I dag domineras sjukdomsbilden av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, lungsjukdom, ledsjukdom och psykiska sjukdomar. Det finns omfattande kunskap om att dessa sjukdomar kan förebyggas med goda levnadsvanor.
Att tidigt upptäcka sjukdomar är en annan viktig förebyggande åtgärd som ökar sannolikheten för en framgångsrik behandling. För sköra äldre personer som ofta lever med flera kroniska sjukdomar är det viktigt att förebygga försämringar i funktionsförmågorna.
Den svenska hälso- och sjukvårdens struktur är fortfarande till stor del uppbyggd med fokus på sjukdomsbehandling och mindre på prevention. Omställningen till en god och nära vård syftar till att stärka fokus på insatser som bidrar till god hälsa och som förebygger gynnar både individen och hälso- och sjukvårdssystemet.
Förebyggande insatser har hög prioritet
För att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör arbetet inriktas på att vården verkar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186). I riktlinjerna delas vården in i fyra prioriteringsgrupper. I prioriteringsgrupp I ingår insatser av karaktären vård av livshotande akuta sjukdomar och svåra kroniska sjukdomar och i prioriteringsgrupp II ingår prevention och habilitering/rehabilitering. Förebyggande insatser ska därmed prioriteras före till exempel vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.
Vad innebär förebyggande insatser?
Med hälso- och sjukvård avses bland annat enligt definitionen i 2 kap. 1 § HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Förebyggande insatser kan vara riktade till en viss person som har ett möte i vården eller vara riktade till en grupp i befolkningen.
Förebyggande insatser på befolkningsnivå
Alla samhällssektorer har ett ansvar att arbeta för att förebygga ohälsa. Inom hälso- och sjukvårdssektorn har primärvården en särskilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, givet närheten till människors vardag. Att arbeta befolkningsinriktat kan även innebära att rikta insatser mot områden och grupper med större ohälsa och därmed motverka ojämlikhet i hälsa.
En stor del av det primärpreventiva arbetet sker utanför hälso- och sjukvården, men primärvården kan vara delaktig i samarbete med skola, civilsamhälle, företagshälsovård med mera. För att underlätta arbetet kan detta organiseras som ett områdesansvar där området kan vara en kommun eller del av kommun för att underlätta samarbetet med kommunala instanser.
Eftersom det i en kommun eller kommundel kan finnas flera utförare i regionens vårdval för primärvården är ett alternativ att utforma ett sådant folkhälsouppdrag som ett tilläggsuppdrag för vissa utförare i regionens vårdval för primärvården. Dessa utförare kan samarbeta med andra utförare i området för att på så sätt få kunskap om epidemiologi i området, uppmärksamma andra aktörer i närmiljön på behov och samarbeta med dem kring åtgärder.
Förebyggande insatser på individnivå
Hälso- och sjukvården har i uppgift att arbeta förebyggande i kontakt med enskilda personer och deras närstående. Ett personcentrerat arbetssätt där personen bjuds in att vara delaktig är ett första steg. Genom att lyssna in personens behov och förutsättningar finns möjligheter för hälso- och sjukvården att erbjuda lämpliga förebyggande insatser. Det kan till exempel gälla rådgivning för att stödja hälsosamma levnadsvanor men det kan också gälla andra förebyggande insatser genom läkemedel eller på andra sätt, till exempel digitala stöd. Genom att stödja personens förmåga att själv ta hand om sin hälsa förebyggs också risker för ohälsa.
När det gäller förebyggande insatser på individnivå fungerar vissa delar av det preventiva arbetet väl, till exempel det allmänna vaccinationsprogrammet och andra delar av barnhälsovården, mödrahälsovården och de olika nationella screeningprogrammen, till exempel mammografi. Den första upplagan av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom 2011. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.
Vid en utvärdering 2014 konstaterades det att regionerna kommit olika långt i genomförandet av riktlinjerna och att det utifrån vad som hade dokumenterats endast var en liten andel av patienterna som hade fått åtgärder för att förbättra sina levnadsvanor. Det individpreventiva arbetet för den listade befolkningen finns beskrivet i samtliga regioners förfrågningsunderlag för primärvården, ofta med hänvisning till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. År 2018 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Olika gruppers behov
Det förebyggande arbetet är såväl individ- som samhällsinriktat. Utgångspunkter bör vara å ena sidan olika befolkningsgruppers livsvillkor och livsstil och å andra sidan deras hälsotillstånd. Det ankommer på de verksamma inom hälso- och sjukvården att bland annat aktivt medverka till att spåra upp hälsorisker samt att informera såväl patienter, allmänhet som ansvariga inom andra samhällssektorer om de samhälls- och miljöförhållanden som orsakar hälsoproblem (prop. 1984/85:181 s. 29).
- Personer med långvariga eller kroniska sjukdomar
Ohälsosamma levnadsvanor innebär en större risk för ohälsa hos personer med kroniska sjukdomar än hos andra grupper i befolkningen. Det är därför särskilt angeläget att de erbjuds stöd för att ändra ohälsosamma vanor. - Personer med svag socioekonomisk ställning
Personer med svag socioekonomisk ställning har oftare ohälsosamma levnadsvanor än andra grupper i befolkningen. Det är en förklaring till att de också har sämre hälsa. Det är därför särskilt angeläget att skapa en god tillgänglighet till förebyggande insatser och att erbjuda stöd på en sätt som passar den individen. - Sköra äldre
Sköra äldre kan ofta behöva ett stöd i vardagen för att möjliggöra hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. De kan även behöva särskilda insatser för att förebygga fallskador, liggsår, inkontinens med mera. De kan även vara i behov av insatser för att bryta oönskad social isolering. - Barn och unga
Barn och unga får förebyggande insatser från elevhälsan. Barn med särskilda diagnoser kan även behöva stöd för hälsosamma levnadsvanor från regionernas hälso- och sjukvård. - Vuxna
Screeningprogram för tidig upptäckt av cancersjukdomar erbjuds alla vuxna som tillhör vissa åldersgrupper. Läkemedelsbehandling för högt blodtryck och höga blodfetter är exempel på förebyggande insatser som ges till vuxna på särskilda indikationer. Vuxna kan också behöva stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor innan de har hunnit utveckla sjukdomar.