En del av Socialstyrelsens modell för samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är praktiskt stöd av koordinator. Socialstyrelsen bedömer att praktiskt stöd av koordinator är en viktig funktion att utveckla vidare i praktisk tillämpning. Ett samarbetsprojekt pågår mellan Nationellt kunskapscentrum anhöriga, Nka, och ett antal kommuner och stadsdelar där praktiskt stöd av kordinator prövas.
Stöd i akuta lägen
Praktiskt stöd av en koordinator kan ses som en tillfällig akut hjälp. Stödet siktar mot att familjen ska få en situation som är möjlig för föräldern att hantera och där barnet får tillgång till det stöd det behöver. En koordinator kan hjälpa till med att sortera, strukturera och prioritera det som behöver göras för att få samordningen kring familjen att fungera utifrån barnets behov av stöd. Koordinatorn kan till exempel hjälpa föräldrar att inhämta information, reda ut en ohållbar situation, bygga upp ett nätverk kring barnet eller återknyta havererade kontakter. Det praktiska stödet syftar till att säkra ett sammanhållet och mer heltäckande stöd kring familjen inom ordinarie verksamhet. Koordinatorstödet är tillfälligt och tidsbegränsat men kan ges på nytt om föräldrarna får behov av det.
Även om tillgången på information är god behöver en mindre grupp föräldrar till barn med funktionsnedsättning individuellt praktiskt stöd för att samhällets stöd ska nå barnet. Föräldrar kan av många olika anledningar hamna i situationer som man inte har kapacitet att reda ut på egen hand. Det kan gälla både föräldrar med egna svårigheter men också mer resursstarka föräldrar. Ett ökat behov av praktiskt stöd har även kopplats till vissa livshändelser, till exempel inför barnets skolstart.
Ett helhetsperspektiv på familjens situation
Grundläggande för koordinatorns arbete är ett helhetsperspektiv på familjens situation och att stärka familjens egna resurser. I vissa fall kan det vara helt andra frågor som måste hanteras innan man kan fokusera på behoven kring barnets funktionsnedsättning, exempelvis ekonomiska problem eller bostadsfrågor. Hjälp kan behövas med att initiera kontakter, ordna rätt underlag till rätt aktör eller i form av praktiskt stöd till föräldrarna vid möten.
Stöd när föräldrar upplever behov
Viktigt för ett fungerande stöd av koordinator är att det är en tjänst som föräldrar kan ta hjälp av när de själva upplever ett behov. Information om funktionen kan finnas på aktuella webbplatser men också ges av professionella som möter barnet eller föräldern. Extra uppmärksamhet behövs när föräldrar har kognitiva svårigheter och därför kan ha svårt att identifiera att de har behov av hjälp för att barnet ska få nödvändigt stöd. Ibland kan föräldrar behöva praktisk hjälp till en första kontakt av den som uppmärksammat behovet.
Arbetet som koordinator
Några exempel på framgångsfaktorer och verktyg som identifierats när modellen tagits fram är följande:
Överenskommelse med familjen
Koordinatorn och föräldrarna behöver komma överens om hur samarbetet ska se ut. Överenskommelsen får gärna vara skriftlig. I överenskommelsen är det bra om det tydligt framgår i vilken utsträckning och under vilka förhållanden föräldrarna önskar hjälp med att kontakta olika aktörer och på vilket sätt hjälpen ska ges. Föräldrarna behöver ge sitt samtycke och eventuellt en fullmakt för att koordinatorn ska kunna ta kontakt med myndigheter, vårdgivare och andra aktörer. När en koordinator ska företräda föräldrarna krävs en fullmakt. Att företräda innebär exempelvis att ansöka om insats i vårdnadshavarens ställe.
Underlätta i kontakter och bygga nätverk
En viktig del i koordinatorns arbete är att upparbeta eller återknyta kontakter som inte fungerar med de aktörer som kan ge familjen och barnet stöd och vård. Erfarenheter visar att viktiga aktörer runt ett barn med funktionsnedsättning kan förlora kontakten med barnet och föräldrarna, även när familjen har behov av fortsatt stöd.
Kontaktlista ett verktyg för att kartlägga kontakter
Ett sätt att hjälpa föräldrar att få överblick över sin egen och barnets situation är att göra en kartläggning över vilka kontakter familjen har. Koordinatorn kan rita upp en kontaktkarta eller skriva en kontaktlista med aktuella namn och kontaktuppgifter som föräldrarna sedan förfogar över. Verktygen kan också fungera som utgångspunkt för en prioriteringsdiskussion.
Stöd vid möten
Inför ett möte kan koordinatorn hjälpa till med att tydliggöra vad föräldern vill föra fram, förklara vad ett visst möte syftar till, hur mötet går till och vilka frågor som kan avhandlas vid det aktuella mötet. Koordinatorn kan också komma överens med föräldrarna om vilket stöd koordinatorn ska ge föräldrarna under mötet. Kanske behövs anteckningshjälp eller hjälp med att ställa vissa frågor.
Praktisk hjälp med att skriva eller formulera
Koordinatorn kan hjälpa föräldrarna att formulera sina behov och att motivera en ansökan om stöd. Koordinatorn kan också ge praktisk hjälp med att exempelvis överklaga ett negativt förvaltningsbeslut. Även om föräldern får hjälp med att skriva eller med att ta fram kompletterande uppgifter är det fortfarande föräldern i egenskap av vårdnadshavare som ansöker eller överklagar. Koordinatorns uppgift är inte att ”ta strid” för föräldrars räkning. Däremot kan koordinatorn hjälpa föräldern så att tjänstemannen kan få ett tydligt och korrekt underlag i tid.
Se till att rätt aktörer tar vid
Innan koordinatorns uppdrag avslutas behöver andra aktörer vara informerade om och ha en gemensam fortsatt process kring stöd för familj och barn. Det är viktigt att koordinatorn lyfter behovet av en samordnad planering och så långt möjligt bidrar till att en sådan planering genomförs.
Andra stödinsatser tar vid om behov kvarstår
Målsättningen är att föräldrarna efter koordinatorns arbetsinsatser ska kunna klara kontakter runt barnet på egen hand. Om ett mer långvarigt stöd behövs, kan koordinatorn förmedla kontakt med ett sådant inom ordinarie utbud. Det kan vara boendestöd, kontakt med kurator, hemtjänst, ekonomiskt bistånd, skuldrådgivning eller annat. Koordinatorns roll är att hjälpa familjen ända fram till en etablerad och fungerande kontakt.
Föräldrar med egen kognitiv funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att formulera hur myndigheter och andra kontakter kan stödja dem i deras föräldraroll. Det finns olika sätt att underlätta, exempelvis genom att ge kortfattad skriftlig information från möten, kontrollera vad föräldern uppfattat under ett möte, skicka sms-påminnelser eller hjälpa föräldern att fylla i blanketter. Koordinatorn kan också om föräldern så önskar förbereda de aktörer som föräldrarna behöver ta kontakt med, så att de tas emot med förståelse för de svårigheter de har.
Mer information om praktiskt stöd av koordinator
I kunskapsstödet Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning kan du läsa mer om praktiskt stöd av koordinator.
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning – Socialstyrelsen
Funktionen koordinator prövas, utvecklas och utvärderas nu i ett antal kommuner och stadsdelar. Projektet Koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning är tre-årigt och leds av Nationellt kunskapscentrum anhöriga, Nka.
Koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning – Nka