Trots att risken för unga att utsättas för våld i en parrelation är hög uppmärksammas sällan ungas utsatthet av vuxna runt omkring. Risken finns även att våldet bagatelliseras eller bortförklaras med att ett omoget beteende tillhör ungdomstiden. Den som möter unga i sitt arbete har en viktig roll i att arbeta förebyggande, att tidigt uppmärksamma våld samt erbjuda stöd.
Vad är våld i ungas parrelationer
Med våld i ungas parrelationer avses här våld som förekommer i romantiska och/eller sexuella relationer mellan unga mellan 13 och 21 år. Relationen behöver inte vara etablerad eller offentligt känd. Det omfattar även dejtingrelationer eller när ungdomen har flera relationer parallellt. Det gäller även när våldet sker efter att en relation har upphört eller i samband med tillfälliga sexuella relationer.
Att befinna sig i en pågående utvecklingsfas utgör en särskild sårbarhet
Det faktum att unga personer befinner sig i en fas i livet präglad av kognitiv och psykosocial utveckling vid sidan av mer begränsade livserfarenheter, gör dem särskilt sårbara. I vissa fall kan våld förekomma i den första kärleksrelation som en ung person har och avsaknaden av en jämförelseram eller erfarenheter från tidigare relationer kan medföra att kontrollerande beteenden och svartsjuka misstolkas som tecken på kärlek. Det kan helt enkelt vara svårt att avgöra vad som är okej och inte i en relation.
Beroende av vuxna
Unga står ofta i beroendeställning till vuxna i sin närhet. Det gäller särskilt unga som ännu inte flyttat hemifrån. I de fall där den unga personen är under 18 har föräldrar och vårdnadshavare också ett ansvar att skydda dem. Även i skolmiljön kan unga vara beroende av vuxna, som har ett ansvar för att skolarbetet ska fungera och för att skolmiljön ska vara trygg och säker.
Våldet och skolan
Unga som utsätts för våld går ofta i samma skola som den som utövar våldet. Skolan kan då, i stället för att utgöra en miljö för lärande och utveckling, bli en plats där våldet och hoten från en tidigare partner fortsätter, även efter att relationen avbrutits. Våldet riskerar att påverka skolgången negativt, exempelvis genom att det blir svårt att koncentrera sig på skolarbetet eller ökad skolfrånvaro som en följd av att försöka undkomma våldet.
Riskfaktorer för att utsättas för våld
Vissa grupper av unga löper högre risk, jämfört med andra unga, för att utsättas för våld i en parrelation. Det gäller särskilt flickor, icke-binära, barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn som är anhöriga till en förälder med svårigheter eller har en förälder som utsatt dem för våld.
Olika former av våld i ungas parrelationer
Våld kan ta sig många olika uttryck och dessa uttrycksformer kan delas in i olika kategorier, som fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller digitalt våld. Det är vanligt att unga utsätts för flera former av våld samtidigt. Fysiskt våld förekommer ofta tillsammans med psykiskt våld, till exempel i form av hot, kränkningar, nedvärderingar och isolering. Digitalt våld kan utgöra en förlängning av psykiskt våld med kontrollbeteenden, övervakning av telefon och sociala medier, hotfulla meddelanden eller spridning av bilder, både före och efter fysiskt våld. Sexuellt våld kan förekomma i situationer där fysiskt våld redan används, till exempel för att tvinga till sex eller hindra någon från att säga nej. Att utsättas för flera former av våld är kopplat till ökad psykisk ohälsa och allvarligare konsekvenser.
Psykiskt våld
Psykiskt våld kan beskrivas som handlingar som syftar till att skada, kontrollera, skrämma eller förminska en annan person genom icke-fysiska medel. Det kan handla om återkommande mönster av ord, tonfall, kroppsspråk eller situationer som bryter ned en persons självkänsla, självförtroende och känsla av egenvärde.
Psykiskt våld börjar ofta tidigt
Psykiskt våld är vanligt förekommande redan i relationens inledande fas, till exempel krav på ständig kontakt, kritik av vänner och ”skämtsamma” förolämpningar.
Den vanligaste formen av våld bland unga
En svensk rapport visade att det psykiska våldet var den vanligaste formen av våld i ungas parrelationer. Nästan var fjärde ungdom som haft en relation eller dejtat någon hade varit utsatt för det. Det vanligaste var att ha blivit utskälld eller fått elaka meddelanden digitalt, följt av att ha blivit kontrollerad eller övervakad av sin partner via mobilen eller sociala medier. Flickor och icke-binära var utsatta i högre grad än pojkar.
Digitalt våld
Internet och digitala medier har skapat nya arenor där unga kan utsättas för våld. Det kan handla om trakasserier, hotfulla meddelanden eller att någon utan tillåtelse loggar in på den ungas sociala mediekonton. Digitalt våld kan även innebära att ungdomen pressas eller tvingas att skicka sexuella meddelanden eller bilder.
Samband mellan digitalt och fysiskt våld
Den digitala och den fysiska verkligheten hänger ofta samman. Om exempelvis nakenbilder på en ung person sprids är det vanligt att förövaren finns i den ungas närhet, till exempel en klasskamrat eller en nuvarande eller tidigare partner. Hot om att sprida bilder kan innebära att unga stannar kvar i destruktiva relationer som de egentligen vill lämna. Risken för spridning kan utgöra ett kraftfullt medel för att kontrollera och fortsätta utsätta den unga för våld.
Digitalt våld kan fortsätta även när våldsutövaren inte är i närheten
Digitalt våld tar inte slut för att våldsutövaren och den våldsutsatta är fysiskt åtskilda. Det kan pågå dygnet runt, oavsett plats. Digitalt våld kan till exempel fortsätta även om ungdomen blir placerad i samhällsvård. Det finns risk för att de digitala övergreppen fortsätter trots att ungdomen inte längre befinner sig i sin tidigare miljö.
Kontrollerande våld
Kontrollerande våld innebär ett systematiskt mönster av beteenden som syftar till att begränsa, styra och dominera den andra personen.
Kontrollen utökas ofta efterhand
Det kan beskrivas som att våldsutövaren gradvis tar makt och kontroll över den utsattas liv, tills den utsatta förlorar självständighet, handlingsfrihet och trygghet.
Metoder för kontroll
Kontrollen kan handla om att begränsa den utsattas kontakt med familj, vänner och omgivning samt att styra och övervaka användning av telefon, sociala medier och platsinformation.
Normalisering av kontrollerande beteenden
Digitaliseringen har för många gjort det normaliserat att ha kontroll. Det finns en generell förväntan att alla ska vara tillgängliga hela tiden och att till exempel via mobiltelefonen kontinuerligt följa en persons rörelser. Det kan göra det svårt för både de som utsätts för och de som utövar våld att se när kontrollen blir destruktiv och går över gränsen.
Sexuellt våld
Bland unga som lever i våldsamma relationer är sexuellt våld vanligt förekommande. För många unga kan det vara svårt att urskilja vad som är sexuella handlingar och vad som är sexuellt våld. Exempelvis kan unga uppleva en förväntan på att ställa upp på sexuella handlingar. Denna förväntan kan påverkas av jämnåriga, men också av normer och föreställningar i samhället om vad som anses vara ”normalt”. Unga kan även utsättas för direkt press från partner eller vänner.
Det är angeläget att vuxenvärlden ger unga korrekt och saklig information om sexualitet och relationer, utan att moralisera. Det innefattar att samtala om kroppens funktioner, om vad samtycke innebär samt om skillnader mellan pornografi och verkliga sexuella relationer.
Påverkan och sociala normer
Vissa unga kan acceptera sexuella handlingar som de egentligen inte vill genomföra, exempelvis för att avvärja en situation där de utsätts eller riskerar att utsättas för psykiskt och/eller fysiskt våld. Stöd från andra, både jämnåriga och vuxna, kan vara avgörande för att identifiera och motverka sexuellt våld.
Sugardejting – en närliggande utmaning
Ett särskilt fenomen är så kallad sugardejting. Det innebär en återkommande kontakt där en yngre person får någon form av ersättning i utbyte mot sexuella handlingar. Ersättningen kan bestå av pengar men också av till exempel alkohol, kläder eller smink. Många unga kan uppfatta och i samtal beskriva sådana kontakter som en parrelation, trots att det i grunden handlar om sex mot ersättning. Det kan vara relevant att ha detta i åtanke i samtal med unga om deras nära relationer.
Fysiskt våld
Fysiskt våld kan innebära att en person använder fysisk kraft mot sin partner på ett sätt som orsakar, eller riskerar att orsaka, smärta, skada eller kroppsligt obehag. Bland unga kan detta förekomma i både tillfälliga och mer etablerade relationer, och våldet kan vara enstaka händelser eller återkommande. Fysiskt våld kan ske både i konfliktfyllda situationer och som en del av ett mönster av kontroll och maktutövning. Fysiskt våld börjar ofta som knuffar eller fasthållning och blir grövre med tiden.
Följder av våldet
Fysiska konsekvenser
Vanliga fysiska konsekvenser är blåmärken, sår, frakturer, huvudvärk och magbesvär.
Psykiska konsekvenser
Ångest, depression, självskadebeteende och posttraumatiska symptom är vanligt förekommande konsekvenser av psykiskt våld. Unga som har varit utsatta för våld i en parrelation rapporterar också högre förekomst av suicidtankar och suicidförsök, jämfört med icke-utsatta.
Sociala konsekvenser
Våld kan leda till minskad skolnärvaro, sämre skolprestationer och social isolering. Även utövande av våld mot en partner riskerar att bli ett återkommande beteendemönster i framtida kärleksrelationer när det väl har etablerats under ungdomstiden. Personer som har utsatts för partnervåld i ung ålder rapporterar högre grad av utsatthet även senare i livet. Den unga kan uppleva en känsla av maktlöshet eller skuld och skam, vilket i sin tur kan minska benägenheten att söka hjälp.
Källor:
Kartläggning av myndigheternas kunskapsstöd rörande våld i ungas nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten, 2024
Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, Stiftelsen Allmänna barnhuset och Jämställdhetsmyndigheten, 2024
Caman S & Skott S: Dödligt partnervåld mot unga, Jämställdhetsmyndigheten (Karolinska institutet, Mittuniversitetet), 2023
Våld i ungas parrelationer, BRÅ, 2021
Korkmaz S: Våld i ungas nära relationer, Uppsala universitet, 2022
Korkmaz S: Youth Intimate Partner Violence, The Routledge International Handbook of Domestic Violence and Abuse, 2021
Korkmaz S, Øverlien C & Lagerlöf H: Youth intimate partner violence : prevalence, characteristics, associated factors and arenas of violence, Uppsala universitet, 2020
Korkmaz S: Research on teenage intimate partner violence within a European Context, Stockholms universitet, 2017
Bender A K, Koegler E, Johnson S D, Murugan V & Wamser Nanney R: Guns and intimate partner violence among adolescents: A scoping review, Journal of Family Violence, 2021
Malhi N, Oliffe J L, Bungay V & Kelly M T: Male Perpetration of Adolescent Dating Violence: A Scoping Review, Sage Journals, 2020
Hellevik P & Øverlien C: Teenage intimate partner violence: Factors associated with victimization among Norwegian youths, Sage Journals, 2016
Seimer B: Intimate violence in adolescent relationships: recognizing and intervening, MCN, 2004
