Samtycke

För att olika aktörer ska kunna samverka kring ett barn med funktionsnedsättning behöver vårdnadshavaren ge sitt samtycke till att aktörerna får utbyta information. Det är viktigt att vårdnadshavarna förstår vad de samtycker till och vad som händer om de ger eller avböjer samtycke.

Samtycke från vårdnadshavare är en förutsättning när personlig information ska utbytas mellan olika aktörer. Samtycke blir en naturlig del när föräldrar vill att de olika aktörerna ska samordna sina insatser. Det är viktigt att föräldrarna förstår vad de samtycker till och vad som händer om de ger eller avböjer samtycke. Samtycke ska dokumenteras av respektive aktör.

Ett samtycke kan underlätta samverkan mellan olika myndigheter. Om den enskilde ger sitt samtycke kan sekretessbelagda uppgifter lämnas mellan myndigheter. Samtycket bryter då sekretessen. Varje berörd myndighet måste själv inhämta samtycke från den enskilde till att uppgifter lämnas ut.

Vem ska samtycka?

När sekretessbelagda uppgifter rör ett barn så är det vårdnadshavarna, ibland tillsammans med barnet, som ska samtycka till att uppgifterna får lämnas mellan myndigheter. Om barnet behöver samtycka eller inte beror på barnets ålder och mognad. Bedömningen av huruvida barnet ska lämna samtycke görs i varje enskilt fall, där man även väger in vilken information det rör sig om och vilken typ av ärende det är. Det är den person som uppgifterna handlar om som förfogar över sekretessen och som kan samtycka till att uppgifter lämnas ut. Om en uppgift handlar om flera personer, exempelvis både om en ungdom och om en familjemedlem, behövs samtycke från båda.

Hur lämnas samtycket?

Ett samtycke kan lämnas på olika sätt och kan när som helst återkallas. Det finns inga krav i lagen på att ett samtycke ska vara skriftligt för att vara giltigt. Men Justitieombudsmannen, JO, har uttalat att om det handlar om känsliga uppgifter finns det som regel skäl att inhämta samtycket skriftligt eller åtminstone anteckna när och hur det har inhämtats.

Ett sätt att ta in ett skriftligt samtycke är att använda sig av en förtryckt blankett. Det är viktigt att blanketten inte utformas på ett sådant sätt att den enskilde, genom att skriva under den, lämnar medgivande som går längre än vad som behövs för att utföra arbetet. Blanketten bör inte ges ett så generellt innehåll att den enskilde allmänt förklarar sig avstå från sekretessen hos en myndighet.

Vad ska ingå i ett samtycke?

När en person samtycker till att sekretessbelagda uppgifter får överföras mellan olika aktörer behöver det tydligt framgå vilka uppgifter det gäller och vilken verksamhet som får ta del av uppgifterna. Det är viktigt att den enskilde är införstådd med vad han eller hon har samtyckt till. Sekretessen finns till för att skydda den enskildes integritet och ska inte hävas utan anledning. Det är därför viktigt att i varje enskilt fall fundera över vilken information om den enskilde som skulle behöva lämnas ut och till vem. Det är möjligt att lämna samtycke till att endast vissa utvalda uppgifter får lämnas ut. Det är också viktigt att samtycket inte blir mer omfattande än vad den enskilde har avsett eller är införstådd med. Varje myndighet har sedan ett ansvar för att inte lämna ut mer sekretessbelagd information än vad man har stöd för i samtycket eller i någon annan bestämmelse som bryter sekretessen.

Vad gäller om samtycke inte lämnas?

Om den enskilde inte samtycker till att uppgifterna får lämnas mellan aktörerna så föreligger oftast sekretess för uppgifter om personliga förhållanden. Olika sekretessregler gäller för olika myndigheter. Den omständigheten att flera myndigheter samverkar i samrådsgrupper eller på annat sätt påverkar inte sekretessen . Det finns inga hinder för att samråda och diskutera ett ärende om uppgifterna är avidentifierade, men några uppgifter som kan bidra till att den enskilde kan identifieras får då inte komma fram.

Läs mer om sekretess och samtycke

Mer information om exempelvis vad sekretess innebär, vem som förfogar över sekretess och bestämmelser som bryter sekretessen finns i Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården.

Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården hos Socialstyrelsen

Handboken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Sveriges riksdag.
med förslag till sekretesslag m.m.. Proposition 1979/80:2. Sveriges riksdag.
Material från Justitieombudsmannen, JO.
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter