tillsammans med den enskilde och eventuellt dennes företrädare och anhöriga tar reda på hans eller hennes behov och önskemål. Därefter gör handläggaren en bedömning som ligger till grund för ett beslut. En utredning ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat i det enskilda ärendet.

En utredning enligt LSS ska ge svar på tre centrala frågor:

  • Ingår personen i den personkrets som beskrivs i LSS?
  • Har den enskilde behov av den sökta insatsen?
  • Tillgodoses behovet (faktiskt) på annat sätt?

Prövning om personen tillhör LSS:s personkrets

För att få någon av insatserna i LSS görs först en prövning om personen tillhör lagens målgrupp, den så kallade personkretsen. LSS:s personkrets delas in i tre grupper:

  • Grupp 1 består av personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Grupp 2 består av personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller en kroppslig sjukdom.
  • Grupp 3 består av personer som har annan stor och varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Handläggaren gör utredningen av personkretstillhörigheten i samband med att hen utreder personens behov av insatser.  Beslut om personkretstillhörighet blir sedan en del av beslutet om insatser.

Om det är uppenbart att personen hör till någon av grupperna i LSS personkrets behövs ingen omfattande utredning om personkretstillhörighet. Likaså om personen är känd sedan tidigare. Om så inte är fallet brukar handläggaren vanligtvis behöva olika intyg som underlag för bedömningen. Det är handläggaren som avgör vilket underlag han eller hon behöver för att ansökan ska kunna handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Företrädare

Insatser enligt LSS ska endast ges den enskilde om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne.

Om den enskilde vill kan anhöriga och närstående som inte är legala företrädare delta i kontakten eller på mötet med myndigheten.

Utredningssamtal

Under utredningssamtalet tar handläggaren reda på vilka behov och önskemål personen har. Vid utredningssamtalet är det viktigt för handläggaren att tänka på att den sökande står i en beroendeställning. Därför kan man se det som ett möte mellan två experter där den sökande är expert på sin egen situation och handläggaren är expert inom sitt yrkesområde.

Ett professionellt bemötande handlar dels om att visa respekt, ödmjukhet och empati. Dels om att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation till den sökande. Handläggaren behöver vara tydlig, saklig och kunna uttrycka sig, både muntligt och skriftligt, så att personen förstår. Socialstyrelsens rekommendation är att personer med kommunikationssvårigheter bör få tillgång till individuellt anpassad Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) för att öka möjligheten till funktionell kommunikation i för personen viktiga sammanhang.

Efter en prövning formuleras ett skriftligt beslut

Efter en prövning av ärendet formulerar socialnämnden eller motsvarande ett beslut. Beslutet kan vara bifall, delvis bifall eller avslag på den enskildes begäran, och det måste vara skriftligt om den enskilde begär det. Beslut ska alltid dokumenteras. Om ansökan avslås helt eller delvis ska beslutet innehålla information om hur den enskilde kan överklaga beslutet.

Delaktighet vid utformning av uppdrag

Vid utformningen av uppdrag till utförare är det viktigt att den enskilde får möjlighet att lämna synpunkter och ha inflytande. Det är centralt i arbetet för delaktighet. Grundläggande för delaktigheten är att den enskilde

  • har möjlighet att ta del av, förstå, kommunicera och lämna synpunkter på förslag till uppdrag
  • blir informerad om och har möjlighet att ta ställning till deltagande i särskilda metoder och arbetssätt hos utförare
  • har möjlighet att utifrån lokala förutsättningar göra välinformerade val av utförare eller påverka val av utförare.

I detta sammanhang är det också viktigt att personen har möjlighet att förstå, ta ställning till och ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas över till utförare.

Läs mer: Vägar till ökad delaktighet hos Socialstyrelsen

Individuell plan enligt LSS

I samband med att socialtjänsten beviljar en insats enligt LSS ska man erbjuda den enskilde att upprätta en individuell plan i samråd med honom eller henne. Planen ska innehålla beslutade och planerade insatser. Den ska även redovisa åtgärder som utförs av andra än kommunen eller regionen. En person som har fått en insats beviljad ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Samordnad individuell plan, SIP

Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kommunen och regionen upprätta en individuell plan tillsammans, vilken ofta kallas samordnad individuell plan, SIP. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att personen ska få sina behov tillgodosedda och om personen samtycker till att den upprättas. Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en plan behöver upprättas för att skyldigheten ska inträda för båda. Andra kan föreslå att en samordnad individuell plan ska upprättas, till exempel anhöriga, närstående eller Försäkringskassan.

Genomförandeplan

En genomförandeplan upprättas hos utföraren. Planen bör upprättas med utgångspunkt från den beslutande nämndens uppdrag till utföraren och med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

Läs mer: Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner hos Socialstyrelsen

Uppföljning

Den som fattar beslut om insatser enligt LSS ansvarar också för att beslutet verkställs och följs upp. Insatserna syftar till att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Den beslutande nämnden har ansvaret för att den enskilde verkligen får den insats som har beviljats, oavsett vem – den beslutande nämnden själv, en annan nämnd eller en enskild verksamhet – som verkställer den beslutade insatsen.

Dokumentation

Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation. I föreskrifterna anges hur dokumentationen ska gå till i samband med handläggning av ett ärende och i genomförandet av insatserna.

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, Socialstyrelsen, 2014.
Vägar till ökad delaktighet, Socialstyrelsen, 2017.
Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Socialstyrelsen, 2018.
Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning - Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen, 2014.
Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner, Socialstyrelsen, 2014.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sveriges riksdag.
Proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade 1992/93:159, Sveriges Riksdag, 1993.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter