Den här sidan riktar sig till dig som arbetar som vårdpersonal. Den ingår i ett stöd som Socialstyrelsen har tagit fram för psykiatrin och rättspsykiatrin, för att utveckla arbetet med närståendes delaktighet.
Börja gärna med den här introduktionen, som bland annat innehåller en film:
Introduktion: Närståendes delaktighet i psykiatrin och rättspsykiatrin
Utgångspunkten i stödet är att både patienter och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling. Det kallas presumtivt samtycke, eller presumerat samtycke. Läs mer om olika former av samtycke längre ner.
Involvera närstående i hela vårdprocessen
Många närstående vill vara informerade och bidra i vården så mycket som de får. Att ge dem information och kunskap om vården kan skapa trygghet både hos dem och patienten. Ha därför alltid med dig frågor som:
- På vilket sätt vill patienten involvera närstående?
- På vilket sätt kan och vill de närstående göras delaktiga och bidra?
- Hur och när kan de närstående bjudas in tillsammans med patienten?
Genom att bjuda in närstående till ett första besök eller så snart som möjligt efter en inläggning skapar du förutsättningar för att närstående kan vara en naturlig och självklar del genom hela vårdprocessen.
Kom ihåg att de närstående kan behöva svar på frågor som de uppfattar som mer brådskande, till exempel vad de kan göra om patienten behöver akut hjälp.
God och sammanhållen vård underlättar för närstående
Det bästa stödet till de närstående är en fungerande och sammanhållen vård och omsorg för patienten. De närstående är en viktig resurs för både patienten och dig i det arbetet.
Genom att se till att patienten har en fast vårdkontakt eller vård- och stödsamordnare, kan du avlasta de närstående från alltför mycket ansvar. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att samordna olika vård- och omsorgskontakter för att vården ska fungera smidigt och sammanhållet.
Arbeta systematiskt med närståendes delaktighet
Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården behöver ha ett ledningssystem. Det består av tre delar:
- Leda och planera
- Ge vård och stöd
- Följa upp, utreda, lära och förbättra
Här nedanför finns en schematisk bild av systemets tre delar. I varje del kan verksamheten arbeta systematiskt med närståendes delaktighet.
Leda och planera samt Följa upp, utreda, lära och förbättra beskrivs närmare i texten För chefer och verksamhetsutvecklare om närståendes delaktighet
Den här texten har fokus på Ge vård och stöd. Det är själva vårdprocessen, den kedja av aktiviteter som ofta ingår i vård och behandling inom psykiatrin och rättspsykiatrin. Det är den del som du som arbetar med patienter ansvarar för.
I samtliga steg i vårdprocessen kan du ge vård och stöd med närstående som informerade och delaktiga resurser. Klicka på plustecknen för att se exempel på vad det kan innebära.
När någon vårdas mot sin vilja
När någon vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) kan relationen mellan patient och närstående vara påverkad. De närstående kan till exempel ha medverkat till en inläggning mot patientens vilja. De kan brottas med skuldkänslor, oro och rädsla. Patienten kan känna misstro både mot den närstående och vården, och behöva bearbeta sina upplevelser.
Då behöver patientens tillit till den närstående och vården återskapas. Bjud in närstående och patient till gemensamma besök för att undersöka deras behov av stöd och förbereda inför patientens utslussning eller utskrivning.
Observera
Vid misstanke om hot, våld eller andra problem i relationen kan det vara direkt olämpligt att involvera vissa närstående. Då kan det vara viktigt att möta dem på annat sätt: till exempel genom att samarbeta med socialtjänsten och att undersöka om det finns andra personer i patientens nätverk som kan vara delaktiga.
Uppmärksamma närståendes behov av stöd
Du behöver uppmärksamma de närståendes egna behov av stöd. Det enklaste är att fråga vad de önskar och behöver. När det gäller vuxna patienter bygger närståendes delaktighet alltid på frivillighet.
Om närstående deltar vid besök kan du avsätta en del av mötet till att samtala enskilt med den närstående. Var medveten om att närstående både kan vilja hjälpa till och samtidigt inte ha möjlighet till det.
Gå tillsammans med den närstående igenom
- på vilket sätt den närstående hittills har gett stöd till patienten
- hur förutsättningarna nu ser ut för att vara delaktig
- i vilken utsträckning den närstående nu vill vara involverad.
Olika former av stöd till närstående
Närstående till patienter inom psykiatrin och rättspsykiatrin kan behöva vägledning dels i rollen som närstående, dels vart de kan vända sig vid behov av vård för egen del. Därför är det viktigt att skilja på vilket stöd som den närstående behöver.
Figuren här nedanför illustrerar olika former av stöd som närstående kan behöva. Klicka på plustecknen vid rubrikerna nedanför figuren för att läsa mer om vad de olika formerna av stöd kan innebära.
Närståendes behov vid suicid och suicidförsök
Vid suicid och suicidförsök är det viktigt att uppmärksamma de närståendes behov av information och stöd. Om du redan har haft kontakt med de närstående känner du till vilka de är. Uppföljning och stöd efter suicid kan förebygga ytterligare psykisk ohälsa hos efterlevande.
På den här sidan finns mer information om handläggning och utredning efter suicid och suicidförsök. Sidan riktar sig i första hand till chefer och verksamhetsutvecklare:
Närståendes delaktighet efter suicid och suicidförsök
Barn som närstående
Barn under 18 år som är närstående har rätt att få anpassad information, råd och stöd av hälso- och sjukvården. Du har särskilda skyldigheter att se till att de får det, enligt både hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen.
Du behöver uppmärksamma om det finns närstående barn för att svara på deras frågor, ge anpassad information och stöd utifrån deras mognadsnivå. Du kan bjuda in barnet till samtal tillsammans med vårdnadshavare så att barnet kan få veta mer om vad som händer och vad behandlingen innebär. Du kan även hjälpa till att stötta de vuxna runt barnet i hur de kan berätta om situationen. De vuxna kan behöva information om hur situationen kan påverka barnet och vilka behov barnet kan ha. Informera också om vart de kan vända sig om barnet behöver ytterligare stöd.
Närståendes behov inom rättspsykiatrin
I sluten rättspsykiatrisk vård är det ofta långa vårdtider med särskild utskrivningsprövning. Det vara påfrestande för både patienter och närstående. De närstående kan behöva både information om vårdformen och individanpassat stöd under en längre tid. Då kan deras situation kan bli mindre påfrestande.
Det är även viktigt att ta hänsyn till att närstående kan vara brottsoffer och behöva särskilt stöd utifrån det.
Patientens samtycke behövs
För att närstående ska kunna vara delaktiga behöver patienten ge sitt samtycke till det. Eftersom du har tystnadsplikt får du bara ge information om patienten till andra om samtycke finns. Utgångspunkten i det här stödet är att både patient och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling. Det kallas presumtivt samtycke, eller presumerat samtycke.
Du ansvarar för att informera patienten om olika former av samtycke och att motivera patienten till att göra de närstående delaktiga. Metoden Delat beslutsfattande är ett sätt för patienten och personalen att arbeta tillsammans med bland annat sådana frågor.
Läs mer om metoden Delat beslutsfattande
Kom ihåg att patienten alltid kan återta ett lämnat samtycke.
Offentlighets- och sekretsslag – Sveriges riksdag
Stöd till närstående då samtycke saknas
Ibland händer det att patienten inte vill eller kan involvera närstående i vården. Då finns det ändå alltid något som du kan göra för att bemöta närståendes behov utan att bryta din tystnadsplikt. Du kan
- lyssna på de närstående
- ge allmän information om vården och hur ni arbetar
- hänvisa närstående till information, rådgivning och annat stöd som rör deras egen situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett flödesschema som beskriver vad du som vårdpersonal kan göra om samtycke saknas helt eller delvis. Flödesschemat är avsett att vara vägledning och stöd, till exempel i dessa situationer:
- Närstående hör av sig till mottagningen eller avdelningen och önskar rådgivning för egen del.
- Närstående hör av sig och vill informera om att patienten mår sämre.
- Du ser att närstående behöver involveras för att stärka patientens nätverk.
Samtycker patienten till att involvera närstående?
Läs vidare i flödesschemat hur du kan hantera de olika alternativen:
Flödesschema: Samtycker patienten till att involvera närstående?