Barn och unga i migration

Film: Efter flykten

I filmen beskriver flera personer hur migration och flykt påverkar livet. Filmen är producerad av MILSA, en kunskapsbaserad stödplattform för migration och hälsa som tar fram kunskap och stödjer metodutveckling för att främja nyanlända migranters inkludering och etablering i det svenska samhället (6 minuter).

Utgiven av Länsstyrelsen Skåne.

När socialtjänsten vill ha kontakt

Det kan ofta vara svårt för socialtjänsten att vid behov nå föräldrar och barn med migrationserfarenhet. Det förebyggande arbetet och olika öppna insatser kommer in sent, ofta när barnens och familjens problem blivit så stora att de syns även utanför familjekretsen.

Föräldrar och barn har i sin tur berättat att det har varit svårt att förstå vad kontakten med socialtjänsten innebär. De har även berättat att de känner sig otrygga i samtal som förs med hjälp av tolk och att de inte upplever att de blir sedda som en egen unik person utan som en stereotyp representant för en hel grupp.

I forskning och studier om barn i migration som kommer i kontakt socialtjänsten beskrivs ojämnliketer, till exempel att pojkar med utländsk bakgrund inte beviljades insatser i samma utsträckning som andra pojkar trots liknande behov. Även då socialsekreterare hade bedömt att barnet var i behov av stöd eller hjälp beviljades insatser mer sällan. En delförklaring var att vårdnadshavarna inte samtyckte till föreslagna insatser.

I andra rapporter påtalas bland annat att socialtjänstens utredningsarbete behöver anpassas för att alla barn ska få samma tillgång till stöd och skydd, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om kompetens och förhållningssätt inom socialtjänsten.

Stöd och insatser behövs i ett tidigare skede

Det finns dock både en över- och en underrepresentation av socialtjänstens stöd, insatser och händelser kopplade till familjer med migrationsbakgrund. Tidiga insatser och aktiviteter som förebyggande arbete, föräldrastödutbildningar, familjerådgivning och öppna insatser är underrepresenterade. Mer ingripande insatser som omedelbara omhändertaganden och vård enligt LVU har en överrepresentation bland familjer med migrationsbakgrund. Det är även vanligare med avbrutna placeringar och vårdnadstvister när det gäller familjer med migrationsbakgrund. En orsak till detta kan vara att tidiga insatser inte genomförs.

De flesta insatser som är verksamma för barn och unga generellt är verksamma även för barn och unga med migrationserfarenheter. Men kulturellt anpassade insatser kan uppfattas som mer relevanta, vilket medför att de i högre grad accepteras och slutförs av familjer med migrationsbakgrund. Exempel på sådana anpassningar är att familjen möter personal som pratar samma språk som dem, och som känner till familjens kulturella bakgrund.

Migranter påverkas av upplevelser i det land man lämnat, flykten och utmaningar att finna sig tillrätta i ett främmande land, ja hela livssituationen. Ett interkulturellt förhållningssätt som professionell beskrivs som att vara medveten om att

• personer med migrationserfarenhet kan ha bristande kännedom om, eller förtroende för, välfärdssystemet i Sverige,
• migranter, både barn och vuxna, som inte får det stöd de behöver i migrationsprocessen, påverkas i sin hälsa. För barn kan till exempel ett gott stöd respektive ett uteblivet stöd få en stor påverkan på deras skolgång i både positiv och negativ mening och därmed deras liv och hälsa som vuxna,
• det behövs fler former av tidiga insatser för utsatta personer och grupper för att dessa ska kunna få en livssituation som liknar majoritetsbefolkningens,
• den strukturella diskrimineringen gentemot minoritetsgrupper kan leda till minoritetsstress, det vill säga en ständig oro för att bli bedömd negativt utifrån den grupptillhörighet som personen har. Det kan i sin tur leda till psykisk ohälsa och en minskad möjlighet eller vilja att söka och få stöd.

Socialtjänstens verksamheter behöver dessutom ha en beredskap för att ge information till personer med migrationserfarenheter om vad socialtjänsten är och hur den arbetar. Arbetssätten för kommunikation och delaktighet behöver förbättras och förändras, samt användas oftare och socialtjänstens stöd behöver bli mer tillgängligt.

Information för föräldrar på flera språk

Så fungerar socialtjänsten

Socialtjänsten arbetar för barns bästa och hjälper många familjer. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp, kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun. Informationen finns på andra språk än svenska.

Information för barn och unga på flera språk

Koll på soc

På Koll på soc finns information om socialtjänsten för barn och unga upp till 21 år. Webbplatsen innehåller bland annat information om vad socialtjänsten gör, tips inför möten och hjälp för dig som vill ta kontakt med dem.

Familjer med barn med funktionsnedsättning – dubbel utsatthet

Familjer med migrationserfarenhet som har barn med funktionsnedsättning kan sägas vara dubbelt sårbara. Ett barn eller en ung person med funktionsnedsättning, som är eller nyligen har befunnit sig på flykt, har sannolikt inte fått det stöd som hen behöver. En orsak kan vara att föräldrarna har bristande kunskaper, både om själva funktionsnedsättningen och om vilket stöd de kan få. Språksvårigheter och känslor av utanförskap kan också spela in. Föräldrar med migrationserfarenheter besöker även barnhälsovården mer sällan än andra föräldrar, vilket kan leda till att barnens funktionshinder upptäcks senare.

Synen på funktionsnedsättning och sjukdom samt uppfattningen om individens, familjens och samhällets respektive roller i sådana situationer kan skilja sig åt mellan olika kulturer. Människors tolkningar, värderingar och synsätt är ofta reflexmässiga och synliggörs kanske först i mötet med personer som upplever världen på ett annat sätt. För vissa personer med migrationsbakgrund kan det till exempel vara tabubelagt att prata om funktionsnedsättningar som vi i Sverige öppet pratar om.

Detta kan även öka risken för att exempelvis adhd och autism inte upptäcks, inte minst utifrån att man har ett annat förstaspråk än svenska. 

Att tänka på vid placering

Ibland behövs mer ingripande insatser, exempelvis placering i familjehem eller i HVB. När ett barn behöver placeras utanför hemmet behöver socialtjänsten ge tydlig information om vad placeringen innebär för både barnet och föräldrarna. Detta är i sig en stor utmaning, särskilt när föräldrarna har en bristande kännedom om socialtjänsten.

När ett barn har skilts från sina föräldrar behöver socialtjänsten se till att barnet kan upprätthålla sin kulturella, språkliga och religiösa bakgrund. 

Familjehem

Familjehem som tas från majoritetsbefolkningen är ofta osäkra på hur man ska möta barns behov som är relaterade till kultur- och migrationsupplevelser.  De kan behöva stöd från socialtjänsten som bland annat kan arbeta med ett interkulturellt perspektiv och traumamedveten omsorg (TMO).

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga är inte någon homogen grupp. De har olika kön, ålder, bakgrund och erfarenheter, de har olika styrkor och svagheter och de upplever olika typer av svårigheter och problem. Därmed ser deras hjälpbehov också olika ut. De som möter ensamkommande barn och unga i sitt arbete behöver vara medvetna om detta och lyhörda i mötet med den enskilda individen.

Ensamkommande barn - Kunskapsguiden