Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet kan ses som en kollektiv kunskap. För att erfarenheten ska anses vara beprövad krävs också att den värderas och granskas kritiskt. En viktig förutsättning är att erfarenheten är dokumenterad, så att den kan sammanställas och analyseras på ett systematiskt sätt.

Beprövad erfarenhet kan definieras som ”kunskap som vuxit fram i verksamheten genom att kunskaper från profession och brukare har synliggjorts, värderats och systematiserats genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning”.

Grunden för att bygga beprövad erfarenhet är erfarenheter som vuxit fram inom verksamheten och delas av flera. Beprövad erfarenhet kan ses som en kollektiv snarare än individuell kunskap. För att erfarenheten ska betraktas som beprövad krävs också att den värderas och granskas kritiskt. Det kan göras i verksamheten eller av utomstående.

En viktig förutsättning är att erfarenheten är dokumenterad, så att den kan sammanställas och analyseras på ett systematiskt sätt. Då blir den möjlig att sprida och tillgodogöra sig i andra verksamheter. Om processen för att ta fram kunskapen är tydligt beskriven kan andra verksamheter dessutom testa samma upplägg, jämföra resultat och vidareutveckla den beprövade erfarenheten.

Beprövad erfarenhet kan komplettera forskningen

När det saknas forskning blir behovet av beprövad erfarenhet extra tydligt, men beprövad erfarenhet är inte en andrahandslösning när det saknas vetenskaplig kunskap. Den har ett eget värde, inte minst genom att den växer fram i verksamheten.

Beprövad erfarenhet kan komplettera forskningen och bidra med viktiga insikter, exempelvis genom att belysa frågor från ett lokalt perspektiv. Den kan ge specifik kunskap om den egna verksamheten, vilket sällan går att hitta i den vetenskapliga litteraturen. En god förståelse för den egna verksamheten kan i sin tur göra det lättare att bedöma överförbarheten i forskningsresultat, det vill säga hur relevanta de är för den egna verksamheten.

Lokala uppföljningar och utvärderingar är även viktiga verktyg för en framgångsrik implementering. De kan exempelvis ge kunskap om hur nya metoder, arbetssätt och andra åtgärder fungerar i den egna verksamheten. Dessutom kan de ge ett kunskapsbaserat underlag för att anpassa metoder och arbetssätt till lokala förutsättningar och behov.

Utveckla beprövad erfarenhet – med konkreta metoder

Beprövad erfarenhet behöver inte alltid vara svårt och komplicerat att utveckla – tvärtom kan mycket göras lokalt, med konkreta metoder som redan används i många verksamheter. Det handlar om att ta tillvara på den information, erfarenhet och kunskap som finns i verksamheten och systematisera den på ett sätt som gör skillnad. Genom metoder som individbaserad systematisk uppföljning, brukarundersökningar, lokala utvärderingar, beskrivningar av arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete, kan ni skapa ett starkare kunskapsunderlag och bidra till utvecklingen av beprövad erfarenhet.

Många verksamheter arbetar redan med detta – men ofta saknas ett mer systematiskt tillvägagångssätt. Med rätt stöd är det fullt möjligt att ta nästa steg.

Presentationsmaterial om vetenskap och beprövad erfarenhet

Det finns ett presentationsmaterial om vetenskap och beprövad erfarenhet som har tagits fram utifrån skriften Om beprövad erfarenhet i Socialtjänsten. 

Presentation – Vetenskap och beprövad erfarenhet i socialtjänsten –
Socialstyrelsen

Om beprövad erfarenhet i socialtjänsten

Denna text kommer från skriften Om beprövad erfarenhet i socialtjänsten. I skriften hittar du samtliga källhänvisningar, och dessa anges löpande i texten.

Om beprövad erfarenhet i socialtjänsten – Socialstyrelsen

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik handlar om att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. Den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.

Lärstöd i evidensbaserad praktik

Läs mer om evidensbaserad praktik och få verktyg för att synliggöra, analysera och vid behov testa nya arbetssätt som bidrar till en evidensbaserad praktik. Lärstödet är särskilt användbart för dig som vill driva utveckling i din verksamhet. Stödet kan också användas av andra yrkesroller och för alla olika målgrupper inom individ och familjeomsorg (IFO), funktionshinderomsorgen (LSS) och äldreomsorgen.

Individbaserad systematisk uppföljning, ISU

Individbaserad systematisk uppföljning, ISU, handlar om att beskriva och mäta brukares behov, insatser och resultat för att sedan sammanställa dem på gruppnivå i syfte att analysera och utveckla verksamheten. ISU ger kunskap för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete.

Insatser inom socialtjänsten med vetenskapligt stöd – SBU

Sida med överblick över insatser, åtgärder och arbetssätt inom socialtjänsten som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, bedömt har ett tillförlitligt stöd i forskningen. 

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Om beprövad erfarenhet, Socialstyrelsen 2025

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!