Våld i ungas parrelationer kan vara allvarligt och få stora konsekvenser för den som utsätts. I vissa situationer kan därför behovet av stöd och skydd vara större än vad föräldrar kan ta ansvar för. Våldsutövaren kan söka upp den våldsutsatta både i hemmet och i skolan, vilket kan göra det svårt för familjen att skydda sig och den unga personen på egen hand. Socialtjänsten kan också behöva samverka med polisen i frågor som rör den våldsutsattas säkerhet. Om en person är under 18 år rekommenderas socialtjänsten att skyndsamt göra en polisanmälan om det finns misstanke om bland annat att brott enligt 3, 4, eller 6 kap. brottsbalken, såvida det inte strider mot barnets bästa.
Riskbedömning
I en utredning som gäller en våldsutsatt ungdom behöver socialtjänsten göra en bedömning av risken för att den unga kommer att utsättas för ytterligare våld. FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer är inte anpassat för att användas för målgruppen barn och unga. Vissa av FREDA kortfrågor kan ändå vara relevanta att använda även för riskbedömningar som rör en ungdom.
Det kan till exempel vara:
- våldets typ och frekvens samt om det förekommer oftare eller har blivit grövre
- om våldsutövaren befinner sig i ett maktöverläge
- om sexuellt våld och/eller sexuell exploatering är en del av utsattheten
- om det förekommer digitalt våld och hot via sociala medier
- om våldsutövaren använder droger eller dricker sig berusad på ett sätt som ökar risken för våld
- om det förekommer våld med tillhyggen eller vapen, eller hot om sådant våld.
För bedömningen av risk är även ungdomens egen upplevelse och rädsla central. Vid en separation från våldsutövaren ökar ofta riskerna, vilket gör att ungdomen kan behöva ett förstärkt skydd. Trygga vuxna i närmiljön kan i vissa fall bidra till skyddet.
Fysiskt skydd
I vissa fall kan hotbilden från våldsutövaren vara sådan att den unga personens fysiska trygghet behöver säkerställas, till exempel genom en placering utanför hemmet. Ibland kan ungdomen behöva byta skola för att ha en trygg och säker miljö. Det kan vara aktuellt att ansöka om kontaktförbud eller skyddad folkbokföring. Ungdomar över 18 år kan vid behov erbjudas placering i skyddat boende.
Stöd i hantering av relationen
Den våldsutsatta kan behöva hjälp med att hantera relationen till våldsutövaren. En sådan relation kan ofta kännetecknas av en kombination av värme, kontroll, skuldbeläggande och manipulation. Lojaliteten till våldsutövaren kan vara stark, vilket ställer krav på varsamhet och tålamod i det professionella bemötandet. Var förberedd på att ungdomen kan vilja återuppta kontakten med den som utövat våldet. Ett förebyggande arbete kan motverka återvändande till destruktiva relationer.
Skydd behövs även på nätet
Den våldsutsatta kan behöva stöd i att se över sin digitala säkerhet, till exempel genom att blockera våldsutövaren, byta lösenord och ta bort platsdelningar i olika appar. För att kunna ge behövligt stöd är det viktigt med kompetens inom det digitala området. Utbildning kan behövas och det är viktigt att tänka på att utvecklingen inom området sker snabbt.
Organisationen ECPAT är en organisation som kan vara behjälplig med att ta bort material från internet om en ungdom under 18 år utsatts för spridning av sexuellt kränkande bilder eller filmer.
Inom ramen för projektet Digital Kvinnofrid har Uppsala Kvinnojour tagit fram en broschyr med säkerhetsrekommendationer för smartphone, appar och sociala medier.
Digital Kvinnofrid, Uppsala Kvinnojour (pdf), Digital Kvinnofrid
Tidigt stöd gör skillnad
Tidiga stödinsatser kan förebygga fortsatt utsatthet och mer allvarliga övergrepp. Ibland kan samtalsstöd från ungdomsmottagning eller socialtjänst vara tillräckligt. Om stödet dröjer kan situationen förvärras och leda till mer omfattande problem.
Psykologiskt och emotionellt stöd
Många unga har aldrig tidigare berättat om våldet och kan känna en stark rädsla för att inte bli trodda eller skada relationer till närstående. Skuld, skam, förvirring och självanklagelser är vanligt. Det krävs därför lyhördhet och kunskap i professionellas bemötande. Ungdomen kan behöva stöd i att förstå och bearbeta det som har hänt och hantera känslorna kopplade till våldet. Samtal om sunda relationer och gränser kan vara en viktig del, liksom att beakta eventuella tidigare erfarenheter av våld, inklusive sexuellt våld.
En del unga kan ha behov av mer omfattande stöd och det kan behövas behandlingsinsatser från barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller andra specialiserade mottagningar.
Tillgång till hälso- och sjukvård
Unga som utsatts för våld kan ha medicinska behov och kan behöva stöd med att ta relevanta sjukvårdskontakter. Det kan handla om fysiska skador som behöver undersökas av hälso- och sjukvården.
Det sociala nätverkets betydelse
Föräldrar, släktingar, vänner och andra närstående vuxna och jämnåriga kan ha stor betydelse för unga som utsatts för våld. Ett välfungerande socialt nätverk kan i vissa fall utgöra ett skydd men är inte alltid tillräckligt för att skydda ungdomen från våldsutövaren. Det yttersta ansvaret för att våldsutsatta unga ska få de insatser de behöver vilar på socialtjänsten.
Föräldrar till barn som utsatts för våld kan uppleva starka känslor av skuld, skam och maktlöshet och själva hamna i kris. För att kunna möta sitt barns behov kan föräldern därför själv behöva stöd. Även när socialtjänsten inte bedömer att det finns brister i föräldraförmågan kan föräldrarna behöva hjälp att förstå och hantera sitt våldsutsatta barns reaktioner och behov. Det kan handla om grundläggande kunskap om våld i ungas parrelationer och om hur våldet kan påverka hela familjen, även eventuella syskon. Många föräldrar känner en osäkerhet kring hur de ska agera och hur mycket de bör begränsa sitt barns frihet. De kan behöva vägledning från socialtjänsten i hur de bäst kan skydda och stötta. Föräldrars förmåga att hantera situationen ser olika ut. Vissa har goda förutsättningar att utgöra ett stöd medan andra kan ha svårare att möta sitt barns behov.