Det kan vara bra att inleda med att berätta om sexuellt våld på ett övergripande plan. Att berätta att man har mött ungdomar som har utsatts och hur man kan reagera och må efteråt. Det kan också vara värdefullt att beskriva strategier som förövare ofta använder. Det sätter det sexuella våldet i ett sammanhang och hjälper den unga att förstå att andra också kan vara i samma situation.
Ett bra första steg är att öppna upp för samtal om relationer och sexualitet i allmänhet. Man kan till exempel säga: "Jag vet att många unga är med om situationer som inte känns bra i efterhand – ibland kan det handla om att någon tjatat, pressat eller erbjudit något i utbyte mot nakenbilder eller sex. Är det något du känner igen?"
Hjälp med att sätta ord på utsattheten
För unga som har blivit utsatta för sexuellt våld kan det vara svårt att sätta ord på sina upplevelser, att våga berätta och att ens förstå att det de varit med om faktiskt är ett övergrepp. Personer som möter unga i sitt yrke kan ha en viktig roll genom att försiktigt men tydligt öppna för frågor om ungas upplevelser samt skapa utrymme för samtal.
Att ställa öppna och icke-dömande frågor signalerar att ämnet går att prata om och att det finns en trygg vuxen som orkar lyssna. Konkreta exempel kan underlätta för den unga att förstå, till exempel genom att säga: ”Många unga har varit med om att de har gjort något sexuellt mot sin vilja, till exempel efter tjat eller när man varit full. Har något liknande hänt dig?”
Bygga förtroende och ta emot berättelser
Förtroende byggs steg för steg, och det kan underlätta att pausa och boka in ett nytt möte med den unga. Det är viktigt att ta emot berättelsen och visa att man kan hantera förtroendet som det innebär.
Samtal med unga med funktionsnedsättning
För unga som har svårt att uttrycka sig i ord kan samtalsstöd, bilder eller andra visuella hjälpmedel vara ett bra stöd. Det finns mer att läsa om detta under temat Våld mot barn med funktionsnedsättningar.
Skapa trygga miljöer och sätta berättelsen i ett sammanhang
Att sätta det som har hänt i ett sammanhang är också en viktig del av samtalet. Den unga kan behöva hjälp att reda ut förstå om det hen har upplevt är sexuellt våld och att det i så fall finns hjälp att få. Trygga miljöer, där unga vet att de kan prata utan att bli dömda eller ifrågasatta, är en förutsättning för att de ska våga berätta.
Varför kan det vara svårt att berätta
De som blivit utsatta känner ofta skuld, skam, lojalitet eller rädsla som hindrar dem från att berätta. De kan tro att de själva varit medskyldiga – särskilt om de fått något i utbyte eller själva sökt kontakt.
Lojalitet eller rädsla
När förövaren är en förälder, bonusförälder, syskon, släkting eller annan viktig person i den ungas liv, uppstår ofta starka lojalitetskonflikter som kan göra det extra svårt att berätta om vad som hänt. Den unga kan vara rädd att splittra familjen eller att inte bli trodd på. Det är också vanligt att känna skuld för att ha ”förrått” någon de älskar, särskilt om förövaren samtidigt visar omsorg eller kärlek eller har framfört hot. I vissa fall försöker den som utsatts skydda förövaren. Det kan även vara svårt att förstå att det som har hänt är fel, eftersom gränserna för vad som är normalt kan ha förskjutits över tid.
Hot, utpressning och manipulering
Förövare använder ofta hot: ”Ingen kommer att tro dig”, eller ”Jag kommer att sprida bilderna så att alla kan se vad du har gjort”. Detta, kombinerat med känslor av skam och självanklagelse, kan tysta den unga. Det är särskilt vanligt vid digital exploatering, där den unga kan ha skickat sexuella bilder eller filmer under press, och sedan känna att det var deras eget fel.
När de upplever att ingen lyssnar eller bryr sig
Unga som tidigare försökt berätta men inte blivit lyssnade på, inte blivit tagna på allvar, misstolkats eller bemötts med misstro, lär sig snabbt att det är bättre att vara tyst. Det gäller särskilt unga i en utsatt livssituation – till exempel de som är placerade, lever med skadligt bruk och beroende i familjen eller har erfarenhet av andra former av våld.
Pojkar som utsätts för sexuellt våld kan ha extra svårt att berätta om sina erfarenheter på grund av rädsla för att inte bli trodda på eller förstådda. Detta kan medföra att de inte får tillgång till det stöd de kan vara i behov av.
Egna normer kan påverka
Erfarenheter från de som är vana att fråga om sexuellt våld visar att man kan behöva vara medveten om hur ens egna normer och erfarenheter kan påverka samtalet. Frågor om varför den unga gjorde vissa val kan uppfattas moraliserande eller dömande och bör undvikas. Det är bättre att fokusera på att lyssna på den ungas berättelse och vara tydlig med att det inte är den som har utsatts som bär ansvaret för övergreppet.
Ta hand om svaret
Lika viktigt som att ställa frågor på ett bra sätt är det att ta hand om svaret. Våra egna fördomar kan ställa till det för oss och vi behöver vara försiktiga med att ha synpunkter på hur den unga lever sitt liv, eftersom det riskerar att helt stoppa en berättelse. Var också försiktig med att reagera och visa egna starka känslor inför det som sägs. Att vara saklig, lyssna noga och undersöka hur den unga tänker kring det som skett, för att sedan söka en gemensam väg framåt, brukar fungera. Om du har fått förtroende från en ung person som berättar om övergrepp är det viktigt att stanna kvar och lyssna.
Stöd för samtal om sexuellt våld
- Fem filmer och reflektionsfrågor som ger stöd till verksamheter att samtala om sexuellt våld. De handlar om att lyssna, ställa frågor och förstå ungas upplevelser av sexuellt våld. De berör också hur yrkesverksamma kan ta hand om sina egna känslor och reaktioner när vid samtal med unga om sexuellt våld. Filmerna och reflektionsfrågor har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet och Nationellt centrum för kvinnofrid.
Stöd för samtal om sexuellt våld, MUCF - Reda-ut häfte om våld, framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter, när man misstänker att personen har blivit utsatt för våld på något sätt- fysiskt, sexuellt, psykiskt, ekonomiskt eller funktionshinderrelaterat våld eller försummelse.
Reda ut-häfte om våld, Bildsamt.se - Mer information på Kunskapsguiden:
Uppmärksamma och samtala om våld i ungas parrelationer
Samtal med barn som har funktionsnedsättningar
Samtal med barn om sexuella övergrepp
Fråga om sexuellt utnyttjande mot ersättning
Vid samtal med unga om sexuellt utnyttjande mot ersättning finns det ytterligare aspekter som det kan vara bra att tänka på. Unga som har erfarenhet av sexuellt utnyttjande mot ersättning känner inte alltid igen sig i beskrivningen att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande. Därför kan yrkesverksamma få ett nekande svar om de använder ett sådant språk, även om den som tillfrågas har de erfarenheterna.
Det kan underlätta för den unga om samtalet inleds med att berätta att det inte är ovanligt att unga utsätts för olika typer av sexuellt våld och ge exempel på det. Till exempel att få ersättning för sexuella handlingar eller hotad eller tvingad till att skicka avklädda bilder. Sen kan frågan ställas om det är något som den unga känner igen sig i. Det är bra att använda de ord den unga själv använder för att beskriva handlingen till exempel har ”sålt sex”.
Några tips på hur frågor kan ställas
- När hade du sex första gången? Var det ditt eget val?
- Har du positiva eller negativa erfarenheter av sex?
- Har du varit med om att göra något som kändes dåligt efteråt?
- Hur många har du haft sex med? Det senaste halvåret?
- Har det hänt att du fått något för att ha sex?
- Har det hänt att du haft sex i utbyte mot alkohol eller droger?
- Har du varit med om att fotograferas eller filmas i sexuellt syfte?
- Har du haft sex med flera personer samtidigt?
Stöd för samtal om sexuellt utnyttjande mot ersättning
- Samtalsstöd för målgruppen barn och unga som varit utsatta för sexuell exploatering. I stödet finns förslag på konkreta frågor att ställa, stöd för att förstå reaktioner, och vägledning för att bygga tillit och trygghet i samtalet. Stödet är utvecklat av Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs stad. Det finns även ett längre och mer omfattande stöd på lansstyrelsen.se/vastra-gotaland.
Samtalsstöd Kortversion med frågor och stöd för samtal För målgruppen: barn och unga utsatta för sexuell exploatering (pdf) - Material från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Filmer om hur yrkesverksamma inom socialtjänsten kan prata med barn som har varit eller är med om svåra situationer. I filmerna intervjuas Åsa Landberg, legitimerad psykolog.
Samtal med barn inom socialtjänsten