Socialstyrelsens modell

Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar kan utformas. Modellen består av tre delar: samordnad informationstjänst, gemensam planeringsprocess och praktiskt stöd av koordinator.

Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar kan utformas. Modellen avser det stöd som socialtjänsten och hälso- och sjukvården ansvarar för. Den utgår från samordningsfunktioner som identifieras som viktiga för en förbättrad samordning.

Stöd utifrån behov

Barnets diagnos är inte relevant för behovet av samordningsstöd utan det avgörande är hur stödet kring barnet fungerar. Ofta kopplas behov av samordningsstöd till antalet kontakter som en familj har utifrån ett barns funktionsnedsättning. Många kontakter behöver dock i sig inte vara problematiskt. Istället kan problemet vara att det saknas någon central kontakt eller att insatser och åtgärder inte har planerats gemensamt så att de fungerar tillsammans i en logisk följd mot gemensamma mål.

En del föräldrar har oerhörda resurser när det gäller att hitta fram till och hantera nödvändiga kontakter kring sitt barns funktionsnedsättning. Andra kan ha en livssituation som gör att de behöver hjälp eller har egna svårigheter som påverkar förmågan att ordna kring barnet. Behoven av samordning av insatser är inte heller konstanta utan varierar med framför allt hälsotillstånd och livshändelser. Det innebär att behovet av samordningsstöd kan variera över tid för en och samma familj. Socialstyrelsen bedömer att stödet behöver ges utifrån varje familjs behov för att ge tillgång till en mer jämlik vård och omsorg.

Modellen för samordning

Modellens tre samordningsfunktioner bedöms göra stor nytta för barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. Samordningsfunktioner är föreslagna för att sammantaget svara mot de prioriterade behov som framkommit i samarbete med företrädare för funktionshindersorganisationerna.

Det praktiska genomförandet bygger vidare på svensk lagstiftning och erfarenheter från svenska projekt och verksamheter som arbetat med liknande samordningsfunktioner. För att säkra att de föreslagna samordningsfunktionerna är genomförbara i svensk kontext har innehållet arbetats fram tillsammans med professionella, chefer och forskare.

De tre samordningsfunktionerna har olika inriktning och de antas efterfrågas av olika många personer. De olika funktionerna möter olika stora behov, från mer generella som riktar sig till större grupper, till mer specifika som riktar sig till mindre grupper.

""

Samordnad informationstjänst och praktiskt stöd av koordinator är tjänster som ska stödja barn och föräldrar. Gemensam planeringsprocess behövs i komplexa situationer.

1. Samordnad informationstjänst

Första delen i Socialstyrelsens modell är en samordnad informationstjänst som består av en webbplats och personlig service av en person som här kallas guide. På webbplatsen presenteras samlad information om vilket stöd som finns att få av samhället. Det ska vara enkelt att hitta vem som gör vad och hur föräldrar kan ansöka om vård, omsorg och andra insatser. Guiden kan hjälpa till att söka fram svar och anpassa informationen utifrån mottagarens behov. För att vara behjälplig måste en sådan funktion vara anpassad efter lokala och regionala förhållanden och ge information om samtliga aktörers stöd via en ingång. Att ha tillgång till korrekt information om samhällets stöd är en förutsättning för att kunna vara delaktighet i planering av insatser och åtgärder.

Samordnad informationstjänst

2. Gemensam planeringsprocess

Den andra delen avser att stärka de gemensamma planeringsprocesser som behövs kring barn i komplexa situationer. Att föräldrar, och barn där så är lämpligt, samt aktuella aktörer samlas för att gemensamt planera är grunden för ett samordnat stöd. En gemensam planering synliggör vad som sammantaget planeras för barnet och familjen, vilket minskar risken för att åtgärder eller insatser saknas, krockar med varandra eller rent av motverkar varandra.

Gemensam planeringsprocess

3. Praktiskt stöd av koordinator

Den tredje delen är ett tillfälligt praktiskt stöd när situationen är eller riskerar att bli ohållbar för en familj. En koordinator kan hjälpa till att kartlägga, prioritera och samordna familjens behov av stöd så att vardagen kan fungera. Praktiskt stöd av en koordinator utformas som en tillfällig stödåtgärd för föräldrarna som syftar till att säkra ett sammanhållet och mer heltäckande stöd kring familjen inom ordinarie verksamhet. Stödet kan ges till en familj vid flera tillfällen, om familjen skulle behöva det.

Praktiskt stöd av koordinator

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.