Våld i hbtq-personers nära relationer

Hbtq-personer är i högre grad utsatta för våld i nära relationer än heterosexuella cispersoner. De grundläggande mekanismerna i våldet är desamma som för heterosexuella cispersoner. Men vissa faktorer kan innebära ytterligare utsatthet för hbtq-personer.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer, inklusive hbtq-personers nära relationer. Hbtq-personer är i högre grad utsatta för våld i nära relationer än heterosexuella cispersoner. Det gäller både våld i parrelationer och i andra nära relationer. Bisexuella kvinnor och transpersoner är särskilt utsatta.

De grundläggande mekanismerna i våldet är desamma som för heterosexuella cispersoner. Men det kan finnas särskilda faktorer i våld mot hbtq-personer som kan innebära ytterligare utsatthet.  Okunskap om hur våld i hbtqi-personers nära relationer kan se ut kan göra det svårt att se våldet som våld, både för den som utsätts och för omgivningen. Det kan också vara svårare att berätta om en våldsutövande partner i ett litet hbtq-community där alla känner alla, och när partnern kanske i sin tur utsätts för homofobi eller transfobi.

Att berätta om våldsutsatthet är svårt av många skäl. För hbtq-personer kan det tillkomma extra hinder, till exempel att behöva berätta om att man är hbtq-person eller oro för okunnigt bemötande.

Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan behöva i den mån de själva inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden ska fastställa rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta som behöver stöd och hjälp. Rätten till stöd och hjälp är densamma oavsett personens sexuella läggning eller könsidentitet och oavsett könet på den eller de som har utövat våld.

Våldsutsatta hbtq-personer söker oftare stöd indirekt för symtom på våldet i stället för att våldet i sig är en uttalad orsak. Därför behöver kunskapen höjas och verksamheter planeras med målgruppens behov i åtanke.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer – handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården – Socialstyrelsen

Hedersrelaterat våld

Studier visar att hbtq-personer och särskilt unga hbtq-personer befinner sig i en särskilt utsatt position då det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck. Heteronormativitet är en central del i hedersnormer, alltså att tjejer förväntas vara feminina, killar förväntas vara maskulina och alla förväntas vara heterosexuella. Att vara hbtq-person ses som något skamligt. Om familjen, släkten eller församlingen får veta att någon är transperson, homosexuell eller bisexuell så riskerar den personen att bli utsatt för olika former av våld och kontroll eller att uteslutas från familjen.

Det förekommer också att hbtq-personer utsätts för så kallade omvändelseförsök, alltså tvång eller påtryckningar för att få någon att ”bli” heterosexuell eller cisperson, till exempel genom en religiös ritual eller genom att tvinga personen att gifta sig med någon av motsatt kön. Detta kan ske i Sverige eller utomlands. Omvändelseförsök är en form av våld som kan få allvarliga konsekvenser för den utsattas psykiska hälsa. Det kan innehålla brottsliga handlingar och det kan finnas skäl att ta kontakt med exempelvis polis.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck – Socialstyrelsen

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Hbtqi-personers utsatthet för partnervåld, Uppsala universitet, 2025-03-20
Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer, Länsstyrelsen Hallands län, 2018

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!