Lite drygt en fjärdedel av Sverige befolkning har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Både den fysiska och psykiska ohälsan är generellt sett större hos gruppen personer med utländsk bakgrund. Gruppen är över- respektive underrepresenterad inom olika delar av socialtjänsten, samtidigt som tillgången och tilliten till hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan vara lägre.
Reflektera över och diskutera:
- Hur är befolkningssammansättningen i ert upptagningsområde?
- Har ni någon uppfattning om hur den avspeglas i vilka som kommer till er?
- Finns det några grupper i befolkningen som ni inte når i tillräcklig utsträckning?
Almedalen 2016 (3 minuter). Utgiven av Socialstyrelsen.
Interkulturellt perspektiv
Vård och omsorg ur ett interkulturellt perspektiv innebär att vara medveten om vilka specifika förutsättningar som finns och de möjligheter till stöd det ger för att möta den mångfald som finns hos befolkningen idag.
En organisation med ett interkulturellt perspektiv innebär att de professionella är medvetena och har kunskap om hur de egna föreställningarna och kulturella referensramarna färgar mötet. Det vill säga vilka specifika förutsättningar för kommunikation och delaktighet som kan finnas i möten med enskilda och familjer.
Med en medvetenhet om de färdigheter man behöver och genom anpassade arbetssätt kan man möta en jämlik vård och omsorg.
Medvetenhet innebär exempelvis
- insikt om egna normers och värderingars påverkan på mötet,
- öppenhet för olika sätt att tänka och handla,
- att organisationen och information om verksamheten är tillräckligt anpassade för alla.
Kunskap
- om kulturers påverkan på individer och grupper,
- om vilka specifika interkulturella förutsättningar som kan finnas i mötet och att dessa måste beaktas.
- om metoder och stöd för kommunikation och samspel mellan individer från olika kulturer.
Färdigheter
- Att kunna använda metoder och stöd för kommunikation och samspel mellan individer från olika kulturer.
Hinder för en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver reflektera över hur hinder för en jämlik vård och omsorg kan överbryggas. De hinder för tillgång till vård och omsorg på lika villkor som listats i forskningen är exempelvis
- rädsla och brist på tillit hos människor som leder till att de inte söker hjälp, vilket kan leda till brist på tidiga insatser,
- brist på kunskap och förståelse för den hjälp och att det kan leda till att behövande inte söker hjälp,
- stöd och insatser som inte passer eller är otillgängliga,
- språksvårigheter, brist på tolkar och information på olika språk.
Vad gäller tillgänglighet och utbud kan man behöva utveckla och anpassa insatser av olika skäl, exempelvis
- för att nå grupper som inte nås med befintliga insatser eller avvisar dem,
- när vissa problem är särskilt vanliga i vissa grupper,
- anpassning av insatser efter målgruppens behov,
- när befintliga insatser uppfattas som irrelevanta, oacceptabla eller ineffektiva av den enskilde eller familjen,
- särskilda informationsinsatser för grupper som har liten kunskap om vilka insatser som finns.
Socialstyrelsen har i en rapport identifierat hinder och framgångsfaktorer för en likvärdig individ- och familjeomsorg och gett förslag till förbättringar och verksamhetsutveckling
Rapport – Interkulturellt socialt arbete (pdf)
Lyssna på podd om interkulturellt arbete i hälso- och sjukvården
Kortfilmer för dem som möter familjer som flytt till Sverige
De tre kortfilmerna Ingenmansland, Andra generationens trauma och Hedersflykten har tagits fram för att belysa den situation som barn med föräldrar som flytt till Sverige kan befinna sig i. Filmerna har tagits fram av Svenskar och invandrade mot narkotika (SIMON) med stöd från Socialstyrelsen. På SIMON:s webbplats kan du även ta del av diskussionsfrågor till filmerna.