Publikationer

Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom socialtjänsten, men kan även användas av psykiatrin, missbruks- och beroendevården eller brukarorganisationer. Den ger en översiktlig genomgång av olika former av brukares medverkan och inflytande. Vägledningen bygger på bästa tillgängliga kunskap, det vill säga forskning samt kunskap och erfarenhet.

Delat beslutsfattande är en metod för att fatta beslut inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom samarbete med den som behöver vård och stöd. Socialstyrelsen rekommenderar metoden och har tagit fram det här kunskapsstödet för hur den kan användas, för personal och beslutsfattare.

Den här broschyren riktar sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Den här broschyren vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver rättspsykiatrisk vård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LRV, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av hälsoläget för personer som lever med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har avsevärt sämre hälsa, utsätts oftare för övergrepp och får sämre behandling inom vården än befolkningen i övrigt. De har dålig munhälsa och sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma är fem gånger så vanliga inom gruppen. Dessutom är de i huvudsak beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning.

Den här broschyren riktar sig direkt till personer över 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Socialstyrelsen har kartlagt så kallade integrerade verksamheter, som erbjuder samordnad vård och omsorg till personer med psykisk funktionsnedsättning och stora behov av samordnade insatser. Sådana verksamheter rekommenderas i till exempel de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd respektive missbruk och beroende. Rapporten visar att verksamheterna behöver utvecklas och att de efterfrågar nationellt stöd.

Rapporten undersöker effekter av relationskontinuitet i vården, vilket är när en patient och dennes läkare eller annan vårdpersonal har kontakt över längre tid. Rapporten visar att för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan högre relationskontinuitet i vården ge lägre risk att dö i förtid, lägre risk för akutmottagningsbesök och förbättrad livskvalitet. Rapporten undersöker också effekter av relationskontinuitet i vården för personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer bland annat om tidiga insatser, utredningar och stöd- och behandlingsinsatser. De vänder sig framförallt till dig som har övergripande ansvar för att prioritera och fördela resurser, men även du som arbetar i vård eller omsorg kan ha nytta av dem. Här finns också en folder som presenterar rekommendationerna på ett kortfattat sätt, och information riktad direkt till patienter.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer om bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behandling av ungdomar.