Om sexuellt våld

Sexuellt våld mot unga är ett allvarligt samhällsproblem som kan få långtgående konsekvenser för hälsa, trygghet och utveckling för de som utsätts. För yrkesverksamma inom socialtjänsten som möter unga i utsatta situationer är det viktigt att förstå vad sexuellt våld innebär, hur det kan ta sig uttryck och vilka unga som löper särskild risk att utsättas.

Vad är sexuellt våld?

Med sexuellt våld menar vi här att någon utsätts för sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om att utsättas för sexuella övergrepp och våldtäkt. Det kan även innefatta våld som riktas mot könsorgan eller bröst eller att bli tvingad till att titta på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex. Det kan också innebära att utnyttjas eller tvingas till samtycke utifrån en utsatt position för att exempelvis få tillgång till droger, pengar eller annan ersättning. (Denna definition utgår från definitionen i betänkandet Ut ur utsatthet. SOU 2023:97). När vi hänvisar till studier inom området används begrepp från den aktuella studien, till exempel sexuella övergrepp eller sexualbrott.

Handlingarna ovan utgör ofta brott. När det gäller barn under 15 år är åldern för sexuellt självbestämmande enligt svensk lag är 15 år, vilket betyder att barn under 15 år är skyddade från alla sexuella kontakter, eftersom de inte anses ha uppnått sådan mognad att de kan bedöma riskerna och eftersom de har svårare att freda sin person och sexuella integritet.

Barn, unga och ungdomar

Det här temat har fokus på sexuellt våld och sexuellt utnyttjande mot unga i åldern 13 till 21 år, men i vissa fall även äldre personer. Om studier som hänvisas till avser andra åldersgrupper anges detta särskilt.

Med unga och ungdomar avses här personer mellan 13–24 år. När det gäller specifikt barn under 18 år anges det.

Olika relationer till förövaren

Sexuellt våld mot unga kan begås av okända personer eller av någon som de redan känner – till exempel en granne, kompis, pojk- eller flickvän eller en vuxen i den ungas närhet.

Sexuellt våld av en okänd eller bekant

Överfallsvåldtäkt där en obekant angriper den unga är ett exempel på sexuellt våld av en okänd. Ett annat exempel är att den unga utsätts i samband med en fest eller utsätts för så kallad "date rape", vilket innebär att det sexuella våldet sker i samband med en date, ofta under påverkan av alkohol eller andra droger.

Unga riskerar även att utsättas för sexuella kontaktförsök från vuxna män på nätet. Både flickor och pojkar kan utsättas för detta, men utsattheten kan se olika ut. Flickor pressas oftast i dessa situationer till att skicka nakenbilder eller att mötas upp för att bli utnyttjade sexuellt. När pojkar utsätts kan de pressas till att betala pengar för att bilder som de har skickat inte ska spridas vidare.

När våldet utövas av en närstående

När sexuellt våld sker inom familjen eller av en närstående är det särskilt allvarligt eftersom förövaren kan vara en förälder, styvförälder, syskon, släkting eller annan person som den unga står i beroendeställning till.

Den som utövar våldet kan samtidigt vara en person som betyder mycket för den unga, vilket gör det extra svårt. Om det är ett yngre barn som utsätts kan barnet känna lojalitet, rädsla eller skuld, vilket gör det svårt att värja sig eller berätta om övergreppen. Många förstår inte att övergreppen är fel förrän långt senare. Att det kan förekomma hot, känslomässigt eller ekonomiskt beroende eller en svårighet att sätta ord på det som hänt, gör utsattheten svår att upptäcka. Därför är det avgörande att vuxna i barnets eller den ungas närhet är uppmärksamma och lyhörda när barnet eller den unga berättar eller på annat sätt signalerar att hen har blivit utsatt för sexuellt våld.

Sexuellt våld inom en parrelation

Sexuellt våld inom en parrelation kan handla om att en partner tvingar, tjatar eller manipulerar den andra till sexuella handlingar mot sin vilja. Detta kan ske genom fysiskt tvång eller hot, men också genom psykisk påverkan – till exempel genom att skuldbelägga, kontrollera eller använda kärleksrelationen som medel för att få makt. Exempel på sexuellt våld i en parrelation kan vara att ha sex med någon som sover eller är påverkad, att sprida sexuella bilder utan samtycke eller att använda sex för att straffa, förnedra eller kontrollera.

När våldet sker inom en kärleksrelation kan det vara svårt för den utsatta att känna igen det som ett övergrepp. Känslor som kärlek, rädsla och beroende kan göra det svårare att sätta gränser eller att söka hjälp. Sexuellt våld i parrelationer förekommer ofta tillsammans med andra former av våld, såsom psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt våld.

Läs mer i temat Våld i ungas parrelationer

Sexuellt utnyttjande mot ersättning

Sexuellt utnyttjande mot ersättning, ibland kallat för sex mot ersättning, är en form av sexuellt våld och exploatering. I detta material används begreppet sexuellt utnyttjande mot ersättning för att beskriva när unga blir utsatta för sexuella handlingar i utbyte mot ersättning av något slag, exempelvis pengar, boende, alkohol, droger eller kläder. I Sverige är det olagligt att köpa sex (6 kap. 9, 11 och 12 §§ brottsbalken). Detta förbud gäller även olika former av sexuellt utnyttjande i utbyte mot ersättning. Kontakt kan tas på nätet, via sociala medier, chattappar eller ibland i fysiska miljöer. Det kan handla om enstaka tillfällen eller upprepade kontakter där den unga systematiskt utnyttjas. Förövaren är ofta äldre än den som utnyttjas och drar fördel av åldersskillnaden och den ungas utsatta situation, men det kan också vara en jämnårig eller yngre.

Läs mer på sidan Om sexuellt utnyttjande mot ersättning inom det här temat

Våldet utövas på olika arenor

Det sexuella våldet kan utövas i olika sammanhang och i alla miljöer som den unga befinner sig i – på nätet, i skolan, på fester eller i hemmet.

Sexuellt våld som utövas via nätet

En växande del av det sexuella våldet mot unga sker i digitala miljöer – via mobiltelefoner, datorer och sociala medier. Förövare kan ta kontakt genom chattar, spel eller appar, och det sker ofta via plattformar som Snapchat, Instagram, Discord eller WhatsApp. Våldet kan ta sig många former, från sexuella trakasserier och spridning av bilder till allvarliga övergrepp som utpressning i sexuellt syfte.

Förövaren kan vara en helt okänd person, men också en pojk- eller flickvän, kompis eller bekant till den som utsätts. Exempel på sexuellt våld som utövas via nätet är grooming där förövaren tar kontakt med unga på nätet i syfte att utnyttja den unga sexuellt. Ett annat exempel är så kallade exposekonton där nakenbilder publiceras utan samtycke, och den som utsätts pressas till att skicka sexuella bilder eller videor.

Skickat eller mottagit nakenbilder

Det är relativt vanligt att ungdomar skickar avklädda bilder eller filmer till varandra. I en svensk studie uppgav cirka en tredjedel av ungdomarna att de gjort detta. Det är vanligare bland flickor än bland pojkar, och förekomsten har ökat under de senaste åren, särskilt bland flickor. Vanliga skäl som angavs till att man skickade bilder var att man blivit tillfrågad av en partner eller ville få kommentarer på sitt utseende. Vissa uppgav att de skickat bilder eller filmer efter hot eller tvång.

Foldern Nätbaserat våld mot barn och unga ger stöd för elevhälsan och ungdomsmottagningar. Foldern beskriver bland annat olika former av nätbaserat sexuellt våld och hur det kan upptäckas. 

Nätbaserat sexuellt våld mot barn och unga (pdf), Socialstyrelsen

Vem utsätts för sexuellt våld

Sexuellt våld och sexuella övergrepp mot unga är ett omfattande samhällsproblem som ofta sker i det dolda. Siffrorna varierar något mellan olika undersökningar, men studier som gjorts bland elever i åk 3 på gymnasiet och i befolkningsundersökningar bland unga visar att upp emot en fjärdedel har varit utsatta för någon typ av sexuellt våld. Omkring en tiondel uppgav att de hade blivit utsatta för penetrerande övergrepp. Många av de som utsätts har blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Det första övergreppet sker oftast under tonåren, men en mindre andel utsätts redan vid yngre ålder. Samtidigt uppger mer än hälften av unga i en studie att de var ganska eller mycket nöjda med sitt sexliv och en stor majoritet uppgav att de hade känt sig trygga vid det senaste tillfället de hade sex.

Särskilt sårbara och utsatta  

Alla unga kan utsättas för sexuellt våld, men vissa grupper befinner sig, på grund av olika omständigheter, i en särskilt sårbar och utsatt situation och löper därmed högre risk att utsättas för olika former av våld. Nedan beskrivs några av dessa grupper och omständigheter.

Tonårsflickor

Studier om ungas sexualitet och utsatthet för sexuellt våld visar att tonårsflickor löper hög risk att utsättas för sexuellt våld. Omkring en femtedel av flickorna uppger i olika studier att de blivit utsatta för penetration mot sin vilja och lika många uppger att de blivit utsatta för fysiskt våld i samband med sex. Motsvarande siffra för pojkar var 2respektive 3 procent.

Hbtqi-ungdomar

Överlag löper hbtqi-ungdomar högre risk att utsättas för sexuellt våld jämfört med heterosexuella. I en studie uppgav mer än hälften av de som identifierade sig som homosexuella, eller att könsindelningen inte passade dem, att de hade utsatts för någon typ av sexuellt våld.

Unga i samhällsvård

Unga, särskilt flickor, som är placerade i familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller på särskilt ungdomshem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är överrepresenterade bland dem som utsatts för sexuellt våld eller blir sexuellt utnyttjade mot ersättning. Flickor som är placerade i särskilda ungdomshem utgör en särskild riskgrupp med förhöjda risker för sexuellt våld både från en partner, före detta partner eller av någon som de står i beroendeställning till. Av de flickor som skrevs in på ett särskilt ungdomshem mellan 2021 och 2024 uppgav mer än hälften att de hade blivit utsatta för någon typ av sexuellt våld, före eller under placeringstiden.

Unga med funktionsnedsättning

Studier visar att unga som har en nedsatt fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsförmåga till följd av sjukdom eller en medfödd eller förvärvad skada, löper betydligt högre risk att utsättas för våld, inklusive sexuellt våld, än andra ungdomar.

För flickor med neuropsykiatrisk diagnos är risken dubbelt så hög att utsättas för penetrerande sexuella övergrepp jämfört med de som inte har en diagnos, visar en svensk studie.

 

Unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning löper också ökad risk att utsattas för sexuellt våld. De som utsätts kan ha svårt att förstå och sätta ord på vad de varit med om. De kan ha begränsad kunskap om kroppslig integritet, samtycke och vad som är okej i en relation och utsattheten i denna grupp riskerar att förbises. Därför är det viktigt att vuxna i deras närhet är medvetna om risken att utsättas, så att det kan förebyggas eller uppmärksammas.

Läs mer på sidan Om våld mot barn med funktionsnedsättning

Unga i hederskontext

Att vara utsatt för sexuellt våld och växa upp i en hederskontext kan innebära särskilt svåra omständigheter eftersom sexuellt våld kan förbises när fokus ligger på den hedersrelaterade problematiken. Studier visar även att andelen utsatta unga som lever i en hederskontext är hög.

Unga som lever i en hederskontext och har en partner kan också riskera att utsättas för sexuellt våld i nära relation. En partner kan till exempel hota att avslöja relationen för den utsattes familj eller nätverk.

Hederskontexten kan också göra det svårt att söka hjälp eftersom det kan innebära en ökad risk för våld och förtyck om familjen får kännedom om att den unga har haft sexuella kontakter.

Unga med skadligt bruk eller beroende

Unga med skadligt bruk eller beroende löper en hög risk att utsättas för sexuellt våld. Det förekommer att unga "samtycker" till sex i utbyte mot droger, alkohol eller någonstans att bo. I dessa fall kan det finnas en maktobalans som den som utövar våldet kan utnyttja.

Tonårsflickor i kriminella miljöer

Tonårsflicor som befinner sig i gängrelaterade eller kriminella miljöer löper en ökad risk att utsättas för sexuellt våld eller utnyttjas sexuellt mot ersättning. Det kan förekomma att flickor används som en form av valuta och "säljs" vidare inom kriminella nätverk. Utsattheten i dessa miljöer är ofta dold och svår att upptäcka, och flickorna kan känna att de saknar möjlighet att söka hjälp.

Hur upplever unga sin utsatthet?

Unga kan känna skam och skuld över det som de blivit utsatta för. De kan också sakna språk för att beskriva vad de varit med om och kan uppleva att vuxna inte lyssnar eller förstår, vilket kan utgöra ett hinder för att söka hjälp.

Läs mer på sidan Prata med unga om sexuellt våld, inom det här temat

Riskfaktorer för att utöva sexuellt våld

Olika faktorer, på individ-, relations- och samhällsnivå, kan öka risken för att en person utövar sexuellt våld. Att förstå dessa riskfaktorer är viktigt för att kunna förebygga sexuellt våld och ge rätt stöd till både våldsutövare och offer. På individnivå är tidigare erfarenheter av våld och övergrepp en stark riskfaktor. Personer som själva har blivit utsatta för någon form av våld under uppväxten, löper enligt forskning en högre risk att senare i livet själva utöva våld.

Hos de som utövar sexuellt våld är det vanligt med attityder som rättfärdigar våld eller våldtäktsmyter samt en hög grad av impulsivitet och aggressivitet, visar en studie. Både förövare och offer delar vissa gemensamma riskfaktorer, bland annat alkohol- och drogbruk, sexuella riskbeteenden och stereotypa uppfattningar om kön och sexualitet. Forskning visar att alkohol ofta förekommer i samband med sexuellt våld bland unga, vilket påverkar samtyckesförmågan hos både förövare och offer.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Ut ur utsatthet. Betänkande av Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution, SOU 2023:97, Regeringskansliet, 2023
Rättslig vägledning 2024:9, Åklagarmyndigheten, 2024
Ungas hälsa, relationer och sexliv. Resultat från UngKAB23, en enkätstudie om ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, Folkhälsomyndigheten, 2025
Ungas hälsa, relationer och sexliv. UngKAB23, Folkhälsomyndigheten, 2025
Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet, fördjupningsrapport, Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Barnafrid, Linköpings Universitet, 2017
Unga, sex och internet efter #metoo: om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2021
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år, Folkhälsomyndigheten, 2017
Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, otrygghet och förtroende, Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
SiS ADAD inskrivningsintervju för ungdomar inskrivna hos SiS år 2021–2024, Statens institutionsstyrelse, 2025
En uppväxt fri från våld. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Betänkande av utredningen En uppväxt fri från våld, SOU 2022:70, Regeringskansliet, 2022
Mer utsatt än andra. Om våld och övergrepp mot barn med funktionsnedsättningar, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2021
Bendixen M & Kennair L E O: Risk factors of sexual violence perpetration and victimization among adolescents: A study of Norwegian high school students, 2024
Øverlien C et al.: Nesten innafor. Seksuell vold og krenkelser i unges nære relasjoner, Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, 2024

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!