Många uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om kontroll, begränsningar och fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Tvångsäktenskap och könsstympning är några specifika uttryck för detta våld.

Hedersrelaterat våld kan sträcka sig från begränsningar av vardagliga val till ett liv under extrem kontroll. Det kan handla om fysiska bestraffningar och i värsta fall mord. Våldsuttrycken liknar på många sätt våld i nära relationer. 

Läs mer om våldsuttryck på sidan Vad är våld i nära relationer?

Tjejer och kvinnor är utsatta i högre grad, men också pojkar och män utsätts. Utövaren av kontrollen tvingar personen att till exempel följa normer om kyskhet och oskuld, och att sätta kollektivet före sig själv.

Hbtqi-personer är särskilt utsatta

Hbtqi-personer är särskilt utsatta i ett hedersrelaterat sammanhang. Det beror på att det är otänkbart med något annat än en heterosexuell relation i en hederskontext. Hedersnormer handlar oftast om sexualitet, men kan även handla om könsidentitet och könsuttryck.

Att utmana eller trotsa rådande normer anses dra skam över familjen, släkten eller en större grupp och det innebär risker att straffas. Bestraffningarna kan vara en fråga om många olika handlingar, från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord. Familjen eller ett utökat kollektiv kan då ”återfå hedern”.

Olika uttryck av hedersrelaterat våld

Det hedersrelaterade våldet kan delas in i olika uttryck. Det kan handla om psykiskt våld, sexuellt våld och fysiskt våld.

Psykiskt våld, kontroll och begränsningar

Psykiskt våld, kontroll och begränsningar innebär gränser för självbestämmande och livsutrymme för en person. Det kan gälla vardagliga saker som val av kläder, umgänge, aktiviteter och rörelsefrihet. Det kan också gälla stora livsval som utbildning, arbete, val av partner och att inte kunna leva öppet som hbtqi-person. Psykiskt våld kan också handla om kränkningar, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, uteslutning från kärlek och omsorg, utfrysning, isolering, förföljelse och hot.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan variera från handlingar som att få örfilar, bli nypt eller dragen i håret till mycket grova våldshandlingar inklusive dödligt våld. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att kontrollen och begränsningarna ”inte fungerar”. Blåmärken, rodnader, sår och brännskador kan vara tecken på utsatthet för fysiskt våld.

Könsstympning av flickor och kvinnor är en specifik form av fysiskt våld. Det kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser på både kort och lång sikt. Till detta kommer att könsstympade flickor som lider av ingreppet kan förvägras vård av sin familj.

Sexuellt våld

Sexuellt våld handlar bland annat om att personer tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket kan föra med sig påtvingat sex. Homosexuella personer tvingas in i heterosexuella relationer genom tvångsgifte med det motsatta könet. Även andra typer av sexuella övergrepp som kan vara en del av det hedersrelaterade våldet.

Yrkesverksamma bör vara medvetna om att tabun kring att tala om sex kan göra att sexuella övergrepp anmäls i ännu mindre utsträckning av personer som lever i en hederskontext. Tabut innebär också att det sexuella våldet kan frodas i det fördolda.

Det finns många tecken på hedersrelaterat våld

Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan söka vård för ont i magen, huvudvärk eller andra symtom som kan kopplas till stress. Utsatthet för våld kan också ta sig uttryck i till exempel depression eller självskadebeteende. Vissa ungdomar kan utveckla självdestruktiva och utagerande beteenden och kan hamna i situationer där det finns droger och kriminalitet. Planer på självmord och försök till självmord kan också förekomma.

Begreppet heder används inte alltid av de som är utsatta

När en person berättar om sin utsatthet är det inte säkert att hen använder ord som ”heder” utan kan till exempel tala om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem. Personen kan också ha funderingar om oskuld och äktenskap.

En del flickor och unga kvinnor som lever med starka hedersrelaterade normer kan känna en stor oro kring oskuld och heder. De söker sig då kanske till hälso- och sjukvården för att få så kallade oskuldsintyg eller för att de vill göra en hymenoperation, det vill säga sy ihop slemhinnan kring vaginas öppning så att den förminskas. Detta kan till exempel hända inför ett bröllop om en flicka eller kvinna är väldigt rädd för att det ska upptäckas att hon tidigare har haft sex. Oskuldskontroll och oskuldsoperation hänger samman med kontrollen av kvinnlig sexualitet. När personal i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska en orosanmälan göras till socialnämnden.

Oskuldsintyg får inte utfärdas av sjukvården

Sjukvården ska inte hjälpa till med intyg på att en kroppsdel som inte finns (mödomshinnan) faktiskt existerar. Även omskrivningar som att ”hon ser normal ut” stödjer en myt som är väsentlig för kontroll av kvinnors sexualitet, snarare än hjälper den utsatta att komma i skydd och ska därför inte intygas.

Både oskuldskontroller och utfärdande av intyg om oskuld är oförenliga med svensk lag. Det slår Socialstyrelsen fast i Meddelandeblad nr 1/2018. Det gäller oavsett om kvinnan frivilligt vill genomgå en sådan undersökning eller om den utförs mot hennes vilja.

Om en flicka, kvinna eller en medföljande vuxen kräver ett oskuldsintyg är det viktigt att inte bara avfärda kravet utan uppmärksamma att det kan vara ett tecken på utsatthet. Därför behöver man ställa frågor om våldsutsatthet och överväga om en orosanmälan behöver göras när det gäller barn och hänvisa vidare när det gäller vuxna kvinnor.

För den som är yrkesverksam i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och träffar en flicka som är i denna situation är det också viktigt att tänka på hur riskfyllt det kan vara för flickan om man kontaktar föräldrarna.

Ambivalenta känslor hos utsatta

Utsatta barn och ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den på grund av vad de är utsatta för. Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och samtidigt har blivit tvingade att utsätta till exempel sina systrar för kontroll och hot.

Ensamhet och isolering

En konsekvens för dem som bryter upp från sin familj på grund av att de har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara att de blir ensamma och isolerade. En person som visat styrka genom att stå emot släktens krav och som tagit sig ur sin situation kan ”kollapsa” efter uppbrottet. De verksamheter som arbetar inom detta område behöver därför ha en plan för hur de kan arbeta med skydd på både kort och lång sikt. 

Vill du fördjupa dig inom hedersrelaterat våld och förtryck?

Då ska du gå någon av Socialstyrelsens skräddarsydda webbutbildningar, antingen för socialtjänsten eller för hälso- och sjukvården.

Du genomför utbildningen vid datorn; ensam eller tillsammans med en kollega. Totalt tar utbildningen cirka två timmar, men du kan dela upp den i flera tillfällen.

Utbildningen för socialtjänsten passar till exempel socialsekreterare, biståndsbedömare och dig som jobbar inom öppenvården, med skyddat boende eller HVB-hem. Verksamhetsutvecklare, chefer och samordnare har lika stor nytta av utbildningen.

Till utbildningen för socialtjänsten: Hedersrelaterat våld och förtryck

Utbildningen för hälso- och sjukvården passar till exempel gynekologer, mödrahälsovården, BVC, vårdcentraler, asylhälsan, elevhälsan, ungdomsmottagningar och psykiatrin.

Till utbildningen för hälso- och sjukvården: Hedersrelaterat våld och förtryck

Vilka söker stöd och vilka insatser får de?

SKR har följt upp 3 070 ärenden hos olika socialtjänster för att finna lärdomar om individbaserad systematisk uppföljning, ISU. Rapporten besvarar vilka som söker stöd för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, vilka insatser de får och om stödet gör någon skillnad.

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland, NCH

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Hedersförtryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en webbplats för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
6 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54). Socialstyrelsen, 2018.
Webbplatsen Hedersförtryck.se. Länsstyrelsen Östergötland.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter