Vad är hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas för att bevara eller återställa familjens, släktens eller gruppens heder. Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet anses central för att bevara hedern, men även pojkar och män kan utsättas för detta våld.

Hedersrelaterat våld och förtryck sätter kvinnlig sexualitet i fokus. Sexualiteten ska kontrolleras. Familjens anseende är främst beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj kan anses förlora sin heder.

Begränsningar och fysiskt våld

Våldet och förtrycket kan ta sig många uttryck. Det kan bland annat handla om:

  • Begränsningar i vardagslivet, till exempel klädval och socialt umgänge
  • Begränsningar i livsval, till exempel val av utbildning eller äktenskapspartner.
  • Grovt fysiskt våld, inklusive dödligt våld.

Individen är underordnad kollektivet

I de sammanhang som präglas av hedersrelaterade normer är individens rättigheter underordnade det som anses vara bäst för familjen eller släkten. Individens önskan ställs mot den skada som individens önskan skulle kunna orsaka familjens eller släktens heder.

Hedern är knuten till kollektivet. Det innebär att familjemedlemmarna har en gemensam heder och alla är beroende av varandra. Centralt i detta är att val av partner inte är individens val utan familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.

Förlusten av heder kan ha stora konsekvenser för en familj, både socialt och ekonomiskt. Därför kan rädslan att förlora hedern, eller uppfattningen att man har förlorat den, leda till drastiska våldshandlingar.

Våldet är ofta planerat

Hedersrelaterat våld och förtryck är ofta både planerat och kollektivt, det vill säga att det både kan utövas och sanktioneras av flera personer. 

Hedersrelaterat våld och förtryck kan spridas över nationsgränser. En utsatt person kan föras ut ur Sverige eller hållas kvar utomlands mot sin vilja. Personer i Sverige kan utsättas för hot och påtryckningar från familjemedlemmar eller släktingar som bor utomlands.

Flickor och kvinnor drabbas hårdare än pojkar och män

Det är framför allt flickor och kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och män utsätts.

Pojkar och unga män kan utsättas för våld om de stödjer eller beskyddar flickor eller kvinnor som bryter mot normerna.

Pojkar och män kan också vara begränsade i val av sin livspartner och måste bete sig enligt strikt definierade könsnormer. 

Hbtqi-personer är särskilt utsatta

Homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas särskilt hårt av hedersrelaterat våld och förtryck. Föräldrar eller släktingar till hbtqi-personer kan utsätta både dem och deras partner för våld på grund av att relationen inte är accepterad.

Föräldrar eller släktingar kan se så kallat omvändelseförsök som en åtgärd för att återställa hedern eller skydda den när det upptäcks att en familjemedlem till exempel är homosexuell. Det innebär att personen ska omvändas till att bli heterosexuell, till exempel genom att genomgå en religiös ritual eller genom att tvinga personen att gifta sig med någon av motsatt kön. Detta kan ske i Sverige eller utomlands.

Både utsatt och förövare

Vissa personer kan vara både utsatta och förövare samtidigt. Det kan till exempel vara pojkar och män som förmås eller tvingas att utöva kontroll av eller våld mot sina kvinnliga släktingar, samtidigt som de själva är utsatta för någon form av våld eller förtryck.

Behandling för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck

I dag finns begränsad forskning om behandlingsmetoder för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck. Det gör att det till stor del saknas kunskap om vilka behandlingsmetoder som är effektiva.

Utövare av hedersrelaterat våld och förtryck är en grupp som sällan söker hjälp för sitt våldsutövande. En utmaning i att ta fram lämpliga behandlingsmetoder är att våldsutövandet är någonting som kan förväntas av familjen eller släkten. Därför är det svårt att bekämpa denna typ av våldsutövning med en form av behandling som i regel riktas mot individer. 

Läs mer på sidan Behandling för våldsutövare

Film: Familjearbete i en hederkontext

Socialstyrelsens forskare och sakkunniga, Hanna Martinek, föreläser hos Barnfrid under rubriken:

Behandlingsmetoder för personer som utövar hedersrelaterat våld och förtryck –  Familjearbete i hederskontext

Vill du fördjupa dig inom hedersrelaterat våld och förtryck?

Då ska du gå någon av Socialstyrelsens skräddarsydda webbutbildningar, antingen för socialtjänsten eller för hälso- och sjukvården.

Du genomför utbildningen vid datorn; ensam eller tillsammans med en kollega. Totalt tar utbildningen cirka två timmar, men du kan dela upp den i flera tillfällen.

Utbildningen för socialtjänsten passar till exempel socialsekreterare, biståndsbedömare och dig som jobbar inom öppenvården, med skyddat boende eller HVB-hem. Verksamhetsutvecklare, chefer och samordnare har lika stor nytta av utbildningen.

Till utbildningen för socialtjänsten: Hedersrelaterat våld och förtryck

Utbildningen för hälso- och sjukvården passar till exempel gynekologer, mödrahälsovården, BVC, vårdcentraler, asylhälsan, elevhälsan, ungdomsmottagningar och psykiatrin.

Till utbildningen för hälso- och sjukvården: Hedersrelaterat våld och förtryck

Webbkurs heder

Grundkurs i hedersrelaterat våld och förtryck för framförallt yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och rättsväsende. Forskare, verksamheter och myndigheter delar med sig av expertis och erfarenheter. Praktiska råd och övningar ger vägledning i hur hedersrelaterat våld och förtryck förebyggs, upptäcks och bekämpas. Från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, NCH.

Vilka söker stöd och vilka insatser får de?

SKR har följt upp 3 070 ärenden hos olika socialtjänster för att finna lärdomar om individbaserad systematisk uppföljning, ISU. Rapporten besvarar vilka som söker stöd för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, vilka insatser de får och om stödet gör någon skillnad.
Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!