Barn som lever med våld

Upplevelser av våld i barndomen kan få stor påverkan på barns utveckling och hälsa, på kort och lång sikt. Hälso- och sjukvårdens personal har ett stort ansvar att fånga upp och agera redan vid misstanke om att barn eller deras närstående utsätts för våld i nära relation.

Visste du att...

Var tionde barn upplever våld i hemmet.
Nästan var tredje ungdom som har dejtat/haft en relation uppger att de utsatts för någon form av våld i relationen. Vanligast är digitalt psykiskt våld.

Vad är våld mot barn?

Alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande och sexuella övergrepp.
Att anhöriga barn anar, hör eller bevittnar våld i hemmet är en typ av psykiskt våld som de kan ta skada av.
Våld mot barn inkluderar också könsstympning av flickor.

Agera redan vid misstanke

Personal inom all vård och omsorg behöver vara uppmärksam på tecken eller symtom som kan tyda på att ett barn eller ungdom är utsatt eller riskerar att utsättas för våld i nära relation.

Vårdpersonalen ska agera redan vid misstanke om att barn upplever våld i hemmet, även om barnet inte personligen är närvarande i vårdsituationen utan det är någon annan i familjen som vården träffar.

Ansvaret att uppmärksamma barns utsatthet är tydligt och gäller hela vårdkedjan. Särskilt viktigt är det för verksamheter som ofta möter barn och föräldrar eller i verksamheter som möter barn i särskild risk (exempelvis barn till föräldrar med psykisk ohälsa, beroende och funktionsnedsättning).

Vad ska du som vårdpersonal göra?

När barnet är patient

Vid misstanke om att barn bevittnat eller utsatts för våld i nära relation ska personalen:

Beakta barnets behov av vård och stöd kopplat till våldsutsatthet
Göra en orosanmälan till socialnämnden om du misstänker att barn far illa
Fråga medföljande vuxen om orsaken till tecken eller skador man kan se (om det inte medför risker för barnet att fråga)
Fråga barnet i enrum om vad som orsakat symtom och tecken, om det bedöms som lämpligt utifrån risker för barnet och hens ålder och mognad.
Överväga att göra en polisanmälan för att förebygga brott mot barn.

När en vuxen barnet bor med kan vara våldsutsatt

Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om våldsutsatthet, ska vårdpersonalen:

Göra en orosanmälan till socialtjänsten, om den vuxna bor med minderåriga barn
Beakta om det finns anhöriga barn som behöver information, råd och stöd.

Ansvaret att agera gäller redan vid misstanke om att ett barn kan fara illa av våld hemma, även om barnet inte är din patient eller med i vårdsituationen.

Ansvaret att agera gäller alla typer av våld, även som det som barn anar, hör eller bevittnar som är en typ av skadligt psykiskt våld och bristande omsorgsförmåga och skydd av barnet.

Rekommendation – Barn- och ungdomspsykiatrin

Uppmärksamma risk för våldsutsatthet i alla ärenden.

Ska du fråga barn direkt om våld?

Barn berättar sällan spontant om upplevelser av våld hemma. Det betyder inte att man rutinmässigt ska fråga varje barn om de är utsatta för våld. Om du överväger att fråga barnet direkt, behöver det göras utifrån en bedömning om det är lämpligt utifrån risker, barnets ålder och mognad.

Då ska du göra en orosanmälan till socialtjänsten

Om du misstänker att ett barn kan fara illa av våld i hemmet ska du enligt socialtjänstlagen göra en orosanmälan till socialtjänsten.

För att kunna förebygga barns våldsutsatthet och fånga upp barn i behov av skydd, stöd och hjälp är det viktigt att i ett tidigt skede agera genom att göra en orosanmälan, även om det är misstankar och även om du endast träffat andra i familjen som du misstänker är utsatta för våld.

Så gör du en orosanmälan

Anmälan ska i regel göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor.
Det finns inga formella krav på anmälan, men du bör göra anmälan skriftligt.
I anmälan beskriver du vilket barn det handlar om, dina iakttagelser och din oro för barnet. Konkret och detaljerat information som beskriver orsaken till oron underlättar för socialtjänsten.
Ta stöd av verksamhetens rutiner om orosanmälan eller prata med din chef för vägledning.

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare (Socialstyrelsen)

Beakta anhöriga barns behov av information, råd och stöd

Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att se över anhöriga barns behov av information, råd och stöd när en förälder till barnet utsätter barnet eller närstående för våld.

Ansvaret gäller alltså när du möter den vuxne, även om barnet inte är patient eller närvarande.

Dokumentation i patientens journal

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i patientjournalen dokumentera vilka åtgärder som har vidtagit med anledning av misstanke om att en vuxen eller ett barn är våldsutsatt, samt vilka symtom och tecken som har observerats och väckt misstanke.

Journalanteckningar som handlar om våld dokumenteras i patientjournalen under dolt sökord om det finns möjlighet i journalsystemet. Det som dokumenteras under dolda sökord är inte tillgängligt att läsa i journalen via 1177.

Vårdgivaren har ett ansvar för att säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även när en patient har skyddade personuppgifter.

Skyddade personuppgifter och dokumentation (Socialstyrelsen)

Överväg att lämna uppgifter till polisen för att förebygga brott

Hälso- och sjukvården har möjlighet att lämna uppgifter till Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten angående misstanke om brott gentemot någon som inte fyllt 18 år för brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller enligt lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Undantag från sekretessen bör användas med urskiljning och varsamhet. I första hand eftersträvas patientens samtycke.

Socialstyrelsens meddelandeblad om bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och barnfridsbrott (Socialstyrelsen)

Rutiner ska finnas

Vårdgivaren ansvarar för att fastställa rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld, hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras och hur barns behov av information råd och stöd ska beaktas. Det står i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation.

Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation (Socialstyrelsen)

Dela

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad: 2025-07-14