Vad är våld i ungas parrelationer
Med våld i ungas parrelationer avses i detta tema: våld som förekommer i romantiska och/eller sexuella relationer mellan unga. Relationen behöver inte vara etablerad eller offentligt känd och kan omfatta såväl enstaka kontakter som parallella relationer. Våldet kan även förekomma efter att relationen har upphört.
I temat fokuserar vi främst på att beskriva våld mellan unga i åldern 13–21 år. Detta med anledning av att många unga upp till 21 år befinner sig i en livssituation som skiljer sig från äldre åldersgrupper, eftersom de ofta fortfarande går i skola och kan vara ekonomiskt beroende av sina föräldrar och i många fall bor kvar i föräldrahemmet. Vidare handläggs denna åldersgrupp i många kommuner av verksamheter som arbetar specifikt med barn och unga, vilket också hänger samman med att socialtjänstlagstiftningen till viss del skiljer sig för unga upp till 21 år. Personer över denna ålder handläggs i regel av enheter som främst möter vuxna. Den forskning som refereras i temat kan dock utgå från andra åldersintervall.
Att befinna sig i en pågående utvecklingsfas utgör en särskild sårbarhet
Det faktum att unga personer befinner sig i en fas i livet präglad av kognitiv och psykosocial utveckling vid sidan av mer begränsade livserfarenheter, gör dem särskilt sårbara. I vissa fall kan våld förekomma i den första kärleksrelation som en ung person har och avsaknaden av en jämförelseram eller erfarenheter från tidigare relationer kan medföra att kontrollerande beteenden och svartsjuka misstolkas som tecken på kärlek. Det kan helt enkelt vara svårt att avgöra vad som är okej och inte i en relation.
Beroende av vuxna
Unga står ofta i beroendeställning till vuxna i sin närhet. Det gäller särskilt unga som ännu inte flyttat hemifrån. I de fall där den unga personen är under 18 har föräldrar och vårdnadshavare också ett ansvar att skydda dem. Även i skolmiljön kan unga vara beroende av vuxna, som har ett ansvar för att skolarbetet ska fungera och för att skolmiljön ska vara trygg och säker.
Våldet och skolan
Unga som utsätts för våld går ofta i samma skola som den som utövar våldet. Skolan kan då, i stället för att utgöra en miljö för lärande och utveckling, bli en plats där våldet och hoten från en tidigare partner fortsätter, även efter att relationen avbrutits. Våldet riskerar att påverka skolgången negativt, exempelvis genom att det blir svårt att koncentrera sig på skolarbetet eller ökad skolfrånvaro som en följd av att försöka undkomma våldet.
Riskfaktorer för att utsättas för våld
Vissa grupper av unga löper högre risk, jämfört med andra unga, för att utsättas för våld i en parrelation. Det gäller särskilt flickor, icke-binära, barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn som är anhöriga till en förälder med svårigheter eller har en förälder som utsatt dem för våld.
Olika former av våld i ungas parrelationer
Våld kan ta sig många olika uttryck och dessa uttrycksformer kan delas in i olika kategorier, som fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller digitalt våld. Det är vanligt att unga utsätts för flera former av våld samtidigt. Fysiskt våld förekommer ofta tillsammans med psykiskt våld, till exempel i form av hot, kränkningar, nedvärderingar och isolering. Digitalt våld kan utgöra en förlängning av psykiskt våld med kontrollbeteenden, övervakning av telefon och sociala medier, hotfulla meddelanden eller spridning av bilder, både före och efter fysiskt våld. Sexuellt våld kan förekomma i situationer där fysiskt våld redan används, till exempel för att tvinga till sex eller hindra någon från att säga nej. Att utsättas för flera former av våld är kopplat till ökad psykisk ohälsa och allvarligare konsekvenser.
Följder av våldet
Våldsutsatthet kan ge upphov till en rad fysiska och psykiska besvär och ohälsa, både på kort och på lång sikt. Personer som har utsatts för partnervåld i ung ålder rapporterar också i högre grad utsatthet för partnervåld senare i livet. Även utövande av våld mot en partner riskerar att bli ett återkommande beteendemönster i framtida kärleksrelationer när det väl har etablerats under ungdomstiden. Unga som har utsatts för våld i en egen parrelation har rapporterat självskadebeteende, suicidtankar och suicidförsök i betydligt högre grad än icke-utsatta. Ätstörningar och depression var också vanligare förekommande.